Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Etikett: vänner (sida 1 av 2)

En helg

Jodå även den här tiden på året kan swisha förbi. Tog graviditetstestet idag, negativt som förväntat. Ny behandlingsplanering i nästa vecka. Bara kaxa till mig lite och bli kung över sprutorna…

Det har ju passerat en helg sen jag sist skrev. Den här helgen har jag fyllt med roliga saker. I fredags hemma vinades det med Gourmet-Jörgen. Han stod för chark jag för vin, ost och bröd. En träff som passade min anorektiska januari plånbok.

I lördags passade jag på att njuta av den sköra vintersolen med en löprunda innan jag satte mig i bilen norrut. Plockade upp en ny speaker och sen körde jag Natalia och Icey (och en drös med väskor) till flyget!

Söndagen bjöd på kyla och tidig avfärd mot skidspår i Borås! Innan halvtio stod jag och två kompisar på våra längdskidor och njöt av snö under fötterna och i ansiktet, ja inte för att det snöade – men snökanonerna var igång. Var hemma igen för en sen lunch framför avslutningen på Tour de Ski.

Snö 😍

Sen tillbringade jag måndagen med att spana efter trettioårs present till min svägerska och i soffan med en bok. Har verkligen kommit in i bokläsandet nu, så himla skönt sätt att slappna av!

Och faktiskt lyckades jag få in ett tredje träningspass, en dejt på gymmet med Karro. Så nu ligger jag här på soffan, med årets tredje utlästa bok och blandad träningsvärk i kroppen.

Tacksamhet

Förra helgen tillbringade jag på yoga retreat. Min bästa vän E frågade i januari om jag ville hänga på och då var jag inte sen att tacka ja. En lördag med fokus på välmående kan väl bara inte bli fel tänkte jag! Det känns som väldigt längesen frågan ställdes och väldigt mycket har hänt sen dess, men i lördags morse vaknade jag tidigt och fixade i ordning en väska för dagen. Stack hemifrån och mötte upp med E för en båttur ut till en av de mindre bebodda öarna i skärgården.

Vid båten mötte vi upp fem andra, fick på oss flytvästar och lastade ner våra väskor och yoga mattor i durken och stack iväg. Vi mötte upp två andra båtar fullastade med kvinnor och njöt av den korta turen till ön.


Väl framme lastade vi ur och letade upp lokalen vi skulle vara i där vi mötte upp arrangören och dagens instruktör, Lisa.

Efter att vi rullat ut mattor, placerat väskorna i hallen begav vi oss ut på en vacker joggingtur runt ön, ca 2,5km (så ni kan tänka er storleken). Två varv i behagligt tempo blev det i solskenet innan vi fyllde på med vatten. Under joggingen hade jag möjlighet att småprata lite med kompisar till E. För en större del av gänget som var med var hennes grannar, träningskompisar, mammor till barnens kompisar mm. Härligt att få träffa dem och lära känns dem, det är ju personer som jag hört talat om mer eller mindre under de år hon bott där.

När vi efter svettats lite gick vi in i lokalen och körde ett 90 minuters yogapass som var tufft och avancerat, men väldigt roligt. För mig som inte yogat på ett halvår var det lite kämpigt till en början, men kroppen hittade lugnet, positionerna och andningen snabbt och Lisa guidade oss stabilt genom hela passet. Efter meditationen som avslutade den fysiska delen av dagen rullade vi ihop mattorna och gick ut i solen igen.

Nu kom momentet bubbel, jordgubbar och mingel. Sen serverades lunch för de som ville, andra bytte om hoppade in i bastu eller bad. Båda aktiviteterna blandades med mycket prat och skratt och en härligt uppsliten stämning.

Sen bar det av hemåt efter ett kort svalkande bad vid båten för att fräscha upp oss lite.

Jag avslutade eftermiddagen med ett stort glas vatten på E’s veranda. Så fylld av tacksamhet, lugn och glädje. Vilken energi det finns i att delta på sådana här aktiviteter om given av positiva kvinnor med massor av social energi.

Sköna söndag

Vilken söndag jag lyckades få till! Till att börja med en rejäl sovmorgon, en stor kopp kaffe och så besegrade jag stryktvättsberget. Den känslan älskar jag. När tvättkorgen är tömd och tvätten struken och nedlagd i lådor.

Dagens första mission var att hjälpa en vän. Hennes hus är ute till försäljning och hon var utsocknes med familjen så jag stack dit och gjorde den sista handpåläggningen på blommor, färsk frukt och liknande.

.
Sen åkte jag och plockade upp Natalia för brunch, supermysigt hon har skrivit om det här. Jag tänker inte kopiera, men uppskattade verkligen såväl Egg Benedicts som den crème brulée som ingick. Mums! Vi satt där och uppdaterade varandra, skrattade, pratade bloggsamarbeten och fixade med ideella uppdrag. Tre timmar bara swishade förbi och det var dags för mig att gå vidare till nästa dejt på dagen.

Så jag traskade ett par hundra meter och träffade en mycket klok kvinna. Vi har nu känt varandra i tio år, och det hela började med middagar med huduvsyfte att filosofera, prata utmaningar, utveckling och att höja varandra. De  middagarna utvecklades till tjejmiddag med liknande syfte sen kom gravidideter, småbarn och intensiva jobbperioder emellan och nuförtiden ses vi när tillfälle ges och när vi ses pratar vi viktiga frågor. Mycket snabbt glider vi in på djupare frågor, som livsprioriteringar och livsval, depressioner, glädjeämnen och valmöjligheter.

Hennes sambo led under många år av utmattning/utbrändhet och då fanns jag som stöd, bollplank och vän. Nu drar jag nytta av hennes tidigare erfarenheter och insikter hur hon tog sig igenom den tuffa perioden, vilket förhållningssätt använde hon för att fortsätta tro på relationen och sambon när det inte finns lust till fysisk eller mental närhet. Det jag bär med mig starkast av allt från vårt möte är att “satsa på oss genom att satsa på honom” det var genom att släppa sin sambo fri som han aktivt valde att komma tillbaks. Det är lättare när det inte finns barn i bilden, men jag ska försöka fundera ut hur jag kan boosta T på ett bra sätt. Tre timmar rusade förbi och vid halvsju satte  jag mig i bilen och körde hemåt. Boostad av kloka kvinnor och social energi.

Ack Värmland!

Igår efter jobbet tog jag min lilla godisbil och åkte norrut. Det var dags för tjejhelg i Värmland. Jag har en kompis som häng med de sista 18 åren. Vi träffades i samband med nollning och har sen hållet ihop genom studier, jobb, boende på olika orter, småbarnsår, lyckliga relationer och tuffa separationer. K är en värmlandstös i själ och hjärta och under de första åtta åren av vår vänskap var vi varje sommar uppe i deras pittoreska, svenska sommaridyll. På en liten ö i en sjö i Värmland, inte långt ifrån den stad hon är uppvuxen i ligger tre röda stugor, varav två är i familjens ägo. Dit for jag igår och mötte upp K för proviantering och transport ut till stugan.

Och ja, ni ser ju vad som mötte oss. Helt gudomligt vackert. 

Så vi lagade mat och drack vin, och pratade in på småtimmarna. Sen stupade vi i säng och idag sitter vi mest och njuter av den sporadiska sensommarsolen. Framåt kvällen ska vi tända upp den vedeldade bastun som ligger precis vid sjökanten och fortsätta prata. Vi har inte setts sen nyår, så det finns massor att avhandla. Och jag har en önskan, eller två.

  1. Säkra fler tjejhelger! Bara få hänga och vara, prata och dricka vin. Äta god mat och inse att det är flera timmar efter läggdags. Det här ger energi!
  2. Jag vill också ha en sommaridyll! Tre av mina närmsta vänner har föräldrar som gett dem tillgång till den svenska naturen… jag  vill ge mina framtida barn samma möjlighet. Bara att börja spara antar jag.

Vänner!

En tisdagskväll i augusti och jag sitter på en sen buss hemåt. Jag inser glädjen och nyttan med att ha en gång i ett tidigare liv ha jobbat med kollegor som bidrog med glädje utöver att ha varit kollegor. Då var de kollegor, och de blev därefter vänner och vänner har de förblivit. Har Ni vänner som, liksom mina, känner till mina styrkor och svagheter. Som uppskattar ärlighet och för alltid kommer hålla det ni gjorde tillsammans som en av era viktigaste leveranser?

Jag är åtminstone väldigt tacksam för dessa killar, de ser igenom mig och stöttar mig – genom vått och torrt. Och jag respekterar deras sambos, som trots att jag har alla fientliga attribut som kan nämnas ser mig som en vän ?

Reclaim your right

Igår hade jag en typiskt bra lördag. Ni vet med en lugn morgon och gott bröd från lokalt bageri, tömning av ett garage som laddats på med diverse grejer från Ts tidigare boende. Sen lite softande innan jag piffade upp mig och mötte upp Natalia på stan. Lite reashoppande, vin i en supermysig hotellbar och en kväll med bubbel i dubbel bemärkelse. 

Jag älskar att vår ofrivilliga paus under 2016 var tillfällig. Att vi båda två värderar vår vänskap så mycket att vi nu hittar tid, pratar, pratar och pratar. Att vårt häng känns så genuint och lätt som det ska vara med en bästa vän. Att det inte var en lång kämpa period för att hitta varandra igen, utan en genuin nyfikenhet på vad som händer i varandras liv. Jag älskar att det inte finns någon bitterhet, det är så lätt när den ena är för upptagen med X att den andra känner sig bortglömd och oviktig. 

Förra året var (i min mening) helt galen i Natalias liv. Hon jobbade massor, ideellt och jag upplevde att alltför många var bakåtsträvare och uppskattade inte det stenhårda arbete som Natalia (och till viss del hennes team) gjorde. Det sammanföll med att jag träffade T, nya relationer är tidskrävande (för att man VILL) Så tolka mig rätt nu. Men tillför man någon, så blir det mindre plats för befintliga relationer. Det låter så hårt, en det jag vill få fram är att jag är så genuint tacksam för att Natalia (och andra vänner) haft tålamod med mig. För nu Är jag tillbaks, nu är jag redo, nu finns det vilja att skapa utrymme igen. Att vårda mina vänner och relationer. För vad vore livet utan dem?!?

Ja, vad jag ville med inlägget var att skicka en kärleksförklaring till Natalia. Jag är så tacksam för dig! ?

Tips mot hajattacker…

  …hittade den här utskriften på mitt skrivbord och jag gör tre antaganden baserat på det;

  1. Vi har högt i tak i projektteamet och vi gillar att driva med varandra
  2. De vill ha tillbaks sin projektledare från Australien-utflykten
  3. De har alldeles för lite att göra så här i mellandagarna 🙂

Och det kanske är så, idag är vi några fler på kontoret än i tisdags och på måndag drar de intensiva faserna efter helgerna igång igen. Jag njöt lite extra idag, när jag efter lunchen prioriterade en god caffe latte tillsammans med H. Lite uppdatering, vad är det egentligen som händer i våra liv. För hans del så har livet tagit två tvär vändningar förra året. Först en separation och beslut om skilsmässa och försäljning av huset. En sommar fylld med singelaktiviteter och flirtande och dejtande – och sen en ny tvär vändning. Försäljning av huset, men tillsammans med frun köp av en gemensam lägenhet och en resa till sol och värme i Karibien. Så medan jag är i Australien flyttar han från förort till innerstad. Ett stort steg och jätteroligt!

För min del uppdaterade jag honom på buset med M, den stundande resan och jobbkaoset. En god kopp kaffe, en härlig pratstund med en god vän och detta på betald arbetstid. Det funkar endast runt storhelger och semestertider.

Sweet Sunday 

  
När man inte sett solsken på över en vecka, då vet man att man är inne i det dystra november. November som för ett par år sedan satte ett inte så roligt rekord, då det under en hel månad endast badade Växjö i solljus i endast 30 minuter. Tänk er – 30 minuters solljus på en månad?! Ja, det är inte så konstigt att november är en trött månad rent generellt?
Men så i söndags när jag satt och åt min frukost började solen flöda. Den låg där lågt på himlen och strilade in genom fönstret. Med en gång började jag fantisera om en dag utomhus och skickade iväg ett spontant sms till en kompis. En halvtimma senare strosade jag ute i hennes villakvarter. Vi tog en promenad och pratade om allt mellan himmel och jord, sen bjöd on på lunch innan jag drog mig in till stan igen. Väl hemma hade jag inte fått nog, jag ville ha mer sol. Så jag drog på mig träningskläderna och gick ut och sprang 8km innan solen försvann ner från horisonten igen. Jag verkligen lapade sol, genom aktiviteter så himla glad. Sen avslutade jag kvällen med ett farsdags-samtal, läsa ut en bok och se ikapp helgens tv-program.Den här söndagen kan jag nog leva på minst en vecka 🙂

En uteservering, tack!

Mina tankar fortsätter snurra kring vad jag lägger min fritid på. Jag är en del av en förening som jag inte längre utvecklar mig. Den ger inte energi, snarare tar och den bygger inte ut mitt nätverk. Då jag dessutom kan springa in i min fd man på dessa aktiviteter, något som tyvärr tar energi, kanske jag inte är den bästa deltagaren heller. Jag har lagt mycket tid på mig, på att ta tid för att forma och stärka mig, mina behov och landa. Nu är jag redo att möta världen, flirta och kanske bli förälskad. Men har all sån verksamhet flyttat in i våra mobiler eller äger det fortfarande rum IRL-flirtande på krogar och liknande? Jag hoppas det, och jag vill verkligen att sommaren kommer med stormsteg och låter oss hänga på uteserveringar, dricka rosé och prata med främlingar. 

Enjoying life!

  Idag är en ledig dag, och jag har verkligen spenderat den på bästa sätt. Igår efter jobbet åkte jag till en vännina, åt mat, busade med hennes tvååring, promenerade, pratade, pratade, drack te och pratade. Jag kom hem efter tio, med den skönaste känslan. Våra samtal är alltid innerliga, nära och närvarande. Med två små barn hemma, båda under två, är jag otroligt fascinerad över hennes kloka resonemang kring sin situation, relation och val. Hon är kanske den klokaste kvinnan jag har tunt omkring mig, och jag hör vad jag kan för att suga åt mig av hennes visdom.

Imorse tog jag min lilla bil och åkte mot kusten. Dagen har tillbringats i solen. Promenerat, gjort lite trädgårdsarbete, suttit i solen och pratat med en annan vän. Det är inte speciellt varmt, men solen skiner och i lö är det underbart. Rosé väder, men med tio dagar kvar till ett halvmaraton känns det dumt att dricka alkohol. Så jag smuttar på mitt vatten, blickar mot solen och hoppar in i samtalet som pågår runt mig igen. 

Jag önskar mig fler sådana här dagar i sommar!!

« Äldre inlägg