Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Tagg: renovering

Att renovera ett kök…

…kan säkert gå smidigt och jag tyckte jag hade lagt en plan för att ge oss smidiga förutsättningar.jag undvek att göra om planlösningen alltför mycket. Jag behöll diskho och diskmaskin på samma platser där det tidigare köket haft dem, likaså spishällen undvek jag att flytta för att slipps krångla med ventilationsrör. Låt oss säga att jag nästan lyckades. För även små justeringar är omständiga om det vill krångla.

Köket är en del av ett större rum på bottenplan. Det är en yta på totalt 4*6m (större än en av mina gamla studentlägenheter!) och när man tidigare klev in rummet möttes man av en vägg. Den vägg som kylskåp och skafferi står mot på fotot ovan. 

Den väggen bestämde jag mig omgående för att riva, för att få en öppnare och socialare, känsla och bygga en ö eller köksdisk där gäster kan sitta och hänga när maten tillagas. Högskåp med ugn och kylskåp ville jag ha på väggen in till grannen och tja, resten fick bli skåp.

Så rivandet av köket gick smidigt även om det var väldigt hårt monterat. Det gick på en halvdag att plocka ner allt och sorters upp det på ett släp. Sen kom momentet att riva väggen, något som var omständigare och min förhoppning om att kunna slipa upp och lasera golvet gick om intet då väggen var byggd före golvet lagts. Så det beslutet blev lätt att fatta – bara att lägga ett nytt!

När allt var rivet började pappa laga tak och väggar medan jag och mamma började måla. När man river gammalt kakel är det tyvärr lättast att skära bort med gips och allt. Så stora hål i väggen skulle gipsas och även fläktkanalen skulle justeras och taket därmväggen suttit fixas till. Och el skulle justeras för kyl, ugn och bänkbelysning. Sen lades det golv och där togs en paus. Pappa åkte hem och laddade batterierna (och jobbade på kontor) i tio dagar innan han kom tillbaks för renovering del 2.

Under tiden han varit hemma hade jag fått köket levererat. En mer avancerad form av plockepinn eller lego för vuxna. Och jag började montera. Skåp, lådor och andra delar skruvades ihop och sorterades för att så enkelt som möjligt placeras ut.


Pusslet kunde börja. Hörnskåpen skulle först på plats som utgångspunkt, sen byggdes det ut mot fönstren. Och efter ett tag insåg vi att diskhon flyttats en och en halv decimeter närmre fönstret och var tvunget att förlängas, liksom vatten ledningarna till kranen. Jag besökte Byggmax för 311 gången och köpte nödvändiga byggdelar och pappa fixade. Dessutom hade vi insett att för att får ätt lutning på avloppet kunde det inte dras under köksskåpen som är brukligt, utan vi var tvungna att borra upp i skåpsstommarna för att kunna dra ledningen där – för rätt lutning och minst spänning.

Därefter kom montering av ugn och micro. Med en bror som elektriker fick jag hjälp att fixa de delarna däremot själva in monteringen av ugnen, snacka om att inte görs det lätt. Ikea utmanade mitt tålamod och jag skruvade om hyllan 5 gånger (och pappa fick ändå justera den på ett efterbesök tre veckor senare!)

Kylskåpet var felhängt men med lite googling löste vi det också. Fläktröret för långt och vi tvingades korta det 1,5dm. Att koppla in en alliansfläkt var trixigare än vi tänkt och jag sov en natt i vad som kändes som motorrummet på en Ålandsfärja och jag fick köpa dubbla uppsättningar kakel för att minimera sannolikheten för ett vansinnesutbrott hos min far. Vitt kakel med röda kanter är ett helvete att kakla för någon som inte har det som huvudsyssla… men vitt/vitt kakel fixade han galant min far bankiren!

Köket i färdigt skick, med sparklåda, kantlister, dekorlister, rätt hängt kylskåp och fungerande spishäll!

Det svåraste momentet i hela renoveringen var dock att få spishällen rätt inmomterad. tre besök av elektriker, ett besök av reparatör från Electrolux och ett besök av fastighetsskötaren tog det innan jag tre veckor efter fördigställt kök kunde laga mat på min spis. en huvudsäkring som hade gått i skåpet på utsidan fastigheten ställde till det… men nu har jag ett kök som lever upp till det jag önskade. Fast procesen gjorde mig ett par gråa hår rikare än önskat.

Kök: Veddinge Grå, IKEA
Knoppar: Gjutjärn, Clas Ohlson
Bänkskiva: Linne, IKEA
Golv: Logoclic, Oak Cartonia, Bauhaus

Hallen

Låt oss börja i entrén. Här hade föregående ägare tänkt till (not!) och tapetserat ett rum med dörr åt öster och minimalt med ljusinflöde i terrakotta.

Som ni ser på bilden var en del av golvet täckt av klinkers och en del i samma ekparkett som resten av vardagsrum/kök. Klinkers delen hade de dessutom, lite kreativt lagt vita i mitten och rosa/beiga runt om i ett icke symmetriskt mönster.

Initialt tänkte jag faktiskt lägga en grå entrématta över klinkers delen och slipa upp ekparketten. När vi rev köket och väggen i köket insåg jag att det inte gick, så jag valde helt enkelt att låta det nya laminatgolvet täcka hela entréplan (förutom badrummet då).

Väggarna ville jag ha i en ljus kulör, men inte vit och sen lite detaljer som bryter av. Jag behöver väl inte påpeka att listerna slipades och målades vita?

Jag hittade färgen Gåsdun från Beckers och blev förtjust! Den blev det.

Den ljusare färgen gör att rummet känns mindre mörkt, att golvet inte byter färg och form mitt på gör att det känna lite större och jag är själv väldigt nöjd med hallinredningen!

Det är svarta hängare The dots i metall från Muuto, en hyllkonsoll och spegel från Ikea . Mattan kommer från Åhléns och låg tidigare i köket. En hall som känns enkel och clean. Till sist en ny grön växt från Plantagen. Älskar hur fint mönstrade dessa blad är!

radhus

jag köpte ett radhus som behövde kärlek. 2000 låter som ganska nytt, men bilder visar på att det är längesen. Åtminstone stilmässigt. Terrakotta, gult, blått och grönt. Svampade tapeter och vit/träigt kök. Plåt diskbänk och blå kakelrand i badrummet.

Veckorna efter jag vunnit budgivning och skrivit kontrakt blev intensiva. Jag frossade i färgkoder, Pinterest, funderade på vilken känsla jag ville ha i mitt framtida hem. Sen kom beslutsfasen.

Säng- och väggfärg beslutade, men vilken matta skulle jag välja…

Jag tänker vi tar rummen ett efter ett, vad säger ni om det?

oj.

det har gått två månader sedan mitt sista inlägg och på den tiden har jag renoverat ett radhus, flyttat, fortsatt hänga med T och boat in mig. Jag har tänkt på bloggen, känt för att skriva men inte hittat lugnet, energin eller fokuset att sätta skriva ord på bloggen.

nu tänker jag vara tillbaks. vad vill ni höra om? relationen till T? renoveringen? radhusflytt? inredningsbeslut? hit me with your requests!!

Packning pågår

Förlåt min tystnad. Det är full fart in i snart semester- väggen här. Imorgon kliver jag på planet till Vancouver och jag är så nyfiken på den här resan men fy vilken hemsk uppladdning det har varit.

Helgen som gått har jag varit arg, upprörd, irriterad, ledsen, besviken och allt däremellan. Att förbereda en separation när man inte vet om flytten också innebär att relationen är slut eller inte är i sig jobbigt. Att det dessutom sker med en man som stoppar huvudet i sanden det känns ännu knivigare. Han väljer att inte tänka på problemen, att ignorera frågor som “vilka möbler vill du att jag lämnar”. Att inte fundera på hur vi ska berätta för barnen, att skjuta på praktiska frågor som när jag ska flytta för att skapa minst problem eller när han ska fixa nya möbler till hemmet. Han menar att barnen inte dör av att inte ha alla möbler dag 1, eller att jag inte längre bor här… jag tror tyvärr motsatsen men det är som att resonera med en vägg.

I helgen gjordes två Ikea besök, eftersom paniken kom krypande efter första besöket när det valda köket kändes billigt, enkelt och skittråkigt. Andra besöket på ett annat Ikea varuhus med ett annat sällskap dödade som tur var den känslan och jag är återigen nöjd med mina val och har bytt bänkskiva…

Nu släpper jag renoveringspaniken för en vecka och fokuserar på uteliv upplevelser och vänner. Väskan innehåller mestadels sport/tränings/aktivitets kläder och jag får inte ner paketet i väskan. Note to myself : Nästa gång köper jag en smidigare present!

Husvisning

Igår var jag på husvisning och ja… helt ärligt är det ju inte så jag blir mig i trasorna av entusiasm över radhuset. Det är oinspirerande och ledsamt att tänka på en flytt till något som så grundligt behöver justeras för att passa mig. Så är det nu, detta är området jag vill bo i och enda möjligheten om jag vill ha gräsmatta och inte enbart balkong. Så.

Jag fick med mig två kollegor och vänner för att titta på den och de gick hårt ut med fantastiska frågor till mäklaren, kritiska ögon men också en förmåga att se möjligheterna. Jag har sparat ner lite bilder och delar med mig av här nedanför, låt oss hoppas att 90-talets färgglada tapetmode aldrig kommer tillbaks??

Vi hade totalt varit 6 spekulanter som tittat på radhuset och under visningen igår var där även en ensam man som vandrade runt och spekulerade. Jag sitter nu och väntar på att mäklaren ska kontakta mig gällande budgivning, men låt mig säga – utgångspriset är alldeles för högt. Får jag lägga första budet kommer jag gå nästan 500 000kr under utgångspriset. det mår vara fräscht för att vara 18 år gammalt, men det har ett enormt fix behov om man inte gillar den halvsunkiga retro stilen.

Och som misstänkt, huset står tomt så vinner jag budgivningen kan jag i stort sett flytta in när jag vill. Suck, aj och snyft.

Renoveringstankar

I nästa vecka är det visning på radhuset som jag är spekulant på och jag har så klart redan en mental lista över förändringar jag behöver göra OM jag bestämmer mig för att lägga bud och vinner det. Radhuset är byggt år 2000 och såväl golv som väggar, kök och badrum är icke renoverade sen dess. Självklart är köket högst på intresse listan och jag har redan skissat på ett kök i IKEAs online verktyg. Det landar med vitvaror och allt på ca 55 000kr om vi river och bygger själva. Jag tittar kök från IKEA (Bodbyn) eller Kvik (Vista) just nu – men jag har bara börjat!!

Där jag har ställt barstolarna finns i dagsläget en vägg som jag planerar att riva för att öppna upp mot vardagsrumsdelen och skapa mer av en öppen planlösning. Färgerna i dagsläget i hela lägenheten påminner om min första studentlägenhet det är terakotta färgat kök och hall, ett grönt sovrum på bottenplan och ett blått rum på övervåningen. Med andra ord behöver hela radhuset målas eller tapetseras om.

Det finns två badrum ett på bottenplan där det får plats ett badkar (som just nu är borttaget) och ett på övervåningen där det finns toalett, handfat och tvättmaskin. I badrummet på övervåningen kan man med enkla medel bygga ut det och göra det nästa dubbelt så stort. Med den manövern skulle jag kunna flytta tvättmaskin och torktumlare och få en arbetsstation för tvätt och ändå ha gott om plats för en dusch. Lite enkla skisser nedan…

Ja, det är sånt här jag distraherar mig med och ändå tycker är lite roligt. Kanske den enda positiva grejen med att positiva förutom att jag kommer att slippa bilköerna till jobbet i och med en flytt…

Ett nytt hem

Som jag skrev lite kort är jag och T i processen att separera, alltså vi ska ha olika boenden. Betyder det att vår relation tar slut? Jag vet inte, temporärt kanske den pausar eller tar slut för att se om vi kan hitta tillbaks till varandra när T har hittat sig själv. Balans. Det är ju nu det händer saker på bostadsmarknaden så jag håller ögonen öppna och hittills har det varit sommarstiltje. Totalt öde och dött.

Jag har försökt använda tiden att fundera på var jag vill bo. Vad är det som jag behöver för att trivas i ett boende? Efter snart två år i radhus vet jag att det krävs mycket att återgå till lägenhet med balkong. Visst är det otroligt vackert med centrala sekelskiftesvåningar med stuckaturer och höga, djupa fönster men med minimala balkonger och bristen på parkeringsplatser lockar trumfar det inte ett radhus nära vänner, havet och jobbet.

I fredags satt jag på en buss mot Oslo och öppnade Hemnet appen för första gången den dagen och där fanns det. Ett radhus i lagom storlek i rätt område med väggar i fruktansvärda färger som var populära i slutet av 1990- början av 2000-talet när fastigheterna byggdes. Priset är lågt och boendet kräver omfattande renovering som nya färger på väggarna, nytt kök, något nytt golv, slipa upp en parkett och på sikt bygga en uteplats.

Hjärtat pendlar mellan en lägsta placering fylld av sorg och förtvivlan och en höjdnotering med glädje och hopp. Frågorna snurrar i mitt huvud? Vill jag bo i förorten? Orkar jag kasta mig över renoveringar? Hur kommer mitt liv bli? När flyttar jag? Hur mycket renovering orkar jag själv utföra med hjälp av familj och vänner? Hur ska jag hitta orken att dela upp vårt hem? Packa flyttkartonger och allt det kaos det innebär att skapa nya rutiner, skapa ett hem – mitt nya hem.

Sitter på bussen hem nu igen och mitt hjärta och hjärna snurrar kring samma fråga – vill vi verkligen göra detta?

Kanske det äckligaste jag vet…

…är att rensa avlopp. Jag tror att jag har en del supportrat på det här området. Gamla hudavlagringar, hårbollar, damm och skäggstrån som samlas ihop, kletas in och äcklar sig. Jag brukar ge mig på detta äckel då och då, och tyvärr så har jag skjutit på ett avlopp baserat på hur de övriga sett ut när jag rensat dem. Men nu, efter mer än sex månader i radhuset kunde jag inte avstå längre, jag har nu tittat ner i avloppet under vårt badkar.

Varför då kan man undra, skulle jag inte kunna avstå från att botanisera i de rörkrökarna och låta min sambo gotta sig i äcklet? Om jag tycker det är sunkigt, så är det nog ingenting jämfört med vad han skulle tycka. Desutom ger det mig lite själsligt lugn att när känslolivet är lite kaos så ärdet åtminstone rent i hörnen.

Dessutom har vi hittat en fuktskada i parketten under vårt trapp. Ovanför trappen finns just badrummet, och ca 1m från fuktskadan finns väggen in till grannarna. Grannarna, som enligt vaktmästarna som var här och inspekterade häromdagen, är anklagade för att ha orsakat vattenskadan och där bostadsbolaget driver ett fall för att de ska få bekosta renoveringen. I deras vardagsrum (på andra sidan väggen, där vattenskadan och vår trapp är) har de upptäckt stoa mörka fläckar på golvet. Först skuldbelägde grannen katterna, därefter hantverkarna efter ventilationsbytet och sen ett antal anledningar till. Tills vaktmästarna/hantverkarna hade hittat tre hål borrade i avloppet i badrummet.

Så jag ville faktiskt bara säkerställa att familjen som bodde i vår lägenhet före oss inte hade gjort något liknande. Min rapport är: inga borr hål hittade. Mattan är schysst fäst under brunnen med fungerande vattenlås. Puh! Nu väntar vi på fuktfirman som kommer på fredag och ska inspektera och mäta fuktmängden i golv och väggar.

Mitt nya hem

I juni började jag och T på allvar diskutera att flytta ihop. Att det skulle ta lite tid förstod vi båda då det på grund av tre barn i skolåldern inte fanns stå stora valmöjligheter på var vi skulle  flytta. Orten där barnen går i skolan är liten och husen i området är svindyra. Då pratar vi inte dyra utan riktigt, jäkla skitdyra. Och husen som kommer ut på marknaden är få, då omsättningen är väldigt liten, så det gäller att ha tur eller skicklighet.

Ts dåvarande boende  var ett hyresrättsradhus som han delade med sin fru, där barnen bodde och mamma/pappa bodde med dem varannan vecka. Ett fungerande koncept i början, men svårt när en ny flickvän/pojkvän kommer in och ska dela…

Så en vecka eller två efter att vi bestämt oss för att börja titta på riktigt så hände det mest osannolika. Ett parhus i samma område som de bodde i blev tillgängligt. Då T fortfarande stod i bostadskö använde vi hans poäng och kontaktade fastighetsägarna med ytterligare motiveringar till att vi skulle få förtur. Två veckor senare hade vi ett kontrakt med inflytt 1/10 och på ett osett parhus.

Så, vi bor alltså i samma område som exfrun, som tur är i varsin del så att det enda vi ser av varandra till vardags är bilarna på parkeringen. Inget av våra boenden är så att man “passerar” utan att ha ett specifikt ärende och det finns ingen möjlighet till insyn. Så himla skönt! Vad som dessutom är bra är att när vi hittar vårt hus att köpa, så har vi tre månaders uppsägningstid sen kan vi flytta. Himla enkelt och smidigt!

Vi bor alltså i ett parhus, fyra rum och kök, 90kvm fördelat på två våningar. Ett stort trädäck med morgonsol, en liten gräsmatta och en storbalkong där solen lyser på eftermiddagen/kvällen.När vi till sist fick se huset från insidan insåg jag att min standars höjts sen jag sist var hyresgäst. Men vi använde lite enkelt piff för att ta bort den värsta känslan.

Badrummen, det ena kaklat med en fin ljusblå rand mitt på väggen. Det andra i en pastellig våtrumstapet. Hemska badrumsskåp som rykte all världens väg och nya krokar på väggarna. Ett IKEA besök och vita kakelklistermärken samt kakeldekor från paxlux har fixat det stora badrummet och färg för våtrumstapet har löst ut det mindre.

Rummen var täckta med den värsta linoleummatta jag kan tänka mig…

Barnens två rum målade vi tillsammans med barnen i en fjädergrå färg något som jag tror var  ett bra steg för att underlätta själva omställningen att gå från ett till två boenden. Sen lade in en mörkgrå heltäckningsmatta för att täcka de hemska linoleummattorna och i det stora sovrummet samt köket hade vi sån tur att mattkillarna dömde ut befintliga mattor och vi fick helt nya golv.

Nu har vi bott så här i tre månader. De två yngsta delar rum, vi jobbar  fortfarande med att få upp hyllor och “personifiera” barnrummen mer, men i stort går det jättebra och killarna verkar trivas i båda sina hem. Jag och T storttrivs, det kanske är lite trångt när vi är fem, och vi kommer i framtiden att behöva flytta – men jag kan helt klart ge det 1-2år av husletande.