• IVF,  resan mot mamma

    Dag 18 – testdag

    Jag påbörjade det här inlägget tidigare i veckan, men vågade aldrig posta det. Idag är det dag 18, enligt kliniken ska jag idag göra deras graviditetstest men jag gjorde ett redan tidigare i veckan. Jag hade läst på flertalet bloggar om vinsten och förlusten med att göra ett test innan den utsatta dagen och för att vara helt ärlig har jag tydligen väntat JÄTTELÄNGE. Det finns de som gör test dag 8 (10 dagar efter Ovitrelle sprutan, som tydligen innehåller ett ämne som stör graviditetstesterna) dag8 var förra tisdagen. Så jag tänkte att dag 15 borde jag bara få ett positivt utfall OM det gått vägen. Med allt som hänt de senaste dagarna med jobbet så känner jag att jag inte orkade med att helt plötsligt få mensen, ont i magen och dessutom besvikelsen med att det inte gått vägen. Jag kände att det var bättre att kunna förbereda mig själv mentalt för att den kommer om resultatet är negativt.

    Jag köpte ett test på Kronans Apotek, för jag orkar inte med att Apoktek Hjärtat (och därmed Ica) vet om att jag försöker bli gravid. Riktad reklam är inte riktad vad jag är ute efter just nu…

    Så jag gick upp, för som vanligt vaknar jag sjukt tidigt typ strax innan 6. Jag låg och drog mig innan jag insåg att nej, jag kan inte skjuta på testet. Så nu är det gjort… och nu försöker jag mest smälta det. Jag är gravid.

    Idag gjorde jag då klinikens test, det också ett svagt test streck som bekräftar att jag är gravid. jag hade velat ha ett tydligt, släng dig i väggen starkt test streck, men efter ett samtal med kliniken där de klargjorde att ett streck är ett positivt resultat. De bokade in mig på ett tidigt ultraljud efter påsk och sen började jag gråta.

    Jag är gravid!

  • IVF,  resan mot mamma

    Dag 8

    Enligt min NaturalCycles är det snart dags för mensen att komma. Med den provocerade ägglossningen söndagen för 11 dagar sen och äggplock därefter stämmer det med mina ”vanliga” cykler. Nu är ju den här cykeln allt annat än vanlig. Jag vaknade i natt med ”mensvärk” och jag har glömt bort skräcken det är att hela tiden gå runt och känna efter OM den börjat.

    Medicinen (vagitorerna) stoppar jag i mig tre gånger om dagen och den gör att jag känner mig gravid. Illamåendet växer lite för varje dag, brösten ömmar och jag flåsar av minsta lilla ansträngning. De gör ju också att jag inte känner igen min kropp överhuvudtaget, är den gravid eller dopad eller både och?

    Så nu börjar jag titta varje gång jag går på toaletten, efter spår att det inte lyckats. Att även embryot som placerades inne i mig var av så usel kvalitet att det inte klarade växa till sig. Det är nu jag vänder mig till Natalias fina present kort med tänkvärda ord.

  • IVF,  resan mot mamma

    Nu bär jag på ett embryo

    Som morgonens inlägg förklarar så hade jag en ny tid på kliniken idag och jag var lite orolig när jag kom dit. Med elva ägg hade inte tillräckligt många hållet för en långtidsodling, var det ett dåligt omen?

    Läkaren kallade in mig och förklarade att av de 11, var 10 mogna (!) men endast tre av dem hade befruktats och påbörjat delningen. Tre är inte dåligt för en ”tant” som mig, men därav den tidiga insättningen.

    Alla tre embryon var i gott skick och de två som inte sattes in idag kommer fortsätta odlas tills på lördag-söndag och om de fortsatt ser bra ut fryses de in. Jag får besked om det på måndag!

    Jag satte på mig operationsstassen och visades in i rummet. Läkaren ultraljudade äggstockarna eftersom jag fortfarande har ont och speciellt när jag går, men allt såg prima ut. Så smärtan kommer avta, men dopade och dammsugda äggstockar kan värka ett tag. Därefter fick jag ett externt ultraljud att hålla i, läkaren öppnade livmodertappen och monterade in katetern. Sen kom embryot och vi kunde se hur det (och vätskan) sköljdes in i livmodern! Vi fick göra det två gånger, för första gången blev det baksug och embryot följde med katetern ut igen.

    Reglerna nu är lätta. Lev som vanligt undvik tobak och alkohol (efter helgen då embryot blivit en blastocyst och kikat in sig i och kopplat ihop sig med livmodern).

    Nästa milstolpe är på måndag och därefter ytterligare väntan innan graviditetstestet!!

  • IVF,  resan mot mamma

    Äggen är plockade!

    Nu går processen framåt steg för steg. Tidigt i måndagsmorgon infann jag mig på kliniken för att ta nästa steg. Ett nytt moment är att innan man kommer förbi receptionen måste ett papper fyllas i med information om var jag varit, hur jag mår, vem jag är och vilken tid jag varit där. Allt för att undvika att Corona-virus kommer in i lokalerna och i kontakt med såväl patienter som personal.

    Som tur är mår jag bra och har inte hängt runt smittade personer, så jag var välkommen in och fick träffa en söt barnmorska vid namn Pernilla som var min guide idag. Fick ett rum att byta om i, information, en kanyl i armen för morfinet som skulle ges intravenöst och sen kom läkaren, Eva. Hon delade mer information om de olika momenten och vilka jag skulle träffa på inne i behandlingsrummet.

    Efter ungefär 40minuter, två toalettbesök (viktigt med tom blåsa) och ett glas saft (för energin, var där på fastande mage) så blev jag invisad i operationssalen och fick en värmedyna placerad på magen. De olika momenten var enkla och tydliga. Morfin, fyra sprutor med smärtstillande, ultraljudsstav med en lång nål fastmonterad.

    Efter första morfin dosen blev jag alldeles rusig, de fyra sprutorna gick finfint sen var det dags för nålen. Då var de lite tveksamma till att ge mig en dos morfin till, så jag fick en halv… och stack in nålen och tömde mina äggstockar på vätskan.

    Otroligt intressant hur vi på ultraljudsbilden på monitorn kunde följa ”tömningen” och de svarta blåsorna försvann in i nålen. Hela ”behandlingen” tog kanske 15-20 minuter och efteråt fick jag vila upp mig på rummet. Dit de körde in kaffe, ostmackor och mer saft till mig att festa på.

    Efter en stund kom Pernilla in till mig och kollade hur jag mådde, jag fick en panacod för smärtan och rådet att vila lite till trots att jag mådde helt okej. Den mens liknande smärtan i magen släppte efter panacoden börjat verka och läkaren Eva tittade in och såg ut som hon precis vunnit på lotto. Elva ägg hade de hittat i vätskan och de brukar hoppas på mellan 5-10, så jag antar att min kropp levererat!! Nästa steg är att embryologen kontrollerar hur många som är mogna och därefter injicerar sperma. Jag har en tid för återförande redan idag, så håll tummarna att allt går bra nu!

  • IVF,  resan mot mamma

    Status

    Så läkarbesöket idag gav lite svar, men inte alla. Fem äggblåsor har vuxit till sig, men det är mellan 10-13mm, och ni som följt mig vet att de helst ska vara 18-20mm innan de är färdiga.

    Läkaren med den stukade tummen mätte, räknade och tittade. Sen konstaterade hon ”Det ska nog bli bra detta, men vi får boka en ny tid för ultraljud”. Med andra ord växer det stabilt, men de behöver mer tid innan de kan plockas. Så jag ska fortsätta med mina hormonsprutor, samma dos och onsdag morgon ska jag in och mäta och räkna igen.

    Jag har räknat med 14-18 dagar av sprutor, vet egentligen inte exakt varför men jag tror att jag läst det eller fått den informationen på något möte. Så att fortsätta till senast måndag kändes inte som ett nederlag. Dessutom kunde läkaren se potential i min vänstra äggstock, kanske fler äggblåsor som mognar till och blir redo. Fem är okej, men fler skulle inte skada!!

    Okej nästa deadline onsdag morgon. Håll tummarna med mig?

  • IVF,  resan mot mamma

    Oron

    Idag ska jag på ultraljud och jag är orolig. Oron för att kroppen inte svarat på den starka hormonbehandling jag gett den de sista sex dagarna. Dagliga Menopur sprutor med 300UI är en stark dos, sen i lördagskväll har lagt till en antagonist, för att OM det finns äggblåsor som växer ska de inte få bli helt färdiga förrän vi ge order om det (Ovitrelle sprutan).

    Jo, det är en oro. Tänk om det inte går, tänk om kroppen inte reagerar. Tänk om jag väntat för länge, hoppats för mycket? Tänk om kroppen inte alls svarar? Oron liksom gnager i bakhuvudet, att det inte ska gå vägen. Ska jag ge upp då? Testa igen? Jag försöker tänka på här och nu, på att det drar lite i äggstockarna att det känns lite ömt, men mest ömt är det där jag sätter sprutorna. Oron den finns där, hoppas jag får lugnande svar idag…