• Diverse

    hösttrött

    Är det okej att innan ens oktober passerat längta efter jul? Jag menar adventsljus, glögg,kryddat te, pepparkakor, luciafirande och julsånger? Hepp, där är jag i alla fall – rätt trött på oktober och snart ställer vi om klockan också. Yay, MER mörker.

    Var åker jag på vinter-retreat i år? Överlevnadsresa.

    0
  • IVF,  resan mot mamma

    Resan har startat

    Det är tårarnas dag. Efter en helg av skratt, glädje och kärlek kom så dagen då första domen skulle avkunnas. Jag hade min första tid bokat på kliniken jag valt för att försöka bli gravid.

    Gynekologen som skulle ultra ljuda min livmoder och mina äggstockar var en man, med snälla ögon och lite för snygg för att inspektera mina undre regioner. Jag tänkte att det var tur att han inte var yngre, det hade inte känts okej.

    Han berättade snällt om processen, tittade lite bekymrat på mig när jag sa min ålder och gav mig tips på poddar och youtube filmer. Han rådde mig också att innan jag påbörjade processen, bestämma hur många försök med insemination jag var beredd att göra och om jag ville maximera chanserna och gå direkt på IVF. Även om chanserna inte ökade direkt mycket…

    Så jag fick ta av mig trosorna och dra upp kjolen (gynbesök på sommaren är såååå mycket enklare!) och lade mig där, med benen i vädret. Han småpratade om mitt jobb, frågade om tjänsteresor samtidigt som han kladdade på glidmedel. Jag har så svårt att förstå hur man blir bekväm med att titta in i och pilla i kvinnors underliv som yrke… men han gjorde det bra.

    Så han tog ett klamydia test och vi konstaterade att jag ska ha (eller har precis haft) ägglossning (enligt Natural Cycles borde det vara senare i veckan) och han passade på att spola äggledarna eftersom det var rätt tid i månaden.

    Så summerat har jag en något hjärtformad livmoder, men inget som borde störa. Han tycker att min 25-27 dagars cykel kan vara ett tecken på låg äggreserv, bara att den varit ungefär sådan sen jag först fick mens… med jag hade inga hinder i äggledarna. Dessutom var det ett bra tecken att jag en gång varit gravid – det ökade mina chanser lite.

    I det stora hela måste vi vänta på AMH testet för att han ska kunna ge en rekommendation, men baserat på ålder osv är mina chanser att bli gravid 10-15% vid insemination och 20% vid ivf.

    10-20% chans? Det känns som ingenting! Det känns som att jag nu fått svart på vitt hur gammal min kropp är och vad mina beslut att inte gå vidare har påverkat mina chanser att bli mamma. Just nu är jag tung i hjärtat för att det känns så omöjligt.

    Samtidigt visar diagrammet ovan att det är inte speciellt sannolikt ens när man är ung. Gynekologen berättade om skillnaderna mellan insemination och ivf, där insemination har sina fördelar i form av slippa sprutor/hormoner, den är enklare, billigare och se allra flesta börjar med en-flera omgångar av det innan de går över på ivf. Har jag dessutom en dålig äggreserv så sa han att det kan till och med vara bättre med insemination än ivf.

    Vi kickade i alla fall igång nästa steg, som är utredning med psykolog som ska göra en bedömning om jag klarar av att sätta barnet i centrum.

    I förvirringen sa jag att jag kunde ta hans utlåtande om förslag på behandling på första träffen med kliniken… men när jag kom hem ångrade jag mig. Jag behöver tid att smälta det utlåtandet och mailade och bad honom ringa när han vet.

    0