• Recept,  Tips

    Recept: Pizza blanco med salsiccia

    Hembakad pizza är inte det fredagsmys om något? Olika pizzadegar kavlas eller rullas ut och sen får man själv välja vad man vill ha på. Receptet nedan är kanske en lite mer vuxen variant, en smakrik pizza där det salta och starka i salsiccian möter den karamelliserade löken. Mmmmm…. den gick verkligen hem hos oss!

    Ingredienser
    2 pizzadegar
    2 dl crème fraîche
    2 tsk paprikapulver
    0,5 tsk cayennepeppar
    1 tsk svartpeppar
    1 msk citron, saft
    1-2 tsk salt

    1 rödlök
    2 msk smör
    1 msk socker

    60 g fetaost/pecorino
    200 g salsicciakorv

    Börja med att karamellisera löken. Skiva den tunt, bryn den i smör och stek den mjuk och blanda i sockret. Blanda crème fraiche med kryddor och citronsaft i en skål. Kavla ut pizzadegen tunt på ett mjölat bakbord och stryk på ett lager med crème fraiche-röran.
    Ta bort skinnet på salsiccian och tryck ut korven i bitar. Tillsätt den karamelliserade löken ovanpå pizzan, därefter korven och smulad fetaost/pecorino.
    Grädda i ugnen i ca 7 minuter på 250 grader. Ett tips är att använda en baksten eller en förvärm plåt för en krispig botten.

    Servera rykande het!

  • Diverse,  livet

    Hur var din helg?

    Min helg börjar fortfarande med ledig fredag och i fredags åts det tidig frukost med M och barnen innan jag åkte hem till mig. Skickade ett par jobbmail innan jag gick till gymmet och körde 20 min på crosstrainer och ett benpass. Jag slängde in mina rehabövningar för foten också. Sen åkte jag hem och åt lunch, planterade om lite blommor. Pratade i telefon med N och läste lite bok. Eftermiddagen tillbringade jag på en långpromenad med en vännina jag inte träffat på länge. Vi träffades på jobbet och har under coronapermissionen sett och promenerat ungefär varannan vecka men efter semestern har min fot ställt till det för oss. Men nu fick vi till det, en ordentlig catch up!

    Ett snabbt besök på ICA för kompletterande shopping, en snabb dusch och ett glas vin och sen plockade jag ut den förberedda pizzadegen och bakade pizza. Två olika pizzor bakades och det med Salsiccia, karamelliserad lök och peccorino var kvällens favorit. Kommer dela receptet senare!

    Innan vi kröp i sängs tidigt, fredagströtta som vi var, rörde jag ihop en deg. Så lördagmorgon lyxade vi loss med nybakat bröd till frukost och när vi rundade av framåt kvart över tio packade jag ihop en väska med simkläder och badhandduk och så åkte vi och simmade. Det är första gången sen jag gick i gymnasiet som jag simmat som träningsform – men 1500m bröstsim är jag enormt nöjd med. M som inte simmat ordentligt sen i våras körde teknikträning och summerade 2000m crawl. Det underbara höstvädret bjöd in till lunch på stan och sen åkte vi hem och lade oss på soffan resten av dagen.

    En av de underbara fördelarna med M är att han är lika förtjust som jag i välsmakande och vällagad mat, och han trivs i köket. Nu tog jag lead den här helgen och i lördags svängde jag ihop en kantarellrisotto och smörstekt torskrygg och knaperstekt bacon, men förra helgen var det han som styrde upp och planerade och lagade all mat.

    Söndag förmiddag hoppade M upp på cykeln och försvann ut på landsvägarna i närmre 4 timmar. Under tiden pratade jag i telefon med två vänner, besökte gymmet för ett ryggpass och lagade lunch. Söndag eftermiddag tillbringade vi framför Young Wallander och jag vet inte riktigt vad jag tycker, men får kanske ge den mer än två avsnitt innan jag dömer ut den.

    Det är galet hur fort helgerna går, de swishar förbi och så helt plötsligt är det måndag morgon och vardag igen.

    Helgens höjdpunkt? Att jag i fredags vågade nämna möjligheten att M kunde ta in en framtida hyresgäst i sin lägenhet för att bekosta köksrenoveringen. Han vill inte ha bråttom, men jag kände någonstans att jag måste nämna det som en möjlig väg framåt… för att starta processandet. Det började landa redan under helgen, när vi skulle förflytta oss mellan boendena smög han inte en kommentar att det vore ju lättare om vi bodde tillsammans och slapp flytta oss emellan. Det finns ingen brådska att förändra nuvarande situation och det finns två individer till att ta hänsyn till, men jag vet också att det tar tid när tankar ska landa.

  • Diverse

    En dos av tacksamhet

    Vad är ni tacksamma för i er vardag? Finns det något som gör er extra varma i hjärtat? Det är klart att det gör, men ibland stannar jag upp och noterar det och lägger det i minnesbanken. Det kan vara en känsla, ett ögonblick eller en situation…

    Idag är jag tacksam för

    • att jag och Ms dotter övade spanska glosor ihop. Steg för steg får jag lite mer utrymme i familjelivet
    • sms:et från Natalia att födelsedagspresenterna kommit fram
    • att kunna ta en promenad i den krispiga kvällsluften tillsammans med M
    • att jag har så nära till skratt när jag är med M och hur glad jag blir av hans leenden
    • Rehabövningarna för mitt överansträngda fotvalv verkar hjälpa, långsamt blir foten bättre och klarar mer belastning
    • hur välkommen jag känner mig i min nya bonusfamilj
    • att tomaterna jag plockat av plantan mognar i skålen på köksbordet

    Vad är du tacksam för idag?

    En skål kommer lastad med hemodlade plommontomater
  • IVF,  M,  resan mot mamma

    Hur blev det med barn?

    Veckorna som gått sen jag började jobba och jag har börjat träffa fler bekanta har jag från flera stycken fått frågan “hur tänker du kring barn nu då?”. Självklart att frågan dyker upp eftersom jag har lagt mycket tid och pengar på att försöka bli gravid och nu har jag träffat en man, är det nu jag ska få familj?

    I ett tidigare inlägg från juli tog jag kort upp frågan hur jag tänkte kring barnfrågan nu när jag träffat M och tänkte skriva lite mer hur jag funderar nu och framåt. Att vara nyförälskad sätter ju hela logiken och det rationella tänkandet på spel. Jag är fullt medveten om att min hjärna just nu är drogad och full av hormoner och endorfiner och därför kanske jag inte tänker helt klart och därför har jag fortsatt pausat hela skaffa barncirkusen.

    Jag och M har inte pratat barn sen den där natten och morgonen i juli, ska det bli något mer prat så kommer det vara jag som för det på tal. I samband med min menstruation i augusti började jag äta kombipiller igen, eftersom jag ogillar att ha mens och M var orolig för konsekvenserna av att frekvent ha oskyddat sex.

    Den starka drivkraften att få barn och bygga en familj svalnade under våren och sommaren, när jag i slutet av juli insåg att jag inte undertecknat och skickat in kontraktet för ett tredje försök såg jag det som ett tecken. Jag började fundera på hur det kändes i kroppen att inte utsätta den för fler nålstick och äggplock. Hur det kändes att varken få hoppas på ett plus eller förfasas över en skrapning. Slutsatsen? Jag var okej med det, det var mer än okej jag kände mig färdig med den resan. Efter ett långt samtal med min mamma, som trots allt varit den som följt mig under alla år av att vilja ha barn så kändes det ännu bättre. Hon stöttade mig, hon stod vid min sida och frågade mig rakt ut “Happy, din barnlängtan – var den inte som störst mellan 30 och 40?”.

    Jag tog med mig frågan, sög på den och funderade. Vad är det värt att återigen försöka få barn? Om jag lägger ett osäkert försök i ena vågskålen – vad lägger jag i andra vågskålen? Där insåg jag låg hormoner, nålstick, äggplock, hopp, förtvivlan och kanske min växande relation med världens finaste man.

    Så, alla försök till att skaffa barn själv är lagda på hyllan. Om jag och M ska bli föräldrar, jag vet faktiskt inte. De månader som gått sen i april när skrapningen gjordes har jag långsamt landat i tanken om att inte bli mamma. Mitt hjärta har accepterat det kanske kommer det ett kärleksbarn, kanske inte men en sak är säker. Mitt liv kommer fortsätta vara fullt av barn, kärleken till barn och kärlek.

  • Bästa vänner,  Bonusfamilj

    Önskelista

    Jag fyller år på söndag, året som gått har varit ett omtumlande, förändringsstarkt år och innehållsrikt år. Det jag satte mig ut att göra för ett år sedan har jag gjort och även om resultaten inte blev som jag önskade så ångrar jag inte ett beslut eller något av det jag gjort.

    Med en födelsedag snabbt på intågande behöver man fundera på en önskelista och hur man vill fira sin födelsedag— jag är avundsjuk på Natalia som oftast har tydliga önskemål och visioner om hur hon vill bli firad (även om i år blev ett undantag pga situationen). Först ut min korta och enkla önskelista…

    Med en höst som fortsätter från hemmakontoret önskar jag mig sköna loungekläder, i mjuka färger och material. Typ det här setet från H&M

    Loungewear eller träningskläder från H&M

    Sen har jag gått och förälskat mig i detta halsband som syns runt många influencers halsar senaste månaderna.

    Halsband Ester från Tilda Lou

    Kanske en snygg handväska som komplement

    Slutligen skulle jag verkligen kunna tänka mig ett Spa-besök i present. En eftermiddag eller kväll med rätt sällskap och en chans att bara hämta andan och ladda upp. Varför inte Ästad Vingård som alternativ till Falkenbergs Havsbad som jag blev förälskad i under mitt första besök där i augusti? Ser riktigt hur jag vill sjunka ner i de varma baden och titta på höstrusket utanför fönstrena.

    Ästad Vingård

    Hur ska jag fira då? Jag kör på tredagarsfirande först en middag med bubbel tillsammans med tjejerna på fredag och en födelsedagsmiddag tillsammans med bonusfamiljen på lördag. Söndag, som är min egentliga födelsedag, hoppas jag bara göra saker jag vill. Kanske baka en födelsedagstårta, äta en god frukost, bli bortskämd med pussar och kärlek. Vet inte om jag behöver så mycket mer, en soffa en varmfilt och en bra bok i rätt miljö.

  • Funderingar

    Humörsvängningar

    I morse fick jag meddela ett kompisgäng att jag inte kan bli med på skidhelg i vinter, detta eftersom jag bokat in skidresor både med familjen precis innan jul och med M och barnen i början av februari. En tredje resa inklämd mellan dessa två hade blivit såväl tight som dyrt.

    Det finns olika sätt att hantera en sån situation, ligga lågt och hoppas att någon annan bangar först, försöka glömma svara eller bara vara ärlig. Jag valde att inte linda in det utan var helt ärlig och skrev att jag redan blivit uppbokad och inte kan prioritera en tredje resa. Då öppnade jag kranen av känslor hos en av tjejerna.

    Vi har det senaste halvåret börjat umgås och under perioder hördes vi flera gånger per dag. Vi firade hennes födelsedag och midsommar ihop, vi har varit på partaj på andra orter på västkusten och träffats på lunch och promenader. Jag vet att hon har en hemsk PMS och mår skit de dagarna, men jag har hittills inte varit den som fått ut för det… tills idag. Jag fick flera långa meddelanden där hon beskrev mig som en dålig vän. En som inte finns där och stöttar eller ställer upp, som bara tillbringar tid med min kärlek. Hon påpekade att jag släppt min idé om att bli mamma och att jag gjorde allt för M – för att jag är förälskad, men det är inte säkert att det håller.

    Hon radade upp sak efter annan som jag inte gjorde eller gjorde fel. Jag svek mina vänner för en man och det skulle hon aldrig göra. Trots att jag vet att det är hennes hormoner som spökar så tar jag åt mig, jag blir ledsen och känner mig låg. Har jag verkligen blivit en så dålig vän? Är jag den som inte finns där och stöttar och som bara vill prata om hur bra det är? Hennes PMS talar högt, hårt och skarpt!

    Nej. Det vet jag ju att så är det inte, och nu funderar jag på hur jag ska bemöta det. När kan jag ta upp det med henne? Hur ska jag ta upp det och vad ska jag säga?

    Jag kan inte rå för att jag hittat kärleken och inte hon, men jag tror det är där det skaver. Att jag är lycklig och kär, hon är olycklig och ensam. Extra mycket idag.