• Kärlek,  M,  Mr T

    Avslut

    Vi fortsätter relationsspåret i ett inlägg till. För visst är det så att Mr T inte gett upp utan fortsätter försöka röra om och röra till det. Efter mycket tjatande tog vi en promenad tillsammans förra veckan, en av de varmaste dagarna och jag hade gått till mig ett skavsår. Så trots stop på Ica för plåsterköp fick vi korta promenaden och ta ett glas vin på en uteservering. Syftet med promenaden var att han skulle få prata, berätta vad han kommit fram till under sin pandemi-återhämtning. För nu är han i harmoni och mår bra…

    Trots nästan två timmar tillsammans kom inget nytt ur hans mun, det är samma förklaringar och bortförklaringar som jag hört tidigare. Det skylla på exfrun och livskris istället för att rannsaka sig själv, sitt beteende och sina mönster. Trots det var det trevligt och jag var tydlig med mitt budskap att jag dejtar andra och att dörren för ”oss” är stängd och nyckeln är bortkastad.

    Senare samma kväll messade han att det var mer han ville prata om, så om jag kunde planera in ytterligare en träff. Av många anledningar hände det först sen M åkt på semester. Så idag, ytterligare en promenad och mer prat. Fortfarande upplevde jag inte att han kommit till självinsikt och när ord på ord sammanfogas till meningar där han börjat ta tag i surdegar som jag påpekat och jag märker att han när ett hopp om mer… så är jag burdust ärlig. Jag har träffat någon som får mig att må väldigt bra, säger jag. Och även om jag inte gjort det så är kapitlet om dig och mig över, vi hade kunnat bli något bra men vi hade katastrofal timing. Jag har gått vidare.

    Jag märker hur mr T tystnar och börjar prata om hur han också dejtar andra och hur det var då han förstod hur mycket han tyckte om mig. När han var med andra men tänkte på mig. Jag skämtade bort det och uppmuntrade honom att fortsätta, att söka någon att bli kär i, att hitta sin lycka.

    För mig var det viktigt att få säga det till honom, att jag träffat någon ny. Att på ett schysst och respektfull sätt dela det med honom att det finns en annan man som får mig att le när ett sms blinkar till på telefonen. Nu är det sagt, dock är det oklart om det gör någon skillnad. Han fortsatte prata om hur han upplever att det finns något i luften när vi träffas. En spänning. Jag förklarade att det kanske han upplever, men den spänningen kommer inte utforskas. Han får inte gå och hoppas, för min helhjärtade inställning är att jag inte kommer utforska den ”spänningen” så han kommer bara gå runt och hoppas i onödan. Och jag vill inte se honom sårad, han måste lyssna på vad jag säger.

    Nu är korten på bordet och jag såg hur hårt det tog honom. Hur han gick i försvarsställning och ville berätta om sina dejter. Han är sårad, men det kanske är först nu som han förstår att tåget har inte bara lämnat perrongen det har stannat vid nästa ort på linjen…

    0
  • Mr T,  Relationer,  T

    Mr T

    Ska vi ta ett sista inlägg om honom nu? Jag tror det… han har svårt att acceptera läget. För tre månader sen sågs vi sist och jag sa hej då med ett tydligt krav. Han var tvungen att bestämma sig om han ville fortsätta ses, mittemellan/KK/FWB funkade inte för mig över ett år efter det att vi flyttat i sär.

    Han tog inga initiativ till att prata. Han ville gärna ses ”kravlöst för att känna på läget” något jag konsekvent sa nej till, eftersom det var något han bett om i 2år och som resulterat i ingen som helst förändring. I samband med Thailandsresan kände jag att NU hade mitt tålamod tagit slut. Veckorna gick och han fortsatte messa (bara messa, inte ens ett samtal) och på väg hem från skidåkningen i Sälen meddelade jag det som egentligen inte skulle behöva sägas. Jag har gått vidare.

    Trots detta så fortsätter han skicka WhatsApp meddelanden ibland där han inkluderar puss emojisar, han insinuerar sex/mys, lämnar sexiga komplimanger eller söta GIFar. Jag har bett honom sluta, jag tycker det är opassande och ska vi ha kontakt är det som kompisar – något jag tydligt klargjort. Så idag hände det för fjärde eller femte gången på bara ett par dagar att han skickar meddelanden som man inte skickar till sina kompisar. Jag säger ifrån, skriver (rakt ut i klartext) att jag inte vill ha sådana meddelanden. Tycker inte att det passar. Han blir sur och stött och skriver att vi inte ska höras så mycket. Jag blir arg. Hur kan han ens ha trott något annat? Hur kan man tro att det är okej att skicka sexuella anspelningar till sitt ex? Som man sårat på så många olika sätt i så många år, men nu när vi bara är vänner så ska inget förändras?

    Jag blir så trött och arg, men jag orkar inte ens bli arg på riktigt, bara ”suck-jaha”. Undrar hur länge han håller sig tyst nu?Förundras över hur svalnade känslor påverkar hur mycket energi man orkar lägga på en reaktion. För visst säger det ganska mycket om var jag är att jag inte ens orkar reagera?!

    0
  • Mr T,  Relationer

    En befrielse

    För nio veckor sen fick Mr T ett ultimatum. Jag vägrade träffa honom innan han bestämt sig för hur han ville ha sitt liv, han hade två alternativ mer eller mindre av mig. Sedan dess har vi lekt ”brevvänner” och all kommunikation (förutom en bukett tulpaner) har skett via sms. Jag har allt eftersom dagarna gått tagit mig längre och längre från honom. Mentalt, fysiskt och känslomässigt. Veckan som gått var han barnfri, han hade alla möjligheter att boka in mig på en träff för att prata om situationen och relationen. Han tog dock möjligheten att vara tyst fram tills dess att han visste att jag satt i en bil till Sälen. Ett beteende som kännetecknar en person med ett undvikande anknytningsmönster. Så hans fem sms sen dess har mötts av en tystnad. Tydligen en talande tystnad för på vägen hem från vinterlandet fick jag ytterligare ett. Nu har jag på ett tydligt men respektfullt sätt meddelat honom att jag är färdig med oss, jag har gått vidare.

    Det känns tungt att göra det via sms, men det är det enda tänkbara i den situation jag befinner mig. Nästa steg på resan mot kärleken är tagen.

    0
  • Kärlek,  Mr T,  T

    Att välja kärlek

    Ni har ju fått följa min resa med Mr T på väldigt nära håll, så jag fortsätter. Det är säkert så att ni som har lite distans till det kunnat förutse hans drag och reaktioner mycket bättre än vad jag kan, som liksom är insmetad i det.

    Det är ju nu tre veckor sen jag en lördagkväll åkte dit och satte ner foten. Under promenaden därpå bad jag honom bestämma sig, en gång för alla. Mer eller mindre energi på oss, mig och vår relation. Det status quo som rått de senaste veckorna och månaderna kunde inte fortsätta. För sen ganska exakt en vecka sen när han inte visat tillstymmelse till ökat intresse och absolut inte gjort något försök att öka kontakten meddelade jag honom att jag vill ha radiotystnad. Tills dess att han bestämt sig tänker jag bestämma att jag jobbar på att minska hans inflytande över mitt känsloliv.

    Träffade Karro igår över en kopp te och lite småkakor, försökte avhandla sista veckans känslostormar för oss båda och landa lite inför resan. Då säger hon…

    Du väljer kärleken Happy! Ditt val kommer oavsett om det blir ni eller inte innebära ett steg närmare den kärlek som du vill ha och förtjänar!

    Karro

    Det ska jag ta med mig och påminna mig om de dagar som det känns extra jobbigt. För de är där, stunderna när jag undrar varför jag utsätter både mig och honom för det här. För visst är det lättare att bara fortsätta att vara? Leva i veligheten och osäkerheten. Då vet jag åtminstone vad jag får, och inte får.

    Men nej, för att välja kärleken måste jag ta mig igenom detta. Mr T måste bestämma om han vill ha mig som sin vän eller flickvän, och fattar han inget beslut så är beslutet att jag vill ha mer än vad han kan erbjuda.

    0
  • Kärlek,  Mr T,  T

    Nu händer det, del 2

    Okej, så jag jobbar med att hantera den här situationen. Att acceptera och landa i att det här kommer att rubba T’s värld. Att jag inte kommer att få det avslut som jag strävar efter. Jag kommer inte att få svar eller besked från T och det skaver.

    Efter tio dagar där kontakten varit varierande men mest på en väldigt låg nivå kom ett smygande kontaktförsök igår. Där han försöker låtsas som ingenting, han blanda lite smicker med en enkel fråga. Ett upprepande beteende som jag sett många gånger förr. Det tog mig många timmar att formulera ett svar, för jag ville vara ärlig och klargöra att det här inte är en dialog jag tänker ta på sms.

    Nu är jag inne i den värsta perioden, den där jag spelat över bollen på hans planhalva. Det är hans tur att göra nästa drag och allt annat än passivitet och lägga sig på ryggen som en skalbagge förväntar jag mig inte. Han kommer anta en offerroll där han påtalar att han inte är så snabb i beslutsfattande och att han ännu inte vet vad han vill. Då kommer min nästa utmaning, att stå på mig att jag nu bestämt mig.

    Första minutrarna, timmarna och dagarna är värst. När man tvingas att förändra något som på kort sikt kan ge så mycket feelgood. Det är så lätt att falla in i gamla mönster. Ett sms till för att utveckla, förklara och bädda in det lite. Använda fler ord, mer kontakt för att jag inte vill släppa taget.

    0
  • Mr T

    Min sanning

    Dagens, veckans och kanske senaste månadernas känsla. Varför inte bara summera det till senaste årets känsla. Att inte vara tillräckligt för Ts kärlek. Nu har jag faktiskt fått nog.

    0