Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Kategori: livet (sida 1 av 21)

Mensvärk

Jag vill bara klaga lite, så jävla smärtsamt. Varken Ipren eller Alvedon hjälper. Vaknade vid femtiden imorse av att det kändes som om någon kramade min livmoder. Verkligen J ä t t e s k ö n t. NOT. Det är en dag av smärtstillande och igår var en dag av omättlig hunger. Jag känner mig bottenlös innan jag får mens. Inte bara sug, utan även hungern är enorm. Helt perfekt timing när man som jag känner att semesterkilona gärna får flytta tillbaks nu. Så idag är jag lite mer gnällig än normalt, och försöker någonstans ändå uppskatta att min kropp fungerar som en klocka.

Känslor!

Den här sommaren har jag testat på lite nya aktiviteter, sånt som jag inte gjort av olika anledningar. Vandringen har faktiskt inte lockat, höghöjdsbana har jag haft respekt för, SUP har jag inte haft utrusning till och så vidare.

Det här med att prova nya saker, det är så upplyftande och känslokrävande. Inför finns där känslor som oro, nyfikenhet, fundersamhet. Sen kommer beslutsamhet, ännu mer nyfikenhet och tvivel, innan jag uppryms av fokus, glädje, tacksamhet och stolthet när jag väl påbörjat det!

I en värld där jag kan uppleva att känslor ofta förstoras eller förminskas, ska helst inte finnas där tycker jag det är så skönt att få uppleva dem. Nakna, råa känslor som bara får finnas och kännas. Dessutom känslor som inte är kopplade till relationer utan upplevelser, rätt underbart det också!

Har ni testat något nytt i sommar? Och hur kändes det?

Paradiset

Inom fem minuters cykeltur från mitt radhus har jag fyra olika badplatser. Fyra! Den känns som om jag är på semester när jag hoppar upp på min damcykel och rullar ner genom grannkvarteret, över golfbanan och sen kryssar genom koloniområdet innan jag kommer hit. Parkerar cykeln och går förbi viken, där barnfamiljerna hänger, klättrar ut på klipporna och hittar min plats för dagen. Matsäcken är packad, vattnet likaså. Nu är jag redo för en dag i solen!

Det finns en vik för Kvällsdoppen (ovan) som jag ännu inte provat på. Ett för “efterjoggensvalkan” och ett dag de mer spontana “jag måste kyla ner hjärnan” snabbdoppen. Livet på en pinne helt enkelt!

Festtankar

I september fyller jag jämnt, 40. Som det sociala monster jag är vill jag gärna fira min födelsedag med partaj – dock kräver partaj såväl lokal, pengar som energi att planera. Just Nu har jag kanske inte överdrivet mycket av något av det.

Natalia däremot, hon är taggad på det här och blir det ett firande som är märkvärdigare än middag på stan så kommer det att vara hennes förtjänst. Hon har nu någon idé, och jag ska fundera ihop en gästlista. Nu till min fundering.

Kan man bjuda in bara en del av ett par på fest? Jag har en hel del vänner där jag umgås med bara ena parten av paret. Det skulle kännas konstigt att bjuda båda när jag själv är singel och när jag egentligen inte känner den andra. Dessutom har jag ju många vänner som är singlar, precis som jag.

Så nu funderar jag, kan man vara så selektiv i sin gästlista? För en del underlättar det kanske, för då slipper de ju skaffa barnvakt!

Att skaffa barn

Jag har precis sett Hanna Hellqvists kortfilm som heter Hannas Baby och finns på SvtPlay här och jag känner igen mig så otroligt mycket i hennes tankar, oro och funderingar.

Min oro med att skaffa barn själv är…

– att jag inte är tillräcklig. Som ensam förälder finns bara en, jag sätter ett barn till världen utan pappa. Utan en naturlig manlig förebild, jag tar faderskapet ifrån barnet inte bara som barn, utan under hela dess liv.

– att det är en rent egoistisk tanke och vilja. Jag vill ha barn för att mitt liv ska kännas komplett.

– tänk om. Tänk om något händer mig? Om jag blir barnets enda vuxen, hur ska barnet då klara sig? Det är inte snällt, inte alls.

– hur överlever jag de första 18 månaderna? Jag är helt ärligt jätte orolig för att hur jag skulle klara av ett och ett halvt år isolerad med en bebis. Att dag ut och dag in vara utelämnad åt en skrikande bebis. När jag väl får balansera upp det med jobb igen är jag inte orolig, men hur klarar jag den första tiden utan att helt krevera?

– tänk om barnet växer upp och inte tycker om mig? Inte förstår mitt val, tycker att jag gjorde fel och var egoistisk som valde barn… tänk om barnet inte älskar mig.

Det är några funderingar och oro jag bär runt på och som gnager. Är man två kan man dela, gör jag detta är det Jag och bara jag.

Hej!!

Jag har verkligen tappat det totalt när det gäller bloggandet, men jag tänker inte ge upp så lätt. Nu under sommaren när besöksstatistiken droppar ska jag försöka ta tag i det… ironin i det. Färre läsare fler inlägg, jaja det är nu jag har tid att försöka!

Vad händer då. En kort summering kanske?

– jag gjorde slut med T, som flippade och inte ville annat än ses. Vi är båda på Tinder men jag vet inte vad det betyder. Jag försöker att bara nyttja hans kropp, men är dålig att hålla hjärtat utanför. Måste nog avsluta det innan det blir för kladdigt. Det lättaste vore att träffa någon som fick mitt hjärta att dansa och sjunga igen.

– jag har bokat tid för fertilitetsutredning. Så i slutet av augusti ska jag och utreda om min kropp fortfarande kan bli gravid utan den långa och dyra processen med hormoner, äggplock, befruktning och insättning. En enkel liten plastspruta med tvättad sperma känns lättare och billigare.

– på jobbet går det i stort sett bra en i mitt team är långtidssjukskriven pga stress, det känns som ett misslyckande. Nu jobbar vi med att få teamet i balans, jag skyddar det som en arg svanmamma och försöker ändra beteenden och jobba med kulturen i gruppen. Och så fick jag en trevlig lönehöjning. Jag vet att man inte berättar om sånt, men jag blev glad och förvånad eftersom jag vet hur mycket vi hade att fördela!

– sommaren har börjat! Jag har tagit årets första dopp, varit till Kroatien med valda delar av familjen, firat en härlig midsommar på kusten och nedräkningen till semestern är i fullgång!

Nu kör vi igen, hoppas ni vill vara med på resan!!

Tack och hej

Ett av de största beslut som fattats de sista veckorna är att jag och T har släppt taget. Efter två intensiva kvällar av prat och några dagars reflektion insåg jag att nej, det här fungerar inte. Antingen släpper vi taget och går vidare eller så dödar vi det genom kvävning, dränkning eller något liknande.

Att jag veckan innan i protest skapat ett Tinder-konto och kvällen innan fick upp en profil som såg ut som T men utan ansiktsbilder och med fingerat namn gjorde nog också sitt. Vi redde ut saker och ting, pratade, pratade och pratade. Sen fortsatte kvällen med vin, matlagning, mer prat och mys.

Jag har bearbetat detta så länge och det känns okej, även om det är ringt att släppa drömmarna och hoppet om en gemensam framtid. Värst är ändå helgerna då det liksom inte händer något om jag inte gör stora planer… som denna helgen, det känns väldigt mellanmjölk.

Vardag

Hemma igen och vardagen kicksparkade mig rakt i ansiktet. Kaos och bränder lite överallt, något som jag tror att vi nu löst ut det mesta av. Sen är det medarbetare som mår mindre bra på grund utav den sjukskrivna kollegan. De tar på sig fullt ansvar för att fortsätta leverera och jobba i samma takt som tidigare även om en nyckelresurs saknas.

Jag kan inte beskydda dem, då får jag stå och övervaka dem under deras arbetsdag och ni hör ju själva att det inte går. När jag sen, gör min chefsliga uppgift att veden svara varandra med respekt. Andas en gång innan de hasplar ur sig något vasst eller upprört. Då reagerar de som små barn “Men hen då, jag tänker inte ta hela skulden”. Jag måste erkänna att bättre föräldraskola finns nog inte!

Sen blev jag invald i bostadsrättsföreningensstyrelse. Genom mitt förnamn och husnummer, inte ens en presentation. Har aldrig blivit invald i något utan en presentation och omröstning. Det kändes, vårdslöst!

Jag kan också litegrann ha aktiverat ett Tinder-konto. Det är vår, T är… ja jag vet inte, frånvarande är nog den bästa beskrivningen. Sen han uteblev från förra veckans fest med ett kort formellt sms har han inte ens försökt träffas för att prata om det.

Borde jag formellt göra slut med honom? Och hur gör jag det, ett sms? Han svarar ju inte när jag ringer… eller ska jag vänta tills när jag träffar honom? Enligt honom har vi ju dejtat sen ja, jag vet egentligen inte när. December 2017?

Nu är det fredag, sen hade det varit gött med en helg av återhämtning och träning!

Andas, glöm inte bort att andas!

Nu snurrar lovet på för fort. Jag springer och springer och hinner inte stanna för att lyssna. Jag har lönesamtal “by the book” men känner mig inte närvarande, jag är på konferens men svarar samtidigt på Mail och beställer konsulter. Sen försöker jag röja i radhuset efter jag stressnjutit av kvällssolen på en promenad. Äter hör jag men kommer inte ihåg att smaka på maten och sover gör jag men vaknar alldeles för tidigt.

Och nu har mina föräldrar landat i gästrummet. De har inte varit här sen i höstas, mitten av november kanske. Så nu ska jag njuta och jag ska andas, smaka på maten, andas vårluften och samtala med mina föräldrar. Okej, deal?

För i nästa vecka fortsätter hamsterhjulet!

Vecka 12

Inspirerad av Alex som skriver om sin kommande vecka här, tänkte jag göra detsamma. Jag har precis pussar T hejdå efter vår söndagsdejt och nu ses vi inte förrän i mitten nästa vecka, för imorgon åker han till New York och på torsdag ska jag ut på äventyr.ä. Låt oss ta det från början.

Imorgon kommer min andra indiska chef till Sverige för ett två veckors besök. Nästa vecka har vi managementmöte och denna vecka ska han träffa kollegor, skugga sin kompis och träffa affärsrepresentanter. Så min måndag börjar med avstämningsmöte och fixande av passerkort. Sen ägnas tidig kväll åt ett träff med min adept från Ryssland som jag coachar genom ett organiserat mentorskapsprogram med syfte att stötta henne i jobbsökande, integration och nätverkande.

Tisdag är fokus på möten, introducera nya cheferna till den belgiska affärsrepresentanten och privat att träna lite. På onsdag börjar årets lönesamtal och därtill ska jag passa en kompis yngsta medans hon kör den äldsta dottern på fritidsaktiviteter, och så ska jag packa!

För på torsdag efter jobbet hoppar jag på en buss (som var nästan gratis 89kr tor!) till Oslo och fredag morgon bär det av på utflykt till Bergen!!!

Jag fick reda på i helgen att min julklapp är till Norges mest populära besöksmål, Bergen, Flåm, Fjordsafari, Vikingamiddag och en av världens vackraste tågresor!!! Ja ni hör ju, upplagt för massor med foto ops och massor med skratt, tack Natalia för vad som redan nu är tidernas bästa julklapp!!

« Äldre inlägg