Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Kategori: livet (sida 1 av 22)

Upp, upp, upp

Vilken helg. En fredag med pizza, Netflix och chill med Mr T. Sen åkte jag hem eftersom den äldsta sonen eventuellt bor på heltid där numer.

Lördagen fyllde jag med… jag är lite osäker faktiskt men lite fix och trix hemma. Promenad, mys i soffan framför SVTplay och allmänt slappande. Och sen en söndag med brunchbesök! Jag rörde ihop lite oeuf cocotte, smoothie och scones, när man kan komplettera med tre sylter varav ingen är storproduktion (två till och med hemkokta) ja då är scones bästa tillbehöret!

Vardagslyx i forma av hemkokt sylt
Glömde fota de goda äggen, men jag lovar de smakade mums!

J var här och planerade sommarsemester. Vissa skulle säkert kalla oss knäppa men det är sådana vi är. Vi har insett det, så här fungerar vi, vi väljer ett resmål och kör. Snabba beslut i små bitar, inte allt på en träff utan del för del. Så i helgen bestämde vi att vi ska bestiga Kebnekaise! Jodå, i början av juli tar vi flyget till Kiruna Kiruna och studerar den flyttande staden, kanske ishotellet, gruvan och något annat. Sen styr vi mot fjällstationen, två nätter där och toppförsök.

Det är klart det är med dubbla känslor jag bokar det här äventyret, men jag kan backa. Flygbiljetterna är bokade med bonuspoäng och vi har endast betalat 500kr/person i skatt och avgifter. Förhoppningsvis kommer hotellrum också bokas på samma sätt så vi minimerar utgifterna, vi kan planera om ifall så krävs (utan större kostnader) och jag kan avboka om det mot alla odds skulle ske under på första behandlingstillfället om ett par veckor!

Jag kan inte sätta mig ner och lägga alla ägg i en korg. För att inte helt krascha om det inte går vägen behöver jag ha äventyr och aktiviteter att se fram emot. Annat att vilja hjärnan på, så… Kebnekaise!

Sen avslutade jag helgen med en löptur i regnet och ett långt catch up snack med K. Såhär summerar jag en riktigt grym helg med lagom allt!

Att vara singel

Det finns så otroligt många fördelar med att vara singel. Jag behöver inte ta hänsyn till någon annans humörsvängningar, jag behöver inte flytta på någon annans tvätt, hitta bortlagda saker eller sura över att någon ätit upp min planerade frukost. Det finns ingen som trängs med mig i sängen, duschen eller favorithörnet på soffan. Fjärrkontrollen är MIN och jag behöver inte besöka eller få besök av konstiga släktingar.

Självklart finns det många nackdelar också men om man bortser från de mest självklara så är den största nackdelen med att vara singel att man måste kunna allt. Ja jag måste inte vara bra på allt, men jag måste ändå kunna tillräckligt mycket för att fatta många beslut eller kunna göra saker utan att vara beroende av någon annan ska komma och hjälpa mig.

Det här gäller så många olika saker. Att få upp en möbel på övervåningen (förra helgens äventyr) till att förstå tillräckligt mycket om aktie/fondmarknaden för att fatta beslut om mitt sparande. I båda de här fallen hade jag med varm hand lämnar över arbetet till en bättre hälft.

Både min mamma och nyseparerade vännina E konstaterade att de kan inget om sina avtal, fakturor eller räntesatser på lån. Det har de med varm hand lämnar över till sina respektive makar, för E har det inneburit en förändring nu i och med skilsmässan – mamma reflekterade om det ifall pappa skulle gå bort. Han hade sagt att hon inte behövde oroa sig för något, för han har säkrat hennes ekonomi och huset… men då insåg hon hur lite insikt hon egentligen har.

Det här är bara exempel på det jag måste kunna, själv. Det finns ingen jag kan lita mig tillbaks och lita på hanterar delar av det åt mig. Som Hanna Hellqvist säger, jag är trött på att göra allt själv!

Nej, nu får jag återgå till att resonera om min långsiktiga plan kring min fond/aktieportfölj…

Yo!

Ett livstecken.

Har precis lagat och ätit en bit (nästan) vegetarisk lasagne (slängde i att halvt paket bacon eftersom jag inte tycker om att kasta mat.

Har förlängt mina ”perioder” från 26 till 31 dagar genom att äta Q10 och Vitamin D. Någon annan förändring har inte gjorts i livet. Bra eller dåligt, vet inte?!

Går en fyra dagars utbildning den här veckan. Fullspäckade dagar och kvällsjobb. Började mindre bra med en FIRO-B analys av mig som ganska snart in i beskrivningen av mig benämnde mig som snarare introvert än extrovert. Insåg att allt gått galet där och då. (Har beskrivits som ett socialt monster, älskar att kasta mig ut i nya sociala sammanhang!)

Haft städdag med bostadsrättsföreningen i helgen och efter åtta timmars ogräsrensning hade jag så ont i mina händer. I söndags svullnade min vänsterhand och det såg ut som en muskel/seninflammation. Det är bättre nu, men inte bra.

Jag gick bananas på ett shoppingcenter i söndags eftermiddag. Förbrukade ett presentkort jag fick i födelsedagspresent av kollegor. Nya löpartights, tre par kjolar, två blusar och en bh följde med hem.

Borde läsa ”home work” från jobbet. Njuter istället av ett glas vin och softar vid köksbordet.

Funderar på Tinder. Antingen har mannen skägg eller tatueringar. Eller skägg OCH tatueringar. De skriver om vad de vill ha men inte en rad om vem de är. Och så är det en överrepresentation av ny-svenskar.

Sista funderingen gäller min Exman. Som dök upp på tinder med en bild från vårt bröllop som första bild. Det var år 2012. Av totalt sju bilder var sex från de år vi var ett par. Bilder som är sju år eller äldre. Peakade han då eller vad?

Edit, hittade denna artikel! Tack för lite goda nyheter!! Lång menscykel ökar chansen att få barn

Live musik!

Ett rätt säkert tecken på att det är höst är att jag börjar lyssna på Lars Winnerbäck. Varv på varv, låtar från nya skivan varvat med gamla godingar. En låååång playlist som shufflas på Spotify. Kanske inte så konstigt att jag då också köpte mig en biljett till hans spelning i höst, tillsammans med min syster och svåger ska vi dit och roa oss. Tror det är tioende gången för min del och syrran har säkert sett honom det dubbla antalet gånger. Jag minns min första Winnerbäck spelning, jag hamnade nog på den av misstag på en nattklubb i Göteborg. Min syster och hennes kompisar skulle dit och jag hängde med, när han gick upp på scenen med sina dystra melankoliska låtar drog jag och en av kompisarna till en annan nattklubb och dansade benen av oss och kom tillbaks lagom till sista tonerna klingat ut.

Saker förändras kan vi väl bara konstatera, och min musiksmak har breddats!

Andra mysiga saker som hänt är att jag gått loss på biljettköpande. Det är inte bara Lasse jag ska se live, dessutom blir det en julkonsert med Danny Saucedo och en vårshow med GES. Jag älskar live spelningar men det har varit lite snålt med det sista året. Så nu jäklar gasar vi igen, investera pengar i att njuta av livet.

Farväl

För 13 månader gick en av mina teammedlemmar (vi kan kalla honom Mats) hem på semester och vid middagsbordet reagerar en familjemedlem på hur vänstrasidan av Mats ansikte hänger. Efter att ha övertalat honom om att åka till akuten blir de prioriterade och avskriver stroke, men gör en huvudscan och hittar en tumör. Den visar sig vara aggressiv och Mats blir opererad inom tre veckor, sen är det långa behandlingar av såväl strålning som cellgifter.

Han är snabbt tillbaks på besök på kontoret och senare under hösten, när behandlingarna är som tuffast kämpar han på, kommer på fika, blir med på julbord osv. Under våren känner han sig hängigare, sämre, saknar återigen energi och när svullnaderna efter behandlingarna lagt sig görs en ny scan. Tumören är tillbaks.

Så i somras gled han snabbt utför, mindre energi, svårare att tala, först rullator sedan rullstol. Han lämnade inte längre lägenheten utan besök skedde ”hemma hos.” Efter semestern i augusti fick vi veta att han blivit inlagd på hospice och mindre än ett dygn senare hade han dragit sin sista suck.

Det här var en tuff smäll för ett team som bara för ett par år sedan förlorade en kollega till samma hemska sjukdom, där en medlem varit hemma sjukskriven pga utmattningssymptom och precis börjat arbetsträna. Idag var vi där, alla som jobbat med Mats och sa farväl. En vacker minnestund, helt avkristnad och med fin musik. Det jag minns av Mats är hans torra göteborgska humor, hans bullrande skratt som fick hela magen att hoppa, hans glada ögon och ibland tveksamhet kring hur han skulle tolka mig när jag skojade. När jag sprang i mina högaklackar genom kyrkogården för att nå kapellet och kom in med andan i halsen tror jag han glatt konstaterade att det är så jag gör entré i sista stund, alltid på väg. Egentligen brukar jag klappra ljudligt med mina klackar, men idag smög jag in och satte mig på en av de bakre raderna.

Tack Mats för alla fina skratt och härliga minnen. Du har gjort avtryck ❤️

Happy 40!!

Så är snart min fyrtioårsdag över och vilken dag! Den började med söta meddelanden och omtankar. Sen var det buss in till stan för ett par timmars jobb. En gemensam hotellfrukost och Townhall möte. Jag och en av mina anställda berättade om arbetet med teamet vi gjort, hur vi valt att lägga tid på det sociala. Kittet. Schemalagda kafferaster och möten utan agenda, för att bygga tilltro och samhörighet.

Sen blev jag överraskad med en stooooor blombukett, presentkort och grattis-sång innan min arbetsdag avrundades. Dags för lunch med kollegorna, vi har en vana att gå ut och äta i samband med varandras födelsedagar så god italiensk pasta med kallskuret och italienska ostar fyllde magen. Jag skickade med blommor och paket med min vännina som även åkte förbi och släppte in blomsterbudet som hängt blommor på min dörr. Själv tog jag mig ut på stan!

Njöt av det härliga vädret, den goa känslan i magen och en lugn stund bara strosande. 45 minuter innan jag skulle träffa Natalia för födelsedags-spa träffade jag T i hotellbaren. Han bjöd på bubbel och prat, kyssar och mys. Riktigt härligt, och första födelsedagen vi faktiskt träffats! Galet eller hur?!

Vid fyra kom Natalia ner, vi sa hejdå till T och intog spamundering. Sen blev det tre timmars uppdatering på livet. Helt fantastiskt lyxigt att Icey och Natalia kom ner redan igår, så att vi fick rå om varandra och prata!! Efter spa var det paketöppning, ett jättefint fat och rosa bubblor. Sen letade vi oss ut på stan, mot middag. Och en halv flaska bubbel senare fanns ett bord ledigt och burgare stod på menyn.

När jag till sist hoppade på bussen och åkte hem, fick jag skattjakta mig fram till en gömd present på uteplatsen innan jag fnissandes kröp i säng och bara njöt.

Vilka underbara vänner jag har! Vilket jäkla liv jag lever och vilken helt fantastisk födelsedag jag hade!

Nu laddar jag för födelsedagsmiddag! Har hunnit handla, besöka biblioteket, baka, jogga, rengöra spisen och tvätta. Nu hänger jag lite i solen och väntar på T, syskon och värmlandsbesök. Oddsen är fortfarande låga för att T inte kommer på middagen ikväll…

Vecka 36

Söndag och veckan har gått i ett! Fyllda arbetsdagar och kvällar med styrelsemöte i bostadsrättsföreningen, bokklubb och middag med jobbet. Hann slänga in ett snabbpass på gymmet i onsdags, men jag känner mig rätt vilsen där tyvärr ska försöka göra mig bekvämare under hösten!

Den här veckan har jag dessutom haft E inneboende och hon har redan hunnit hitta nytt tillsvidareboende. T kallar det den lyckligaste och snabbaste skilsmässan i historien och det kan jag hålla med om, men jag är fundersam och tror att det inner bakslag. Är enormt glad över henner nyfunna boende. Havsnära, hyresrätt och lagom stort. Ett tag var hon inne på att tömma sparkontona, maxbelåna och köpa bostadsrätt… trots att jag försökte förklara riskerna med det tilltaget ville hon inte lyssna. Där insåg jag hur desperat och problemlösningsbenägen hon var. Hyra blir bra för henne, hon är ingen husägartyp.

Har precis bäddat ner mig, har vandrat 15km med två vänner idag och passat på att dela med mig av det jag kan om svamp, för det var tydligen massvis mer än deras kunskaper på området.

Öronmussling, Bohusläns landskapssvamp

Jag har också sökt ett jobb, jag vet inte riktigt om jag vill ha det… men kommer jag på intervju har jag lite frågor att ställa och så vill jag känna på chefen. Jag har insett att min nuvarande chef inte utvecklar mig, två år av bristfällig feedback känns tillräckligt. Dessutom börjar jag bli lite utmanad av att jobba bredvid en av mina bästa vänner, jag håller med J – man bör inte blanda familj/vänner och jobb. Det blir en kladdig mix med dåliga förutsättningar för ett bra resultat.

God natt

Har laddat hela helgen för en mysig söndagskväll med T. Vad gör jag? Bort mig.

Fy fan.

Har ni sådan kvällar när känslorna liksom hamnar på utsidan? När minsta lilla besvikelse resulterar i tårar, reaktioner som inte alls står i parentet med vad som sägs eller görs? När man, medans det pågår, inser att man överreagerar, övertolkar och… förstör? Ändå kan man inte bryta det.

Jag hade en sån kväll nu. T kom, med vin. Vi skulle laga mat. Vi skulle prata om nästa helg. Jag tror jag dödade all lust han någonsin haft att tillbringa tid med mig. Tårarna sprutade som på lille skutt när han inte kunde ge besked om eventuell resa. Han hänvisar till barn och till skör exfru. Jag inser att han kommer inte kunna frikoppla sig från hennes nyckfulla energisvängningar eller sin vilja att göra allt för barnen på många år. Jag tolkar in allt och lite till, för sånt var mitt humör just, exakt där. Det är de dagarna på månaden, när känslorna bärs på utsidan huden.

Så nu sitter jag här i soffan och väntar på min inneboende som borde komma när som helst. Jag väntar och mår uruselt. Jag har försökt att andas. Försökt att skicka ett sms där jag skriver förlåt, vet att jag gör saker värre. Fy fan. Jag vill bara backa och göra om hela kvällen. Usch. Fan.

Någonstans vet jag att allt jag gör nu bara gör det värre, ändå har jag svårt att släppa det. Stänga ner. Allt har gått fel, allt, matlagning, samtal, närhet. Allt.

God natt.

Bevis…

…på att fyrtioårsdagen närmar sig. Hinner på håret passera 40 innan jag ska på inspektion. De slösar inte med tiden utan brösten SKA scannas!

Sensommar blues

Jag gör allt för att lagra så mycket sommar det bara går innan hösten kommer. Passar på att ta ett bad till, för det kanske är årets sista. Eller hänga ute i loungemöblerna för det kanske är sista chansen för i år. Jag plockar björnbär och fryser in för att kuna smaka på sommaren när temperaturerna är lägre och mörkret kompaktare. Jag till och med rakar ner lite på mig själv för att jag inte hängt tillräckligt på uteställen i sommar eller gått på konserter. Trots att jag vet att de pengarna lagts undan för ett mer långsiktigt mål.

Jag försöker maximera sommaren, njutet. De varma kvällarna, de ljusna mornarna. Jag försöker checka av min mentala lista över somriga upplevelser och plockar med mig dem. Jag är inte riktigt sugen på höst än, jag tycker det känns sorgligt och vemodigt att ytterligare en sommar passerat. Åren liksom swishar förbi, det är redan tre år sedan jag sålde min älskade lägenhet och gjorde mig redo att bli bonusmamma. Tre år. Nu ska jag påbörja en annan resa, en resa mot biologiska barn.

« Äldre inlägg