Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Kategori: Jobb (sida 1 av 6)

Semester!

Sitter på flygplatsen på väg ut i världen. Nu är det semester. Fyra och en halv vecka av ledighet att se fram emot. Ja, nästan. Några avbrott för att hantera anställda som flyttar till Sverige och meddela förändringar i arbetsuppgifter måste jag göra, men jag hoppas att de aktiviteterna ska gå snabbt och smidigt. Den sista arbetsdagen har varit allt annat än smidig. Igår fick vi besked om budget neddragningar, så det sista jag gör är att sitta och planera besparingar. Vilka konsultuppdrag som ska avslutas, hur vi fördelar resurserna bäst för att inte mista kompetensen. Det är inga roliga uppgifter att syssla med sista dagen innan semester, och absolut inte att meddela. Blä!

Den tidigare delen av arbetsveckan har varit cool lugn. I tisdags jobbade jag från en solvarm klippa och onsdagen tillbringades i jobbsammanhang på en segelbåt. Så jag lider ingen nöd även om det är lite taskig timing. Nu boardar jag, hejdå Sverige!

Pengar

Jag har alltid fascinerats i smyg över de personer som fått egenskaper som gör dem till bra på att hantera siffror. De som uppskattar ett strukturerat excelark, ordning och reda på siffror, de som gillar att gräva ner sig i detaljer och verkligen på grunden förstå varför den ena eller den andra avvikelsen uppstår.

Jag å andra sidan tvingar mig in i det och gör förenklingar och generaliseringar, jag använder mallar som är förståeliga för mig och undviker de komplicerade förslagen som finns tillgängliga att använda – för jag orkar inte sätta mig in i dem!

Som projektledare var det någon jag var tvungen att jobba med månadsvis och i min nuvarande roll som chef och leveransansvarig måste jag fortsätta med att gissa siffror.  För det är vad vi sysslar med, mer eller mindre avancerade gissningslekar. Som nu i slutet av maj ska vi börja gissa hur mycket pengar som min leverans kommer att kosta under 2019. Vi kan inte ens göra vettiga estimat på hur juni månad kommer att se ut, men vi ska gissa hur behovet ser ut i december 2019. Det är helt och hållet galet tycker jag.  Hur jag idag kunna veta vilka krav det finns på min verksamhet då? Men de högre cheferna säger gissa, så vi gissar och håller tummarna att vi åtminstone siktade åt rätt håll. För om ett år kommer jag sitta och försvara de siffrorna och lägga ett antal timmar i månaden på att analysera och förklara varför jag satte den siffran där.

Hurra för gissningslekar!!

En glimt av charter

Jag har haft en riktigt grym helg. Fredagkvällen innehöll jobbmöten ganska sent, men jag tog de sista två på hotellrummet. Därefter ringde jag upp lite room service och slappade i soffan framför OS rapporteringar. Room servicen är grym, inte farligt dyr och dessutom har de många olika varianter på paneer. Paneer är en indisk variant av keso, men mer i form av en mjuk ost som de använder i grytor eller göra tikka paneer av. Väldigt god!

Lördag morgon vaknade jag med kittlande näsa, så mitt dagliga träningspass blev lite lugnare men ändå 4km på löpbandet. När jag ändå var på gymmet bokade jag in en aroma massage på Spaet. Därefter körde jag på att avnnjuta frukostbuffé i solen och därefter flera timmars poolhäng. Klarblå himmel, lätt svalkande vind och ljudbok – det var inte alls tokigt.

Vid fyra plockade min privata chaufför upp mig och körde mig via en indisk sötsaksbutik till kontoret för att peppa mitt team lite. De jobbade lördag då vi hade saker som skulle produktionssättas och jag var där och hejade på dem lite. Sen tog jag min bil hem och preppade mig för massage. Såååååå skönt. Kvällen avslutades alldeles inoljad och mjuk med en pizza, kall öl och FaceTime med Em.

I söndags fick jag sällskap vid poolen, en kollega anslöt och vi hängde i solen och pratade nästan i munnen på varandra. På eftermiddagen hade vi bokat in chauffören som körde oss till ett indiskt köpcentrum där vi shoppade billiga Levis jeans (japp, har inte haft Levis sen mitten av 90-talet!) och strosade runt i ett extremt högljutt mall.

Ska man nu åka på tjänsteresor är det väldigt grymt när man kan låtsas vara på charter resa under de helger man måste tillbringa på resande fot!

Tokyo!

Okej, det är snart en vecka sen sista inlägget. Veckan har varit lugnare ur ett arbetsperspektiv (jag förstår ärligt talat inte hur Japan kan anses som världsledande på vissa saker, de har det mest saktfärdiga tempo jag någonsin upplevt. Veckans möten hade kunnat avverkas på en halvdag…) Jag tänkte dela några snapshots från veckan som gått.

Here we go!


Spolljudsknappen på toaletterna tycker jag är underhållande oavsett hur många gånger jag reser hit. Varför? För privacy… mmmmmm

Valen av rengöring efter ett toalettbesök är också en historia för sig. Hur vill du ha vatten, hur hårt, hur varmt? Utlovar fnissattack om du provar!

Gatuvy i Ikebukuro, i närheten av där vi bodde.

En sån här dräkt måste vara alla mäns favorit utklädningskostym, eller? Finns även i rosa, vitt och blått.

Vad sägs om vad jag tror är energidrycksutbudet på ett av apoteken i närheten?

Det här var helt klart min favorit, vad är det för något? En vältränad gris?

På besök i Asakusa och det angränsande kvareteret Kappabashi för att utöka min knivkollektion, spottade Tokyo Skytree på håll.

Paraplystället på kontoret, fantastisk uppfinning och det bästa av allt? Ditt paraply står kvar där du lämnade det. Japaner respekterar verkligen ditt och mitt.

Figurklippta buskar vid tågstationen i Ikebukuro

Utsikten från mitt hotellfönster, med den mäktiga vulkanen Fuji-san som kuliss

En väldigt japansk sushi restaurang där vi tog av oss skorna vid entrén, satt på golvet, fiskarna simmade runt i öppna dammar och man fick låna inomhusskor för att gå på toaletten.

Utsikten från United Airlines lounge på Narita flygplatsen. Skänker en tacksamhetenstanke till mr T som gett mig access till den här lyxen. Jag hade varit en mer sliten människa utan det.

Så Arigato gosaimazu Japan – see you soon!

Några snapshots från veckan

Sett från bilresorna till och från jobbet, för tredje resan i rad. Dessa usla presenning hem där barn leker i refugen på en stor genomfartsled.

En man ovan och kvinnorna nedan är klädda som den lite enklare befolkningen. Med det har jag inte sagt att de är fattiga – långt därifrån.

Från ett möte på jobbet. Älskar att de indiska kvinnorna fortfarande vår traditionella kläder!

Indien

Så har jag avverkat två av fem dagar med mina medarbetare i Indien. Det har varit superintensiva dagar med arbete på kontoret 9-19, hemresa ett kort träningspass på gymmet och sen lite mer jobb. Middagen har hittills bestått av medhavda proteinbarer, luncherna av varierande sort. Ett besök i food courten där en subway macka slukades, en bricka med take away mat från ett indiskt kök och idag team lunch på en kinesisk restaurang. Imorgon gör chefen sista dagen innan hemresa men jag stannar ytterligare en dag innan jag åker vidare mot Japan.

Så vad är mina intryck, egentligen måste de nog sorteras lite men generellt är det väldigt bra personer i min linjeorganisation. Drivna, sociala, mogna och duktiga. De har bra ledaregenskaper, duktiga på att delegera och genomföra. Sen är alla väldigt pigga på att få tid enskilt med mig och min chef. Alla vill visa framfötterna, göra intryck och bevisa sig – oavsett deras nuvarande position. Jag har extremt roligt, men det ska bli skönt att åka vidare till lugna sansade Japan på lördag!

De första 24h i bilder

här kan du köpa kvällens middagalldeles bredvid sopbilen och kossor, överallt i trafikenBara en snabb titt ut genombilrutan och man blir aningens förvånad när en ko-rumpa glider förbi…

Raden av taxihämtningar på flygplatsen är lång, en utmaning att hitta “sitt” namn efter en 10h flygning kl 2:30….

Lite busy nu

Ja, jag har ju en ny tjänst och det gäller att sprungna fort för att hinna med för det är mycket som snurrar och händer. Dessutom ”har jag ju varit med så länge nu” (officiellt i tre veckor!) att alla vill träffa mig och förväntar sig att jag har full koll på läget.

Så, jag bokar möten, accepterar möten, cancellerar möten jag inte hinner förbereda. Jag försöker prata med mina medarbetare, skaffa mig en helhetsbild genom att prata med personer i teamen ”runtomkring”. Jag har identifierat resursförstärkningsbehov, sagt upp konsulter som inte fungerade och sitter nu och läser indiska jobbansökningar. *puh* 

Det är ingen klagovisa, det är tyvärr den bistra hårda sanningen till varför bloggen är så tyst och tråkig. Jag lovar att återkomma, på söndag beger jag mig på tjänsteresa. Där någonstans bland långtråkiga hotellkvällar tänker jag mig träna och blogga. Håll tummarna för att den planen håller!

Nytt jobb!

Efter virka en månad med dubbeljobb, dvs att jag utförde uppgifter som var ämnade för två helt olika delar av företaget så har jag sedan i måndags lyckats kasta av mig en del av min ryggsäck. Jag är nu “bara” chef, leveransansvarig och ansiktet utåt mot våra kunder. Ja, och så strategiskt ansvarig för en handfull system inom bolaget.

Över gången från projektledare till linjechef kommer bli spännande. Jag har de sista sju åren jobbat med team medlemmar som jag “lånat” från andra delar av företaget, eller utifrån konsultbolag. Det har varit andra chefer som satt deras löner, haft utvecklingssamtal och varit den som “skyddat dem” från överarbete eller konstiga projektledare (mig). Nu är det min roll. Nu ska jag vara den som värnar om och skyddar min personal osv. Det ska bli en jättespännande resa som jag precis har påbörjat.

Vad har jag nu för strategi för att komma på banan? Ja, det här tycker jag är lite trixigt. Det är ju personer som i många år arbetat inom företaget, de är till stor del medelålders, har hittat sin roll och kanske stagnerat lite. De har sina grupper, sina vänner och sina agendor. Vad kan JAG göra? Mitt första mål är att lära känna dem. Jag har bokat in längre möten med dem, helt utan någon annan agenda än att lära känna varandra. Vem är de? Vad vill de ha av mig? Vilket stöd, hjälp, guidning? Jag småpratar med dem, visar intresse för det de gör, deras arbetssituation, får dem att skratta, ser dem och nu har jag även blivit inbjuden till deras fika. Jag är en social varelse och tror att jag genom att bygga en bra relation med dem kan få komma lite närmare, få ett lite större förtroende och ha en öppnare dialog. Låt oss hoppas!

Hur jag ska göra med mina medarbetare i Indien är en annan utmaning. Jag ska dit i mitten av november och träffa dem. Jag ska även med dem ha längre initiala möten, dessutom ska jag anställa en till när jag ändå är på plats så tid ska finnas till intervjuer, sociala middagar med teamet (41 st) så jag känner redan nu att jag inte kommer att hinna med. Så en ny resa har jag redan tänkt mig efter årskiftet – för att finnas där i deras vardag i närmre två veckor. Det tror jag krävs om jag sen ska leda på distans…

Det ska bli en spännande resa och jag hoppas att jag kan bli en bra chef och ledare.

Nytt jobb

Ja, den kan vara den snabbaste chefsrekryteringen i bolagets senare historia. Att bli chef på ett större bolag, med en omfattande administrativ verksamhet och tydlig inblandning från facket brukar ta 2-3 månader. Från det att jag sökte tjänsten tills jag fick det konkreta erbjudandet gick det  7 veckor och därav var 5 veckor industrisemester dvs företaget stod still.

Så jag ska byta tjänst, men det är ännu inte klargjort när jag kan byta. Min nuvarande uppdragsgivare samt chef vill behålla mig till januari. Min nya chef ville att jag skulle ha börjat 1 september. Så det pågår nu en dragkamp, och jag misstänker att vi kommer att landa någonstans runt mitten, slutet av oktober innan jag kan titulera mig själv gruppchef med leveransansvar.

Överlämningen har påbörjats och mentalt är jag redan tre steg på väg från min nuvarande roll… det kommer att bli en utmaning att sluta med flaggan i topp om man själva bytet inte sker förrän i slutet av året.

Äldre inlägg