Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Författare: happy (page 1 of 67)

Ängel och Djävul

Natalia och Alex skriver om situationen på sina arbetsplatser och för att spinna lite på samma ämne så kan jag berätta lite om hur statusen är där jag jobbar. Förutom extremt hög arbetsbelastning eftersom vi omorganiserar och i samband med det ska jag rekrytera chefer i ett annat land. I samma veva måste jag göra årsutvärderingar på anställda som måste vara avslutade innan januari månads utgång. Därtill har jag fått kliva in för att rädda ett av mina team. Jag tror jag har skrivit om dem tidigare, ett extremt högpresterande och kompetent team som körts i botten på grund av hög arbetsbelastning under många års tid.

Så den här veckan har jag spelat rollen som både Ängel och Djävul för att skydda detta team. Som Ängel har jag skickat hem anställda för att hantera sina stressnivåer på hemmaplan. Fixa julklappsshopping, stöka hemma och hantera livspusslet. Jag har dessutom skickat ut mail med prioriteringar. Gör ENDAST det som måste vara klart innan jul, skjut allt annat till januari. Har andra kommentarer kring dessa skicka dem till mig och Var snälla mot varandra, vi gör alla vårt bästa. Dessutom plockade jag arbetsuppgifter från gruppledaren för att underlätta hennes arbetssituation, och sen satte jag på mig Djävulshornen och gick på möte.

Djävulen röjde loss i ett projekt som varken har change management, uppföljning av tester, tydliga krav, bra samordning eller planering. Jag utmanade projektledare, ifrågasatte kravställningar och förklarade att ett finansiellt system inte kan skicka in förändringar i Prouktion veckan innan Årsbokslut. Det säger lite sig själv tycker jag… men det är inte självklart för alla. 

Har en grymt effektiv vecka hittills i alla fall och trots hög arbetsbelastning hinner jag både skratta, gå på toa (ibland i alla fall) och ta hand om mina medarbetare.

Gravid?!

Min mens var fem dagar sen och jag fick lite panik. Jag och T har sex, ganska mycket och vi har förlitat oss på avbrutet samlag efter som han inte alls litar på Natural Cycles. Min kropp har känts konstig, som om jag varit åksjuk och varm. De första dagarna brydde jag mig mest om att en sen mens skulle innebära kletigt sex men också skönt för min menscykel känns som den blir kortare och kortare och ett par dagar extra skulle liksom inte göra något.

Men efter ett par dagar fick jag nog, kroppen känns inte som att den är i närheten av mens och jag ville åtminstone dela med mig av situationen till T. Natalia som varit min allierade de senaste dagarna rekommenderade mig att göra testet först, men jag envis som jag är ville att han skulle vara med och oroa sig. Jag var så säker på min sak, min kropp har bara betett sig så här en gång tidigare – när jag var gravid för fem år sedan.

Så, över en pizza sa jag det till honom. Att vi borde kanske oroa oss över att min mens är fem dagar sen. Därefter låg vi på soffan och kramades och pratade i många timmar och T var väldigt tydlig med att han “kan inte bli pappa” nu han klarar knappt av att ta hand om de tre han har. Jag tyckte att det kändes som att välja mellan två onda, antingen förstöra T’s liv eller mitt. Och helt ärligt jag kan inte välja att förstöra någons liv till förmån för mig själv och min vilja, det finns inte i mig – inte ens då där på soffan när mitt livs dröm var inom räckhåll. Ett barn.

Så morgonen efter gjorde jag testet, jag var inte gravid. Det fanns inte ens tillstymmelse till gravidhormon i mitt urin. 

Jag gjorde även ett andra test av ett annat märke. Lika supertydligt, inte gravid! Jag andades ut, messade T och det kändes som en högsta lottovinst, att inte vara gravid.

Jag insåg att jag inte vill försätta mig i en situation där valet måste göras (igen) och exekveras. Så när mensen kom senare samma dag tog jag ett minipiller från en sparad karta och bestämde mig för att satsa på en sak i taget. Jag kan inte ha två alternativ gående parallellt och känslan är så bra mellan mig och T att jag satsar. 6 månader ger jag oss sen blir det en ny utvärdering.

Juldrama

Ja vad säger man, det är snart jul och som i de flesta familjer innebär det drama på ett eller annat sätt. I vår familj innebär det en dragkamp om var jul ska firas och vilka som är inbjudna.

Min mamma och jag pratade om det redan i oktober när mina föräldrar var här och renoverade. Sen igen i november när de fått inbjudan från min syster. För att ge lite bakgrund, min familj bor lite utspritt. Mina föräldrar och lillebror med familj bor längst bort, 35mil. Ganska så mitt emellan mig och dem bor min syster, eller snarare ca 15mil bort. Min syster har ett stort hus, som de det senaste året byggt ut ännu mer och nu inkluderar ett stort allrum och totalt huserar de på en 200kvm.

Min syster har på samma ort sina svärföräldrar och sin svåger med familj, så till en början när deras barn var små firades varannat år där och varannat år hos mina föräldrar. Tills min bror fick fler än ett barn – då började vi helt plötsligt bli för många att fira ihop och problemen hopade sig.

Så i år var mina föräldrar och jag inbjudna på julfirande kl19 på julafton – men min bror med familj var inte medbjudna. Det GÅR ju inte att ha åtta personer som nattgäster när man varit i stallet hela dagen. Jo, för de har stalltjänst hela dagen. Vad man däremot kan göra är bjuda in alla andra, dvs mina föräldrar, mig, svåger med familj och svärföräldrar. Så de kan lätt ha julmiddag för totalt 13 personer. Det där håller inte mitt hjärta för, så jag tackade nej och åker till mina föräldrar och hade ett ganska tufft samtal med min syster där jag ifrågasatte hennes prioriteringar för ur mitt perspektiv är det så mycket som är skevt med hennes sätt. Stallet före julfirande, krav på att man inte får komma före 18:30 på julafton, inte bjuda in småkusinerna, förvänta sig att vi ska resa på julafton mm mm. Och vem skulle jag tillbringa hela julafton med tänkte hon, själv?

Så hon tycker att vi väljer bort hennes barn – jag tycker hon har lagt grunden till det valet själv.

Glad lucia

Och så swishade nästan en vecka förbi innan jag hunnit skriva nästa inlägg. Veckan som gått har innehållit lussekatts- och pepparkaksbak, julgodistillverkning och pysselstund med härliga E och hennes två döttrar. Lägg därtill en middag där mannen bjöds in och min lördag var fullsmetad. I söndags andades jag, hårt, i ett kort löppass. Min kondition är urusel något jag inte förstår eftersom jag sprungit regelbundet sen jag flyttade. Inte långt men ändå.

Söndagen fylldes också med IKEA besök, monteringar av tv, takskenor för gardiner och besök av T. Sen var det måndag och jag har deltagit i utbildningar på jobbet, två dagar och sen hem till resten av jobbet. Som inneburit läsa ansökningar och göra en första sållning av kandidater, preppa resten av veckans möten och hänga med svägerskan som varit på besök i och med kurstillfällen.

Gårdagskvällen spenderade vi på julmarknad och Swish så var det torsdag. Är lite lätt illamående och funderar på om det har med julbordet jag åt till lunch att göra eller om jag fått med mig en magbacill från någon smårbarnsförälder på jobbet… och inte ett enda luciatåg har jag hunnit med idag…

Men typ alla julklappar införskaffade nu i alla fall. Bara två kvar.

Kärleken och barnfrågan

Okej, dags att skriva något om det här va? Jag vet inte riktigt hur jag ska börja eller vad jag ska skriva – så känns det rörigt är det för att det kanske är lite rörigt 🙂

Mr T. Vår relation fortsätter. Vi ses regelbundet och har inte slutat varken under renovering, under flytten eller sen dess. Vi träffas och pratar, äter middag, T har kommit med frukost, vi har rena sexmöten och gör saker tillsammans. Nu i veckan kände jag att det gått tillräckligt lång tid för att ställa frågan om var vi är på väg och vad T känner. Jag vill veta om våra träffar är ett rent fysiskt behov – eller om det finns något mer. Ur mitt perspektiv är det ju mer, det är mycket. Mina känslor för T har inte förändrats utan de finns där varma, fina och bubbliga. Anledningen till att jag vågade fråga om vad han tycker är att jag upplever att han börjar öppna upp mer, må bättre och att det här utrymmet han fått gör honom gott – och att han är mer angelägen om att träffas än förut.

Sen kommer ju barnfrågan. Den är tung. I helgen när Natalia och M var på besök frågade så klart hur jag tänker i frågan. Jag har en tanke om att jag ligger lågt på det området tills efter jul, men då måste jag börja agera. Det kommer aldrig ett bra tillfälle eller rätt tid för att göra det. Jag har väntat i 10 år på rätt tillfälle, rätt man, rätt situation osv osv. 

Jag googlade (igen) och läste mer information om hur, var och när. Fick ångest för att jag nu passerat 39 och raskt närmar mig 40. Så efter en söndag med ångest och mycket tårar och självömkan bestämde jag mig för att jag måste fråga T om vad han känner för oss. För att om han vill ha sex så är det dags att starta skaffa barn processen efter årsskiftet.

Så i onsdags förvarnade jag, ställde frågan och fick svaret jag räknat med. “Jag vet inte, jag får tänka på det”. Så på frågan vad är vi, vad tycker och tänker du om oss är svaret oklart. Han har några veckor på sig, sen kommer jag ta distans, då tar jag kontakt med en reproduktionsklinik och bolar mina första möten. Första mötena är med en läkare som gör en besiktning av reproduktionsorganen och därefter måste man träffa en psykolog för att säkerställa att jag klarar av att bli en förälder.

Så, i januari tar jag det första steget. Och hoppas att det är lite sexigare än en ultraljudstav som inspekterar mina ägg och statusen på min livmoder.

Lifehack 2.0

När man under torsdagskvällen inser att man ska ha middagsgäster såväl fredag och lördagkvällen och facilitera ett julbak med julgodisverkstad under lördag eftermiddag och energin att åka till mataffären är lika med obefintlig. Vad gör man? Åker till Ica efter jobbet på fredagseftermiddagen? Trängas tillsammans med övriga stressade, galna, varma och svettiga vuxna – och griniga och hungriga barn? Det är vad jag anser vara terror på högnivå.

Så jag funderade lite och insåg att min fredagsmorgon jobbmässigt var lugn och obokad och jag fattade ett beslut. Min helgshopping utfördes utvilad på ett folktomt Ica. Med morgongrusiga ögon och personal som var upptagna med att fylla på hyllor och komplettera varor. Den shopping som i eftermiddag hade tagit minst 45 minuter – inklusive tiden jag swishat runt, runt på parkeringen för att hitta en parkeringsplats och undvikit att bli påkörd av andra stressade bilister eller träffa på kundvagnar eller personer som irrar runt på väg till det ena eller andra.

Så veckans tips – ska du handla och inte har möjlighet att använda dig av Mathem eller övriga onlinebutiker med hemleveranser, passa på att göra dina inköp innan jobbet!!

Pst. mitt fredagsmyssällskap är förövrigt mr T med björnliga, där de senare kommer på ett första besök i mitt nya hem

Naglar

Det finns inget snyggare och mer kvinnligt än lackade naglar! Jag är ärligt talad inte het på fusknaglar, men äkta naglar som är välskötta och målade tycker jag är extremt sexigt.

Kanske beror det på att jag sedan unga år bitit på naglarna och att mina naglar är spröda och tunna. De flisar sig och går lätt sönder. Vintertid är de i ännu sämre skick än sommartid, men de är helt enkelt inte material eller schysst underlag för att målas och piffas.

Helgen

Jag landade i Sverige igen strax efter lunch i fredags och landade nog med 6h sömn på kontot. Så eftermiddagen tog fart och jag lyckades adventspynta, besöka Ica för storköp och få besök av E med döttrar. Eftersom vi då pratade pepparkaksdeg bjöd de in sig i förberedelserna och en deg rördes ihop och resulterade i mer mys men också mer mjöl på golvet än om jag gjort det själv.

Mr T landade i Sverige ett par timmar efter mig och kom på middag framåt kvällen eftersom jag skulle få besök av Natalia och M lördag och söndag. Eftersom vi befann oss i helt olika tidszoner käkade vi middag, catchade upp och myste lite innan jag somnade i hans armar och han smög iväg hemåt.

Lördagen bjöd på förvirring. Det var tvätt, städ och feluppfattade tider. Men lite sent mötte jag upp Natalia och M på stan för en lunch.

En Göttig och härlig lunch senare gled vi ut på stan en sväng, förundrade över att restaurangen skyltade sina toaletter på tyska. Besökte icke-befintliga i Norge butiker, shoppade glögg och åkte hem för julbak!

En stoooor pepparkaksdeg förädlades till kakor, ämnen avhandlades och skratten avlöste varandra. Vi kan unisont meddela att årets glögg dricks bäst kall med 2/3 prosecco och 1/3 glögg!

Jag svängde ihop en middag och vi drack vin och skrattade mer. Utfrågning om Natalias tankar om möhippa så att vi får en aning om vartåt vi ska sikta. Och OJ vilka bra svar vi fick, här ska smidas planer!

Jag somnade tidigt och vaknade orimligt tidigt. Smög ner och lade mig på soffan och bara mös. Jag älskar mina vänner, så jävla lycklig över dem!!

Söndagen innehöll mer adventsmys. Lussebak, M försökte lära mig vika danska julstjärnor och drömmen om julmarknad regnade bort. Däremot fick vi mer tid att egentligen bara hänga. Underbart. En riktig 10p helg!

Att renovera ett kök…

…kan säkert gå smidigt och jag tyckte jag hade lagt en plan för att ge oss smidiga förutsättningar.jag undvek att göra om planlösningen alltför mycket. Jag behöll diskho och diskmaskin på samma platser där det tidigare köket haft dem, likaså spishällen undvek jag att flytta för att slipps krångla med ventilationsrör. Låt oss säga att jag nästan lyckades. För även små justeringar är omständiga om det vill krångla.

Köket är en del av ett större rum på bottenplan. Det är en yta på totalt 4*6m (större än en av mina gamla studentlägenheter!) och när man tidigare klev in rummet möttes man av en vägg. Den vägg som kylskåp och skafferi står mot på fotot ovan. 

Den väggen bestämde jag mig omgående för att riva, för att få en öppnare och socialare, känsla och bygga en ö eller köksdisk där gäster kan sitta och hänga när maten tillagas. Högskåp med ugn och kylskåp ville jag ha på väggen in till grannen och tja, resten fick bli skåp.

Så rivandet av köket gick smidigt även om det var väldigt hårt monterat. Det gick på en halvdag att plocka ner allt och sorters upp det på ett släp. Sen kom momentet att riva väggen, något som var omständigare och min förhoppning om att kunna slipa upp och lasera golvet gick om intet då väggen var byggd före golvet lagts. Så det beslutet blev lätt att fatta – bara att lägga ett nytt!

När allt var rivet började pappa laga tak och väggar medan jag och mamma började måla. När man river gammalt kakel är det tyvärr lättast att skära bort med gips och allt. Så stora hål i väggen skulle gipsas och även fläktkanalen skulle justeras och taket därmväggen suttit fixas till. Och el skulle justeras för kyl, ugn och bänkbelysning. Sen lades det golv och där togs en paus. Pappa åkte hem och laddade batterierna (och jobbade på kontor) i tio dagar innan han kom tillbaks för renovering del 2.

Under tiden han varit hemma hade jag fått köket levererat. En mer avancerad form av plockepinn eller lego för vuxna. Och jag började montera. Skåp, lådor och andra delar skruvades ihop och sorterades för att så enkelt som möjligt placeras ut.


Pusslet kunde börja. Hörnskåpen skulle först på plats som utgångspunkt, sen byggdes det ut mot fönstren. Och efter ett tag insåg vi att diskhon flyttats en och en halv decimeter närmre fönstret och var tvunget att förlängas, liksom vatten ledningarna till kranen. Jag besökte Byggmax för 311 gången och köpte nödvändiga byggdelar och pappa fixade. Dessutom hade vi insett att för att får ätt lutning på avloppet kunde det inte dras under köksskåpen som är brukligt, utan vi var tvungna att borra upp i skåpsstommarna för att kunna dra ledningen där – för rätt lutning och minst spänning.

Därefter kom montering av ugn och micro. Med en bror som elektriker fick jag hjälp att fixa de delarna däremot själva in monteringen av ugnen, snacka om att inte görs det lätt. Ikea utmanade mitt tålamod och jag skruvade om hyllan 5 gånger (och pappa fick ändå justera den på ett efterbesök tre veckor senare!)

Kylskåpet var felhängt men med lite googling löste vi det också. Fläktröret för långt och vi tvingades korta det 1,5dm. Att koppla in en alliansfläkt var trixigare än vi tänkt och jag sov en natt i vad som kändes som motorrummet på en Ålandsfärja och jag fick köpa dubbla uppsättningar kakel för att minimera sannolikheten för ett vansinnesutbrott hos min far. Vitt kakel med röda kanter är ett helvete att kakla för någon som inte har det som huvudsyssla… men vitt/vitt kakel fixade han galant min far bankiren!

Köket i färdigt skick, med sparklåda, kantlister, dekorlister, rätt hängt kylskåp och fungerande spishäll!

Det svåraste momentet i hela renoveringen var dock att få spishällen rätt inmomterad. tre besök av elektriker, ett besök av reparatör från Electrolux och ett besök av fastighetsskötaren tog det innan jag tre veckor efter fördigställt kök kunde laga mat på min spis. en huvudsäkring som hade gått i skåpet på utsidan fastigheten ställde till det… men nu har jag ett kök som lever upp till det jag önskade. Fast procesen gjorde mig ett par gråa hår rikare än önskat.

Kök: Veddinge Grå, IKEA
Knoppar: Gjutjärn, Clas Ohlson
Bänkskiva: Linne, IKEA
Golv: Logoclic, Oak Cartonia, Bauhaus

Vatten

På väg till kontoret efter lite mer än ett dygn sen jag landade. Sitter och funderar över en frukost över skillnaderna mellan folk och folk. Som resenär, på ett stort flådigt 5-stjärniga hotell innanför vaktade grindar lever jag som i västvärlden. Här finns wi-fi, gym, fri tillgång till mat, vatten och el. Så är ju inte läget för en majoritet av landets befolkning och det kanske är självklart – men för mig liksom landade det imorse när jag klev in i duschen.

Jag har sovit i ett luftkonditionerat rum, i en säng som är fantastisk skön, mellan svala lakan i indisk bomull. Kör lite yoga när jag vaknar (som jag så klart streamar) och sen hoppar jag in i en varm dusch. En stor del av befolkningen får köa till den kommunala toaletten för att ens kunna kissa i fred! Det här får mig att känna mig än mer splittrad till tjänsteresorna hit. Gynnar det verkligen landet? Ja, vi har ju anställt och utbildat massor av kompetenta medarbetare, vi gynnar ekonomin genom våra besök – men vad gör vi egentligen för den stora massan, de längst ner på skalan?

« Äldre inlägg