livet

Cykelhjälm

En av de bloggar och Instagramflöden som jag följer dagligen och som verkligen inspirerar mig är Joanna Swicas. Hon är en frisk vind i sociala media världen där det är väldigt mycket yta, lycka, framgång och när man följer idrottare – hälsoliv. Joanna blandar allt tidigare nämnt med en dos fest, alkohol, tunga dagar dåliga träningspass och vardag . Hennes resa från förlamad på grund av en väldigt sällsynt sjudom till triathlet tycker jag är otroligt inspirerande och ger perspektiv på tillvaron.

I slutet av juli var hon ute på en “vanlig” cykelrunda och råkade ut för en punktering, flög av cykeln och var med om en riktigt obehaglig olyka. (Ni kan läsa om kraschen här) Vad som räddade situationen förutom väldig tur, bra sjukvård och skickliga medtrafikanter var cykelhjälmen. Som uppvuxen på 80-90 talet när cykelhjälm var lika ovanligt som en kasettbandspelare är på 2010-talet har jag fortfarande inte anammat det. Cykelhjälm användes enbart på cykelutflykter med skolan, då lånades det ut frigolithjälmar som skolan köpt på sig och man var livrädd för att få löss (eller något annat obehagligt) av den som använt den föregående dag. Jag har fortfarande ingen cykelhjälm och jag kastar mig enkelt upp på min cykel och rullar ner till den lokala Hemköps-butiken och handlar mina varor eller åker på cykelutflykt för att se andra delar av den vackra västkuststräckan som jag är påsatt vid – utan cykelhjälm. Det kanske är dags att tänka om?

Läs blogginlägget där Swicapredikar om vikten av cykelhjälm (och hur korkade vi är som kör utan).

3 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.