Ex,  Funderingar,  Kärlek,  Mr T

Jävla skit

Jag bär runt på en känsla som är ganska orättvis, men jag kan inte bli av med den. T är som två olika personer när barnen är här och när det bara är vi. På olika sått får jag en känsla att när det är bara vi så orkar han inte riktigt. Han ger all energi till barnen och veckan däremellan (eller dagarna) då kryper han in i sitt återhämtningsskal. 

De här variationerna mellan social, pratig, idérik och tyst, grubblande soffliggare gör mig knäckt emellanåt. Jag funderar och analyserar varför han får mig att reagera så, vad
mina känslor grundar sig i och hur jag kan ändra min tolkning av hans beteende.
Jag tror det kommer ifrån mina ex, när de slöt sig och blev tysta var det tecken på att antingen var något inte bra (i relationen) eller att de var på väg in i/deprimerade. T är mer av en introvert person, han laddar energi och tänker bäst på egen hand med sina tankar. Jag å andra sidan måste högt vända och vrida på resonemang och tankar. Få fundera högt och få andras input innan jag fattar beslut. Två olika personer som älskar varandra innerligt och på riktigt, men som behöver hitta ett bra sätt att samverka.

Ja just ja, glömde ju bort en viktig detalj. Idag har vi ett årsdejt planerad ?

2 kommentarer

  • Alex

    Spontant tänker jag så här:

    Med barn har man sällan tid/tillfälle för det introverta. Det går i ett med hämtningar (?), middagar, träningar, musikinstrument, läxor och iom att de är relativt nyseparerade och att iaf boendesituationen är ännu nyare sp kanske T överkompenserar lite. Gör sitt allra yttersta för att barnen ska må bra och ha det så bra som möjligt. Gör “det där lilla extra” varje dag istället bara på fredagar typ.
    Så att när det sedan är bara ni två är han trygg nog att återhämta sig, slappna av och bara vara.
    Kanske behöver du då, vara motorn ett tag, överraska med saker att göra men jag hoppas snart veckorna med barnen blir mindre intensiva för honom. Att han hittat ro även där.

    • happy

      Jag hoppas det går att hitta en balans, för visst är det som du skriver att T överkompenserar. Och barnveckorna är intensiva… men jag tror det är något vi måste jobba på tillsammmans att hitta lagom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.