Okategoriserade

Känslor vs Vilja

Ni vet när man försöker göra rätt, och det ändå bli fel? Det hände mig igår. I förra veckan kom jag till insikten att även om jag har väldigt trelvligt med M så gav han inte fjärilar i magen eller att hjärtat slog dubbelslag. Jag vet att längre in i relationer spelar det ingen roll, men så här i början vill jag längta efter att träffa den jag dejtar, jag vill känna att jag skulle kunna stanna hemma och ligga kvar i sängen hela dagen bara för att ha sex, somna svettiga i en hög och sen vakna och ha mer sex. Jag vill visa upp mannen för världen, nu är han min – det är mig han gillar!

Och de känslorna infann sig inte med M och det är inget som jag kan göra så mycket åt. Jag flaggade det i förra veckan att jag behövde utrymme för tid och reflektion. För sån är jag – hellre öppen och ärlig, än att jag försöker hymla med mitt tvivel. Då vi bara setts i fyra-fem veckor så tyckte jag det var okej att meddela via sms, och jag bad om tid att reflektera. Han tog det inte väldigt bra, och jag var tydlig med att jag inte skulle ha tid att ge honom ett svar förrän igår söndag. Det här då slutet av förra veckan var hysterisk på jobbet (77 sidigt beslutsmaterial som skulle sammanställas) och privat var det aktiviteter inbokade sen länge.

Då han inte ens besvarade ett sms i fredags så trodde jag att han förstått och rent utav gett upp. Så jag var väldigt förvånad när han hörde av sig och krävde att ses. Min sociala energi var på kraftigt minusläge och jag jobbar på att inte alltid vara andra till lags svarade jag att jag inte ville ses, men skulle ringa honom under kvällen. Och det gjorde jag, och jag var tydlig med att mina känslor tyvärr inte räckte till. Sen fick jag skäll. För att han inte förstått att jag var tveksam, att jag meddelat honom att jag var tveksam och inte när jag bestämt mig, att jag inte förstått hur mycket han verkligen tyckte om mig… Och sen lade han på, mitt i en mening.

Varför hanterar man ett nederlag så? Varför är det viktigt att ge någon annan skulden för att man blir sårad? Är det inte så, att man måste våga satsa annars kan man inte vinna? Men i och med att man satsar så kan man även förlora och bli sårad? Jag känner inte att jag gjort fel… jag har varit ärlig mot M och mot mig själv, trots att det inte var vad någon av oss ville. Men det handlar inte om vilja, det handlar om känslor.

Så jag försökte göra rätt, men det blev fel. Nu försöker jag komma fram till vad jag kan lära mig av den här historien.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.