Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Farväl

För 13 månader gick en av mina teammedlemmar (vi kan kalla honom Mats) hem på semester och vid middagsbordet reagerar en familjemedlem på hur vänstrasidan av Mats ansikte hänger. Efter att ha övertalat honom om att åka till akuten blir de prioriterade och avskriver stroke, men gör en scan och hittar en tumör. Den visar sig vara aggressiv och Mats blir opererad inom tre veckor, sen är det långa behandlingar av såväl strålning som cellgifter.

Han är snabbt tillbaks på besök på kontoret och senare under hösten, när behandlingarna är som tuffast kämpar han på. Kommer på fika, blir med på julbord osv. Under våren känner han sig hängigare, sämre, saknar återigen energi och när svullnaderna efter behandlingarna lagt sig görs en ny scan. Tumören är tillbaks.

Så i somras gled han sakta utför, mindre energi, svårare att tala, först rullator sedan rullstol. Han lämnade inte längre lägenheten utan besök skedde hemma hos. Efter semestern i augusti fick vi veta att han blivit inlagd på hospice och mindre än ett dygn senare hade han dragit sin sista suck.

Det här var en tuff smäll för ett team som bara för ett par år sedan förlorade en kollega till samma hemska sjukdom, där en medlem varit hemma sjukskriven pga utmattningssymptom och precis börjat arbetsträna. Idag var vi där, alla som jobbat med Mats och sa farväl. En vacker minnestund, helt avkristnad och med fin musik. Det jag minns av Mats är hans torra göteborgska humor, hans bullrande skratt som fick hela magen att hoppa, hans glada ögon och ibland tveksamhet kring hur han skulle tolka mig när jag skojade. När jag sprang i mina högaklackar genom kyrkogården för att nå kapellet och kom in med andan i halsen i sista stund tror jag han glatt konstaterade att det är så jag gör entré. Sist och egentligen brukar jag klappra gott med mina klackar, idag smög jag in och satte mig på en av de bakre raderna. Så tack Mats för alla fina skratt och härliga minnen. Du har gjort avtryck.

Vardag

Jag kanske borde skriva något roligt, lättsamt eller bara vardagligt men det är liksom svårt att hitta inspirerande områden att orda om. Jobbet distraherar mig, produktionsproblem som innebar att ett av mina IT system inte snurrade som de ska och kommunikation som ska ske därefter har varit dagens utmaning. Höga chefer både inom IT och Business som behöver få information om vad som hände, vad vi gör nu och vad som är nästa steg. Jag älskar när det brinner lite, när jag måste steppa upp och vara vassare än normalt!

Annars snurrar min hjärna lätt bort till att öppna en web-browser och googla bra och dåliga historier skrivna av kvinnor med låga amh värden. Att inte oroa mig, att jobba med affirmationer och egentligen bara se en väg framåt – att jag lyckas!

Så för att hålla oss från det ämnet avslutar jag här och låter tankarna halka vidare till andra saker… som vad jag ska äta till middag ikväll.

Äggreserv

Så ringde gynekologen, kallt och kort konstaterade han att alla tester var bra utom ett. Min äggreserv är låg. Om man jämför med tabellen nedan som jag hittade på Unilabs hemsida så är det ju verkligen i den nedre delen av referensintervallet, då jag har ett värde på 0,5.

Vad kan anses vara bra, medelbra och dålig äggreserv?

Ett AMH-värde under 0,5 µg/l anses lågt, 0,5 till 1 något nedsatt, 1 till 2 fullt OK och över 2 bra. Vid 5 och över är äggreserven mycket bra och äggstockarna har många äggblåsor och kallas för PCO eller multifollikulära.

Så det betyder att jag har färre ägg kvar att göra barn av. Mina ägg är inte bara 40 år gamla, det är bara ett fåtal kvar och det betyder att chanserna att jag skulle producera tillräckligt med ägg för en IVF är lägre. Det betyder också att antalet enscykler med ägglossning är färre och att jag inte har speciellt mycket tid kvar att försöka bli gravid. Det betyder dock INTE att jag inte kan bli gravid, bara att jag har en lägre reserv. Dagens Medicin skriver i en artikel här om att en låg äggreserv inte säger någonting om möjligheten att bli gravid så länge man har ägglossning

– Jag är inte särskilt förvånad över resultaten. AMH-värdet säger ingenting om fertiliteten och det är viktigt att komma ihåg. Kvinnor kan få barn trots ett lågt värde så länge de har ägglossning, säger Elizabeth Nedstrand

Trots den här informationen gör det mig nedstämd, jag känner mig inte som att min kropp är gammal, men tydligen är den det. Det finns till och med kliniker som inte gör IVF om man har ett värde under 0,5.

Sen har jag googlat. Kan jag göra något för att öka min äggreserv eller åtminstone bättra på kvalitén på de ägg jag har kvar? Jag hittade lite information som jag tycker det är dåligt att inte gynekologen idag tipsade om. Q10 är något som kan ge bättre kvalitet på äggen och därmed ge bättre förutsättningar oavsett behandlingsmetod. Så nu har jag klickat hem de Q10 tabletter som fått bäst omdömen och tänker äta regelbundet inför första behandlingstillfälle. Har jag dåliga förutsättningar gäller det ju att optimera alla chanser jag får!!

Baka bäbis

Nu är nästa moment bokat. Det är så klart väntetid för att komma in på klinikerna, men jag hade räknat med att inte få en tid inom 3v – nu är det 4,5v men det är inte så mycket jag kan göra åt det!

Så 15 oktober ska jag ta med mig en vän och bestämma behandling. Sköterskan jag pratade med idag lovade att skicka hem lite material i förväg så jag kan läsa på. Och på måndag ringer gynekologen mig med sin rekommendation, utifrån vad han fått för testsvar.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hoppas, men så snart som senare samma vecka har jag ägglossning enligt Natural cycles, så kanske, kanske görs det första försöket i samma vecka. Hur skrämmande/skoj/osannolikt hade inte det varit?

Vecka 38

Oj då har vi passerat mitten av september och det kändes som att jag knappt hunnit blinka sen bröllopet!

Systrarna von Sydows vallmo & citronkaka

Efter en helg till av festligheter är det en trött Happy som vilar sig igenom söndagen. Jag började åtminstone med en promenad till bageriet med min syster och sen har jag fixat lite ärenden innan jag drog fram gräsklipparen och har pratat bort en stund med min mamma.

Så vad händer den här veckan då, jag har en aktivitet på tisdag ett Meetup som jag eventuellt ska gå på, det ska pratas Lean Budgeting och det känns intressant att lära sig mer om. Sen på torsdag blir det lunch med Nina, som också bestämt sig för att skaffa barn själv. Dock tror jag inte hon läst på ordentligt, så jag hoppas kunna ge henne mer info och kunna stötta varandra i den här processen. Sen ska jag och Gourmet-Jörgen ut och äta opastöriserade ostar och lufttorkat kött med passande alkoholhaltiga röda viner på kvällen. Lika bra att frossa, jag hopps ju snart inte äta av de godsakerna på ett tag!

I helgen kan det bli en dejt med T, en del av födelsedagspresenten och packande… för söndagmorgon styr jag mot flygplatsen och en snabbtur till Indien vecka 39.

Happy 40!!

Så är snart min fyrtioårsdag över och vilken dag! Den började med söta meddelanden och omtankar. Sen var det buss in till stan för ett par timmars jobb. En gemensam hotellfrukost och Townhall möte. Jag och en av mina anställda berättade om arbetet med teamet vi gjort, hur vi valt att lägga tid på det sociala. Kittet. Schemalagda kafferaster och möten utan agenda, för att bygga tilltro och samhörighet.

Sen blev jag överraskad med en stooooor blombukett, presentkort och grattis-sång innan min arbetsdag avrundades. Dags för lunch med kollegorna, vi har en vana att gå ut och äta i samband med varandras födelsedagar så god italiensk pasta med kallskuret och italienska ostar fyllde magen. Jag skickade med blommor och paket med min vännina som även åkte förbi och släppte in blomsterbudet som hängt blommor på min dörr. Själv tog jag mig ut på stan!

Njöt av det härliga vädret, den goa känslan i magen och en lugn stund bara strosande. 45 minuter innan jag skulle träffa Natalia för födelsedags-spa träffade jag T i hotellbaren. Han bjöd på bubbel och prat, kyssar och mys. Riktigt härligt, och första födelsedagen vi faktiskt träffats! Galet eller hur?!

Vid fyra kom Natalia ner, vi sa hejdå till T och intog spamundering. Sen blev det tre timmars uppdatering på livet. Helt fantastiskt lyxigt att Icey och Natalia kom ner redan igår, så att vi fick rå om varandra och prata!! Efter spa var det paketöppning, ett jättefint fat och rosa bubblor. Sen letade vi oss ut på stan, mot middag. Och en halv flaska bubbel senare fanns ett bord ledigt och burgare stod på menyn.

När jag till sist hoppade på bussen och åkte hem, fick jag skattjakta mig fram till en gömd present på uteplatsen innan jag fnissandes kröp i säng och bara njöt.

Vilka underbara vänner jag har! Vilket jäkla liv jag lever och vilken helt fantastisk födelsedag jag hade!

Nu laddar jag för födelsedagsmiddag! Har hunnit handla, besöka biblioteket, baka, jogga, rengöra spisen och tvätta. Nu hänger jag lite i solen och väntar på T, syskon och värmlandsbesök. Oddsen är fortfarande låga för att T inte kommer på middagen ikväll…

Godkänd!

Då är ytterligare ett moment avklarat i processen att bilda familj. Jag har nu genomfört det kuratorsamtal som är en obligatorisk del för alla individer som vill bli föräldrar genom assisterad befruktning med donerade könsceller (ensamstående, samkönadepar eller par som behöver stöd med ägg/sperma). Jag träffade en psykolog som under 45 minuter ställde frågor utifrån en tydligt definierad mall sammanställd av Socialstyrelsen.

Samtalet började med en öppen fråga hur jag kommit fram till mitt beslut, hur ser mitt nätverk ut och hur jag har kommunicerat kring mitt beslut att bli förälder. Därefter pratade vi om hur man berättar för barnet om sitt ursprung och hur jag ställer mig till frågan när och hur jag tänker berätta för barnet. Slutligen kom frågan, hur resonerar och känner jag kring att barnet kommer kunna ta reda på namn och kontaktuppgifter till donatorn i mogen ålder.

Jag måste säga att frågorna var bra, det kändes motiverade och psykologen bidrog med resonemang utifrån individer/par hon tidigare träffat samt hur Socialstyrelsen och även hon personligen funderade och resonerade i frågorna.

Hade jag inte blivit godkänd så hade det varit av anledningar om att jag inte haft möjlighet att förse ett barn med en trygg uppväxt, att jag inte haft ett etablerat nätverk eller att jag inte haft den ekonomiska möjligheter att ge barnet vad det behöver. Då hade jag fått detta kommunicerat och kunnat gå hem och justera det och sen begärt att få en omprövning. Viktigt information för alla er som oroar för det här samtalet!

Psykologen avslutade med att tydligt berätta att nu är nästa steg att kontakta kliniken för att boka ett datum för uppstartsmöte. På det uppstartsmötet kommer behandlingsform bestämmas, donator väljas och processen startas på riktigt!!

Vecka 36

Söndag och veckan har gått i ett! Fyllda arbetsdagar och kvällar med styrelsemöte i bostadsrättsföreningen, bokklubb och middag med jobbet. Hann slänga in ett snabbpass på gymmet i onsdags, men jag känner mig rätt vilsen där tyvärr ska försöka göra mig bekvämare under hösten!

Den här veckan har jag dessutom haft E inneboende och hon har redan hunnit hitta nytt tillsvidareboende. T kallar det den lyckligaste och snabbaste skilsmässan i historien och det kan jag hålla med om, men jag är fundersam och tror att det inner bakslag. Är enormt glad över henner nyfunna boende. Havsnära, hyresrätt och lagom stort. Ett tag var hon inne på att tömma sparkontona, maxbelåna och köpa bostadsrätt… trots att jag försökte förklara riskerna med det tilltaget ville hon inte lyssna. Där insåg jag hur desperat och problemlösningsbenägen hon var. Hyra blir bra för henne, hon är ingen husägartyp.

Har precis bäddat ner mig, har vandrat 15km med två vänner idag och passat på att dela med mig av det jag kan om svamp, för det var tydligen massvis mer än deras kunskaper på området.

Öronmussling, Bohusläns landskapssvamp

Jag har också sökt ett jobb, jag vet inte riktigt om jag vill ha det… men kommer jag på intervju har jag lite frågor att ställa och så vill jag känna på chefen. Jag har insett att min nuvarande chef inte utvecklar mig, två år av bristfällig feedback känns tillräckligt. Dessutom börjar jag bli lite utmanad av att jobba bredvid en av mina bästa vänner, jag håller med J – man bör inte blanda familj/vänner och jobb. Det blir en kladdig mix med dåliga förutsättningar för ett bra resultat.

God natt

Har laddat hela helgen för en mysig söndagskväll med T. Vad gör jag? Bort mig.

Fy fan.

Har ni sådan kvällar när känslorna liksom hamnar på utsidan? När minsta lilla besvikelse resulterar i tårar, reaktioner som inte alls står i parentet med vad som sägs eller görs? När man, medans det pågår, inser att man överreagerar, övertolkar och… förstör? Ändå kan man inte bryta det.

Jag hade en sån kväll nu. T kom, med vin. Vi skulle laga mat. Vi skulle prata om nästa helg. Jag tror jag dödade all lust han någonsin haft att tillbringa tid med mig. Tårarna sprutade som på lille skutt när han inte kunde ge besked om eventuell resa. Han hänvisar till barn och till skör exfru. Jag inser att han kommer inte kunna frikoppla sig från hennes nyckfulla energisvängningar eller sin vilja att göra allt för barnen på många år. Jag tolkar in allt och lite till, för sånt var mitt humör just, exakt där. Det är de dagarna på månaden, när känslorna bärs på utsidan huden.

Så nu sitter jag här i soffan och väntar på min inneboende som borde komma när som helst. Jag väntar och mår uruselt. Jag har försökt att andas. Försökt att skicka ett sms där jag skriver förlåt, vet att jag gör saker värre. Fy fan. Jag vill bara backa och göra om hela kvällen. Usch. Fan.

Någonstans vet jag att allt jag gör nu bara gör det värre, ändå har jag svårt att släppa det. Stänga ner. Allt har gått fel, allt, matlagning, samtal, närhet. Allt.

God natt.

Bevis…

…på att fyrtioårsdagen närmar sig. Hinner på håret passera 40 innan jag ska på inspektion. De slösar inte med tiden utan brösten SKA scannas!

« Äldre inlägg