• Kärlek,  Mr T,  T

    Att välja kärlek

    Ni har ju fått följa min resa med Mr T på väldigt nära håll, så jag fortsätter. Det är säkert så att ni som har lite distans till det kunnat förutse hans drag och reaktioner mycket bättre än vad jag kan, som liksom är insmetad i det.

    Det är ju nu tre veckor sen jag en lördagkväll åkte dit och satte ner foten. Under promenaden därpå bad jag honom bestämma sig, en gång för alla. Mer eller mindre energi på oss, mig och vår relation. Det status quo som rått de senaste veckorna och månaderna kunde inte fortsätta. För sen ganska exakt en vecka sen när han inte visat tillstymmelse till ökat intresse och absolut inte gjort något försök att öka kontakten meddelade jag honom att jag vill ha radiotystnad. Tills dess att han bestämt sig tänker jag bestämma att jag jobbar på att minska hans inflytande över mitt känsloliv.

    Träffade Karro igår över en kopp te och lite småkakor, försökte avhandla sista veckans känslostormar för oss båda och landa lite inför resan. Då säger hon…

    Du väljer kärleken Happy! Ditt val kommer oavsett om det blir ni eller inte innebära ett steg närmare den kärlek som du vill ha och förtjänar!

    Karro

    Det ska jag ta med mig och påminna mig om de dagar som det känns extra jobbigt. För de är där, stunderna när jag undrar varför jag utsätter både mig och honom för det här. För visst är det lättare att bara fortsätta att vara? Leva i veligheten och osäkerheten. Då vet jag åtminstone vad jag får, och inte får.

    Men nej, för att välja kärleken måste jag ta mig igenom detta. Mr T måste bestämma om han vill ha mig som sin vän eller flickvän, och fattar han inget beslut så är beslutet att jag vill ha mer än vad han kan erbjuda.

    Kommentarer inaktiverade för Att välja kärlek
  • Diverse

    En helg

    Jodå även den här tiden på året kan swisha förbi. Tog graviditetstestet idag, negativt som förväntat. Ny behandlingsplanering i nästa vecka. Bara kaxa till mig lite och bli kung över sprutorna…

    Det har ju passerat en helg sen jag sist skrev. Den här helgen har jag fyllt med roliga saker. I fredags hemma vinades det med Gourmet-Jörgen. Han stod för chark jag för vin, ost och bröd. En träff som passade min anorektiska januari plånbok.

    I lördags passade jag på att njuta av den sköra vintersolen med en löprunda innan jag satte mig i bilen norrut. Plockade upp en ny speaker och sen körde jag Natalia och Icey (och en drös med väskor) till flyget!

    Söndagen bjöd på kyla och tidig avfärd mot skidspår i Borås! Innan halvtio stod jag och två kompisar på våra längdskidor och njöt av snö under fötterna och i ansiktet, ja inte för att det snöade – men snökanonerna var igång. Var hemma igen för en sen lunch framför avslutningen på Tour de Ski.

    Snö 😍

    Sen tillbringade jag måndagen med att spana efter trettioårs present till min svägerska och i soffan med en bok. Har verkligen kommit in i bokläsandet nu, så himla skönt sätt att slappna av!

    Och faktiskt lyckades jag få in ett tredje träningspass, en dejt på gymmet med Karro. Så nu ligger jag här på soffan, med årets tredje utlästa bok och blandad träningsvärk i kroppen.

    Kommentarer inaktiverade för En helg
  • livet

    Nonstop

    Så är mitt liv just nu. Slit och fläng. Hinner inte njuta av varken destination eller sällskap. Jag är ganska slut som artist och ser framemot vår bröllopsresa om två veckor. Då ska det slappas och njutas.

    Mitt liv kretsar mycket kring logistik och planering just nu och vem som helst som träffat mig vet att det är inte det jag går igång på. Jag gillar mer spontanitet. På något sätt har jag ändå lyckats vara på landet, i Spanien och i Göteborg under två veckor medans min man varit i Oslo, Rotterdam och Göteborg.

    Jag har en vecka kvar på jobbet och det ska bli skönt att klappa igen och checka ut. Bara fyra dagar kvar nu.

    Soluppgång under förra veckans Spanien besök.
    Kommentarer inaktiverade för Nonstop
  • tankar,  Vardagen

    Hejdå!

    Idag var jag inne i stan och sa hejdå till våra australienska kompisar. Lika glad och tacksam över att dom var här och var gäster på vårt bröllop, lika tråkigt var det att säga hejdå.

    Utsikt från söndagens middag på Skur 33

    Vi kommer så himla bra överens som par. Dom är dessutom internationella och efter en middag med dom och vår vän Super M i söndags så insåg jag att jag saknar det – det internationella. Jag saknar känsla av en internationell stad, att ha nära till övriga Europa, känsla av storstad.

    I övrigt har det inte hänt mycket idag. Inte mycket alls. Men imorgon.. imorgon händer det. Jag ska packa upp! Så jag kan packa. För snart fyller jag år och födelsedagen ska jag tillbringa i Stockholm. Så jag är så illa tvungen att reda ut kaoset i huset så jag har något att ha på mig i huvudstaden.

    Kommentarer inaktiverade för Hejdå!
  • livet

    Lugnet att hitta rätt

    Nu när lugnet i kroppen och huvudet har lagt sig så passar jag på att kika in här.

    Dagarna upp till jul kändes mest stressiga och dagarna på jobbet var mest ganska tuffa med en ganska sur chef. När vi kom ner till mina föräldrar på fredagen så kände jag mig inte alls redo för jul. Hade knappt köpt en julklapp och julkänslan var obefintlig. Eftersom det varit snö i Oslo i ganska länge var jag också väldigt trött på snön så det var skönt att komma till västkusten där snön inte fallit än.

    De senaste dagarna har jag känt mig misslyckad, eller kanske inte misslyckad utan mer otillräcklig. Inte bara över att jag inte hittade några bra julklappar utan det är en känsla jag dragits med under hela hösten. Jag får inte min tid att räcka till att vara den bästa jag kan vara. Tror jag har haft dåligt samvete hela hösten för att jag inte är en bra kompis, en bra dotter, en bra fästmö, en bra vän till mig själv. Vissa dagar tar det hårt och jag kan känna mig super ledsen. Jag gör allt jag kan för att räcka till men dels hjälper det inte och dels innebär det att jag glömmer bort mig.

    Så i två dagar så ska jag ta nu ta det lugnt och fundera lite på vad jag kan göra för att det ska kännas bättre nästa år.

    Kommentarer inaktiverade för Lugnet att hitta rätt
  • vänner

    Helgen ❤️

    Har haft en helt fantastisk helg med några av mina favoritmänniskor. Så tacksam för att ha så underbara människor i mitt liv och så glad att de också välkomnar varandra i varandras liv.

    När jag fyllde år så kände jag mig ledsen över att inte ha sett mina kompisar på länge och att jag inte hade energi att styra upp något. Vet inte när men Icey måste ha snappat upp det och styrt upp en underbar lunch. Han hade fixat så att mitt tjejgäng alla kom på fredagen. Det var så mysigt. Det är så skönt att de alla är bekväma med varandra. Var faktiskt också skönt att kunna berätta för dom samtidigt om förlovningen och inte minst, slippa ringa eller sms:a för att säga det.

    När jag kom hem igår så somnade jag så lätt. Så glad och tillfreds. Tacksam och nöjd. Fylld med bra energi och kärlek. Det må ha varit stormigt i helgen men hos mig infam sig lugnet.

    Kommentarer inaktiverade för Helgen ❤️
  • livet,  vänner

    Varför Norge? Varför på landet?

    Det har nog varit lite av en jobbig vår. Mycket tid och tankar (oro) har ägnats åt flytt. Nu är det bättre, nu känns det bättre. Idag är också första gången på långt över en månad som jag öppnar min dator för att blogg, föreningsjobba och… börja titta efter jobb.

    Vi börjar trivas här i Norge. Icey kanske lite mer än jag men så är han också mycket lättare som människa. Vi visste tidigt att vi ville flytta till Norge. Det kändes som ett bra första steg. Vi har inte varit tillsammans så länge, Norge är nära både Sverige och Island och det är inte allt för många kulturkrokar att hantera. När beslut om att flytta kröp närmare så hade vi möjligheten att välja mellan Holland och Norge. Holland lockade. Jag gillar att vara i mitten av Europa, ha nära till allt. Samtidigt så vi i en plats i livet där fokus i mångt och mycket ligger mer i att bilda familj än spontana shoppingresor med tillhörande utekvällar i Paris. Att bilda familj och det stödet som behövs var det som i slutändan vägde tyngst. Jag må vara kaxig och tycka att jag är bra på det mesta men jag är fullt medveten om hur tufft det är med barn. Kanske speciellt första när man faktiskt inte alls vet vad som väntar. Vi ville båda vara nära våra familjer. Att sidan inte bo i Oslo utan utanför, på landet som vissa tycker, var självklart. Varken min sambo eller jag är stadsmänniskor. Vi gillar att vara nära men att bo i smeten lockar inte. Det är inte så vi är uppväxta. Vi har bägge alltid haft mycket grönt runt om oss, lite betong och inte allt för mycket trafik. Anledningen till varför det blev just här är för att en av mina allra bästa och min äldsta vän bor här. Jag kände att jag ville vara nära henne för att hjälpa henne med allt från barnpassning till att finnas nära. Som hon så klokt sa om att ta hand om och uppfostra barn; “it takes a village”. Jag ville inte bli mamma och vara ensam. Jag ville inte hon heller att hon ska känna sig ensam som mamma. Nu några veckor in så känns det lite som vi är en sådan där modern family. En familj som är så mycket större än en kärnfamilj. En familj där vänner är familj. Det gör mig genuint varm i själen.  Det känns så bra. Vi hänger, äter middag, brunchar och allt annat. Helt kravlöst, helt avslappnat – precis som i en familj. Så glad att det  blev  ute på landet i Norge. Det var helt rätt beslut.

    SaveSave

    Kommentarer inaktiverade för Varför Norge? Varför på landet?
  • Bästa vänner,  livet,  Okategoriserade,  vänner

    Sköna söndag

    Vilken söndag jag lyckades få till! Till att börja med en rejäl sovmorgon, en stor kopp kaffe och så besegrade jag stryktvättsberget. Den känslan älskar jag. När tvättkorgen är tömd och tvätten struken och nedlagd i lådor.

    Dagens första mission var att hjälpa en vän. Hennes hus är ute till försäljning och hon var utsocknes med familjen så jag stack dit och gjorde den sista handpåläggningen på blommor, färsk frukt och liknande.

    .
    Sen åkte jag och plockade upp Natalia för brunch, supermysigt hon har skrivit om det här. Jag tänker inte kopiera, men uppskattade verkligen såväl Egg Benedicts som den crème brulée som ingick. Mums! Vi satt där och uppdaterade varandra, skrattade, pratade bloggsamarbeten och fixade med ideella uppdrag. Tre timmar bara swishade förbi och det var dags för mig att gå vidare till nästa dejt på dagen.

    Så jag traskade ett par hundra meter och träffade en mycket klok kvinna. Vi har nu känt varandra i tio år, och det hela började med middagar med huduvsyfte att filosofera, prata utmaningar, utveckling och att höja varandra. De  middagarna utvecklades till tjejmiddag med liknande syfte sen kom gravidideter, småbarn och intensiva jobbperioder emellan och nuförtiden ses vi när tillfälle ges och när vi ses pratar vi viktiga frågor. Mycket snabbt glider vi in på djupare frågor, som livsprioriteringar och livsval, depressioner, glädjeämnen och valmöjligheter.

    Hennes sambo led under många år av utmattning/utbrändhet och då fanns jag som stöd, bollplank och vän. Nu drar jag nytta av hennes tidigare erfarenheter och insikter hur hon tog sig igenom den tuffa perioden, vilket förhållningssätt använde hon för att fortsätta tro på relationen och sambon när det inte finns lust till fysisk eller mental närhet. Det jag bär med mig starkast av allt från vårt möte är att “satsa på oss genom att satsa på honom” det var genom att släppa sin sambo fri som han aktivt valde att komma tillbaks. Det är lättare när det inte finns barn i bilden, men jag ska försöka fundera ut hur jag kan boosta T på ett bra sätt. Tre timmar rusade förbi och vid halvsju satte  jag mig i bilen och körde hemåt. Boostad av kloka kvinnor och social energi.

    Kommentarer inaktiverade för Sköna söndag
  • Bästa vänner,  livet

    Ack Värmland!

    Igår efter jobbet tog jag min lilla godisbil och åkte norrut. Det var dags för tjejhelg i Värmland. Jag har en kompis som häng med de sista 18 åren. Vi träffades i samband med nollning och har sen hållet ihop genom studier, jobb, boende på olika orter, småbarnsår, lyckliga relationer och tuffa separationer. K är en värmlandstös i själ och hjärta och under de första åtta åren av vår vänskap var vi varje sommar uppe i deras pittoreska, svenska sommaridyll. På en liten ö i en sjö i Värmland, inte långt ifrån den stad hon är uppvuxen i ligger tre röda stugor, varav två är i familjens ägo. Dit for jag igår och mötte upp K för proviantering och transport ut till stugan.

    Och ja, ni ser ju vad som mötte oss. Helt gudomligt vackert. 

    Så vi lagade mat och drack vin, och pratade in på småtimmarna. Sen stupade vi i säng och idag sitter vi mest och njuter av den sporadiska sensommarsolen. Framåt kvällen ska vi tända upp den vedeldade bastun som ligger precis vid sjökanten och fortsätta prata. Vi har inte setts sen nyår, så det finns massor att avhandla. Och jag har en önskan, eller två.

    1. Säkra fler tjejhelger! Bara få hänga och vara, prata och dricka vin. Äta god mat och inse att det är flera timmar efter läggdags. Det här ger energi!
    2. Jag vill också ha en sommaridyll! Tre av mina närmsta vänner har föräldrar som gett dem tillgång till den svenska naturen… jag  vill ge mina framtida barn samma möjlighet. Bara att börja spara antar jag.
    Kommentarer inaktiverade för Ack Värmland!
  • vänner

    Lyxhelgen

    Att få en helg med sina bästa tjejkompisar och en kväll med hela bästa gänget betyder så mycket för mig. Detta är människorna som skrattar med mig och åt mig, tröstar och peppar, kramas och säger ifrån och som är lojala. Vissa är mer lika mig än andra, vissa mer olika mig men de är ändå mitt närmaste gäng och de vet precis hur man uppvaktar mig.

    Det är helt obegränsat snack kring matbordet där allt från andranamn och analsex till bedrägeri och bröstlyft diskuteras. Inget dömande och bara värme. Och inte bara en massa snack om förhållanden och barn. 

    Idag har jag känt mig varm (och trött pga konstiga drömmar) men även obehagligt osingel och instängd. Håller tummarna för att det är en sväng av söndagsblä.

    Kommentarer inaktiverade för Lyxhelgen