-
Did you give the world some Love today?
Alltså sommaren klär mig och V. I alla fall i år. Nu ör vi Italien och hänger. Det händer inte så himla mycket och jag är ju inte toppenbra på att dokumentera vardagen så det blir en del tips och tankar , ja men som vanligt.Jag och V börjar hitta tillbaka till varandra. Vi tog en vecka på varsitt håll och det gav oss så mycket energi. Jag vet att det är många som säger så om sina barn men Nils är lättsam och rolig och på kvällarna fick jag tid att tänka och läsa.
Nör V kom började vi med ett bråk. Eller jag blev sur och tro det eller ej, V sa de magiska orden “jag förstår att du blev sur”. Bara det var en sådan enorm lättnad. Vi har fått tid tillsammans och sluppit all vardag. Så lyxigt men framförallt bestämde vi oss för att vara mer kärleksfulla. Kramas mer, pussas mer och jag anstränger mig för att vara mindre sur och V går och lägger sig tidigare på kvällen så att han inte är så förbannat trött hela tiden.
Självklart är ju vardagen nör vi kommer hem igen ett slutprov, eller ett större test i alla fall men vi är i alla fall i balans nu. Så skönt!
Så ja, det är väl ett litet tips, slösa med kramar och kärlek och mys. Just do it!
-
Gravidfas: nu gör jag slut
Jag vet inte riktigt men jag hoppas att detta är en fas av graviditeten så här är fasen iaf:
V driver mig till fucking jävla vansinne!
Vi har ganska “klassiska roller” i vårt förhållande där jag är den lugna och planerande medan V är mer känslostyrd och orolig. Och just nu beter sig V ungefär som att han är fem år. Typ här om dagen när han spillde ut saft så orkade han inte gå och hämta papper utan torkade upp det med en filt! Vem fan gör så?!
Han gör sånna här små saker hela tiden just nu, eller så är det att min energi är lite lägre nu så jag orkar inte med en femåring. Det är som att han stängt av allt vad vuxen och ansvar heter och bara är och tar min energi.
Det är sådana här faser som är kärlek. När man driver varandra till vansinne men ändå inte vill vara med någon annan.
-
Fin dag och mums-måns
Vi har haft en superfin lördag. Vi trotsade grått och halvregnigt väder och grillade hamburgare med några vänner. Pratade och barnen cyklade. Slappade mest medan barnen röjde. Fantastiskt!
När vi kom hem kraschade jag lite. Frossa och ont i kroppen. Hoppas inte det är något mer än energibrist och matbrist.
Ska ni se eurovison ikväll? Eurovision är stort här i Tyskland och V är löjligt kär i Måns Zelmerlöw. Nyss försökte han lära sig heroes-dansen och här om dagen visade han mig en bild på Måns i bar överkropp och undrade om inte en sådan överkropp skulle passa ihop med Vs huvud!
Jag är egentligen emot Eurovision. Tycker mest det är långtråkigt och dålig musik men en kväll på soffan så jag blir av med ev sjukdom lockar nu och med V blir det ju så klart mysigt även om han kommer bry sig mer om mums-Måns än mig. -
Gräsänka
V är bortrest med jobbet. Vs pappa som är en av de mest hysteriskt oroliga människor jag känner ringde V och skrek “va fan håller ni på med bäbisen kan ju komma när som helst!” Riktigt så känner inte jag eller V. Jag känner att det är fyra miljoner år kvar. Har ju inte mått så bra som jag gör nu under hela graviditeten så att något ska ut känns främmande.
Det jag egentligen skulle skriva är att jag gillar när V är bortrest. Visst saknar jag honom men jag har sovit såååå gott i natt. Jag äter mat som jag älskar (fisk). Nyss åt jag alldeles för mycket jordgubbar så nu vet jag inte hur jag ska orka middag men det tar jag senare.
Vs jobb är mindre flexibelt än mitt så vi behöver anpassa vår vardag och vårt liv mer kring det, vilket ju inte gör något alls. Men det är verkligen ljuvligt att bara göra det som jag vill, känner för och tycker om.Jag tror verkligen att saknad är något bra för ett förhållande. För mig och V är det garanterat bra. Vi uppskattar varandra så mycket mer om vi får tid isär.
-
Hur hanterar man sömnbrist?
Jag kan inte hantera sömnbrist! Min kropp bryter ihop om jag sover för lite. Jag får fysiskt ont i magen och huvudet och mår illa. Någon dag här och där går att kämpa sig igenom men det är inte bra för mig.
I natt sov jag tre timmar och var nära att döda V. Först var det för varmt för att somna så jag satte på en podd, V kunde inte heller sova så varje gång jag somnade väckte han mig. Jag är fortfarande arg.
Vid sju, åt jag frukost och smsade jobbet att jag jobbar hemma idag. Sov till elva men är fortfarande ur form. Konstant lågt blodsocker, illamående, ont i ryggen… Ja jag kan verkligen inte hantera sömnbrist.
Som gravid har jag helt tappat smak för kaffe men tycker heller inte alltid att det hjälper mot trötthet, kanske måste dricka mer än en kopp.
Nu skriker kroppen efter tortilla chips med creme fraiche och jobbet måste bli gjort. Hoppas er vecka började bättre!
-
En procrastinator av rang!
En sak som driver mig till vansinne med V är att han är en procrastinator, alltså en person som skjuter upp saker hela tiden, finns det något ord för det på svenska?
Fast om jag ska vara ärlig så skjuter han aldrig upp något innan klockan 19 på kvällen, han är en kvälls-uppskjutare. Varje kväll är det ungefär som att bo och leva tillsammans med en femåring och som inte vill gå och lägga sig. Om jag säger till V att göra det och det så att vi kan sova sen så hittar han alltid fem miljoner saker att göra innan. Nu har det gått så långt att jag säger till honom runt 20 och då är han i säng strax efter 22. Så vad gör han på de här två timmarna då?
Tränar. Har aldrig träffat en människa som tränar så fruktansvärt långsamt som han gör. Han gör en övning för att sedan ha en 10 minuters paus innan nästa.
Surfa viktiga saker på datorn som tex filmer på bilar som inte kan starta eller googla hur gammal en kändis är och sedan bli intresserad av en annan kändis och så håller det på så där.
Ska prata om viktiga saker så som svensk politik eller tysk politik eller vad han ska göra i veckan.
Vankar runt och småstädar, helt värdelöst för det är mer som att han flyttar runt saker i lägenheten.
Duschar, bajsar, rakar sig. V kan helt ärligt bajsa i typ 30 min (eftersom att han surfar viktiga saker samtidigt (se ovan)).Han hittar alltid saker att göra för att skjuta upp sänggåendet. Det driver mig till vansinne. För när han sedan kommer till sängen så är han alltid uppe i varv och behöver tid på sig att varva ned. Istället för att lixom varva ner de sista vakna timmarna.
Ja hörni tur att vi inte är exakt lika… Fast lite skönt skulle det ju vara.
-
Inte så snygga men goda
Min mentala baksmälla fortsätter. Jag är supertrött och låter mig själv vara det, utan dåligt samvete!
Igår bakade jag Happys kolakakor de blev jättegoda men inte så snygga som Happys.
Jag och V åt dessa framför house of Cards igår och lär fortsätta med det under veckan. Efter att jag och V varit ifrån varandra så uppskattar jag verkligen hans sällskap tusen gånger mer och vill vara med honom hela tiden, jag älskar den känslan! -
Dödsångest?
Den senaste veckan har jag haft något som kan liknas vid dödsångest. Inte för att jag ska dö, utan för att V ska dö.
Jag har den här klyschiga men ändå fina Låten på hjärnan.
Jag vet inte om det är hösten eller något annat men att V ska dö känns så jobbigt. Och att han kanske dör ovetandes om vad han betyder för mig. Vi är bra på att ge komplimanger och nu gör jag det extr mycket. Jag säger att jag älskar honom, lyfter hans bra sidor och säger att jag är stolt över honom.
Att säga att man är stolt över någon är verkligen viktigt och en fin känsla, min vän/fru/pojkvän/etc tycker att jag är bra. Iväg med er och säg till alla i er omgivning att ni älskar dem och hur bra de är!
-
Tack!
På måndagar slutar jag vid lunch och idag landade jag i soffan med väldigt mycket fika, skippade lunchen, så får man göra ibland!
Jag ligger i soffan och tänker på V. På att vi har det väldigt fint och bra tillsammans. Vi har hittat ett liv som passar oss. Där vi her varandra uppskattning, trygghet och kärlek men det finns fortfarande utrymme för att göra saker på egen hand eller kanske det bästa av allt, göra ingenting! -
“Jag ska bara”
i natt har jag sovit fyra timmar, varför? Jo när jag sovit typ 10 min väckte V mig och då var jag pigg och tankarna har snurrat och snurrat.
Våra kvällar är vår största olikhet. Om jag inte sover minst 8 timmar är min dag lite förstörd, jag får ont i magen, dåligt humör och mitt blodsocker är all over the place. Så jag vill gärna gå och lägga mig kl 21 och läsa och ibland ser jag och V ett avsnitt av någon lättsam serie.
V däremot är som ett barn. Han ska också gå och lägga sig kl 21 men så fastnar han vid datorn (hans sämsta sida), måste duscha i 20 min, städa, se nyheterna osv. Så han kommer aldrig i säng innan 22:30, ibland väcker han mig då. Alltså medvetet för att han vill se den där serien och mysa. Inte okej!
Och i natt har jag alltså knappt sovit alls, jaja bara att köra och hoppas på det bästa och sova middag efter lunch.