• jobb

    Gränslöshet

  • Jag är chef för flera olika team, då är jag inte bara deras personalansvariga utan dessutom ansvarig för det som teamet levererar, i mitt fall IT system. Dessutom har jag i alla mina team en gruppledare/team Leader som sköter den dagliga arbetsfördelningen, dialogen och prioriteringen så är jag är endast involverad i de mer strategiska diskussionerna, högre nivå av prioriteringar eller eskaleringar. Det är cirka 1,5år sedan jag tog över dessa team från min företrädare och jag inser varje vecka att det kommer ta tid att tvätta bort den stämpel han satt.
  • Ett av teamen har varit extremt utsatt för press och stress och osunda förutsättningar. De har fått springa fritt och haft svårt att säga nej. Ingen har hjälpt dem sätta ner foten och säga nej, ingen har sett hur de mått och ingen har banat väg och röjt hinder ur deras väg.
  • Resultatet är vad jag nu står med. Ett dysfunktionellt team där en av team medlemmarna förra året mådde piss men kämpade på, två konsulter slutade och nu är en av de anställda sjukskriven för stress symptom. De litar ännu inte på att jag skyddar dem, lyssnar på dem, tar deras strider och finns här för att stödja. Att jag helt enkelt är deras chef. Gränslöshet är det värsta du kan utsätta ett ansvarsfullt team för, för är teamet för bra på att ta ansvar kommer de jobba ihjäl sig.
  • Jag hoppas vi är på rätt väg, många aktiviteter är identifierade för att stärka individerna och teamet men det gäller att vi hittar rätt sammansättning av personer och kompetenser, kan bygga tillit och samarbete för att bygga ett långsiktigt hållbart team.
  • Kommentarer inaktiverade för Gränslöshet
  • jobb,  kropp

    “Det är bra att det finns en gräns”

    jag mår inte bra på jobbet, så även om jag sagt upp mig så måste jag stanna och jobba fram till 26 april, 13 arbetsdagar för min del. Jag är uttråkad och stressad, känner oro och ångest för att prata och träffa på vissa kollegor och chefen, jag blir lätt arg och förbannad. På eftermiddagen och innan jag anländer till jobbet mår jag illa och har halsbränna, känns som att jag ska spy. Även på nätterna mår jag illa. Jag har början till migrän varje dag efter lunch. Är supertrött. Har väldiga spänningar i axlarna. Listan kan göras lång. 

    Och jag tar på mig skulden själv. Jag sa till en kollega “jag som trodde att jag hade hög stresstollerans”. Kollegan svarade då “det är bra att det finns en gräns”. Att kroppen säger ifrån när något är dåligt och att du känner igen signalerna. Nu är det upp till dig att reagera. 

    Så jag försöker andas, se ljuset, lugnet och minnas hur det känns att må bra. Och hoppas att den kommande veckan innehåller ett nytt jobb. 

    Kommentarer inaktiverade för “Det är bra att det finns en gräns”