• resor

    Att planera en resa

    Jag är så resesugen. Nu får jag inte flyga längre så då är ju resesuget extra stort. Jag undrar dock hur de vet att man är gravid i mer än vecka 35? Jag menar, man behöver ju inget läkarintyg om man bara har en “stor” gravidmage i vecka 27. Japp, jag är så desperat resesugen att jag på allvar funderar på att smuggla mig ombord på ett plan någonstans. Som ni säkert förstår så handlar det mer om tristess än något annat och kanske ett sätt att ignorera att barnet snart kommer.

    Hur som helst så planerar vi en långresa. Vi ska till Tobago i höst. Det började med att jag blev besatt av Tobago och har pratat massor om det. I och med att barnet kommer i sommar och jag inte får bada (eller jag kan nog fuska med det lite efter ett tag) och sommaren mest kommer gå åt till att amma så vill jag ha en “sommarresa” att se framemot i höst. Så jag och V bestämde, eller jag och V orkade inte säga emot längre, att vi ska till Tobago i november.

    tobagostrand438
    November är för oss en perfekt månad att resa i. Den är regnig och grå i regel och jag tycker att en resa i november gör hösten mycket kortare. Man ser framemot resan i oktober, åker i november och när man kommer hem så är det december och jul med alla härliga förberedelser (alltså vi ska inte vara borta hela november men känslan).

    Tillslut var det flera av våra vänner som också blev sugna på Tobago och ville åka med oss. Riktigt roligt tycker vi! Men nu börjar jag ledsna. Det är så otroligt struligt. Någon kan inte den veckan och någon kan inte den veckan. Det som stör mig mest är att ett av paren lixom inte ens anstränger sig för att försöka hitta en vecka de kan utan bara dissar alla förslag vi kommer med. Jag älskar ju att planera och drömma och läsa på, men det blir så energikrävande när någon eller några lixom är som två sandsäckar man måste dra med trots att de sitter fast i marken. Vi kanske åker ensamma i alla fall.

    Kommentarer inaktiverade för Att planera en resa
  • resor

    Ny besatthet: Västindien

    Jag är ingen beroendeperson, däremot är jag en besatthetsperson. När något fångar mitt intresse så kan jag bli totalt uppslukad. Jag läser allt om det. Böcker. Tidningar. Googlar. Andra människors tankar om saken är det bästa. Jag frågar och diskuterar. Och sedan, till slut, efter funderande, ängslande och en massa timmars tänkande så köper jag det eller gör det. Om jag kommit fram till att det är bra.

    Nu är jag besatt av Västindien. Jag måste åka dit. Efter en del efterforskningar har jag också kommit fram till att jag vill åka till Tobago.

    pigeon-point-beach-crown-point-tobago-21284821

    Det är dock ingen billig resa och helst skulle jag vilja åka dit i November. Vi var ju i New York i November och både jag och V tyckte att det var en helt genial tid att resa på. Hösten är ju annars ganska grå och otroligt mycket vardag att bryta det gav oss massor av energi och vi hade en bättre höst och en fridfullare jul.
    Nu hoppas vi ju på att vi har en bäbis då. Eller att jag är gravid, väldigt gravid. Så vi får se. Kanske kan man skjuta på det och resa i februari istället.

    Vi får avvakta graviditet. Men vi SKA dit!
    (ps. bara för att jag är besatt betyder det inte att V är det, han måste också övertalas först).

    Kommentarer inaktiverade för Ny besatthet: Västindien