Det är så roligt, nåja det kanske inte är rätt ord, hur jag babblar om att jag kommit över honom men så krävs det en jobbig natt så gråter jag över allt. Inklusive honom. Förmodligen för han är ett mycket lättare och mer konkret problem än livet i allmänhet men ändå.

Jag vet inte. Kanske var hans lätta väg inte så himla fel trots allt. Tänk om jag bara hittat någon tönt och låtsas att hela mitt liv plötsligt var helt igen. Tänk om jag bara hade tänkt lite smartare och bett honom flytta ut den där kvällen i december. Tänk om jag bara tänk punkt. Då hade det inte gått sju år för mycket. Tänk om… Japp, inatt är det mycket “om bara”. Och vet ni, jag hade tyckt det var trevligt med ett hem nu. Ett hem och lite flyt. För jag får just nu ont i magen av livet. Fysisk magvärk och svindel.

Godnatt på nytt.