• Funderingar,  livet,  T

    Sommarsolståndet

    Jag gillar verkligen Vintersolståndet, då vänder det. Det är mitt i den mörkaste tiden på året och så går man mot ljusare tider igen. Det är hoppfullt och energigivande. Sommarsolståndet är ju något helt annat, då vänder det mot mörkare tider, men med tanke på att solen är nere i ca 6 timmar per dygn så känns det ju okej.

    Hade en plan på att cykla ner till kusten och ta fina solnedgångsbilder igår. Orken tröt så det enda jag gjorde var att packa inför en midsommarhelg i Värmland och prata i telefon med min mamma. En mamma som inte delges strulet i relationen, jag gillar att köra med öppna kort. Men jag orkar inte med att hon gör en stor sak av det och kommer med tusen frågor, jag känner också att jag inte vill att T blir bedömd utifrån något han sagt i förtroende och som han vill jobba med. Så hon får gå glatt ovetandes.

    Svängde förbi Ts hotell imorse och lämnade av öl och Jägermeister. Jag måste erkänna att det snarare ser ut som vi ska på oktoberfest än Midsommarfirand om man tittar i bagaget på bilen nu… men vädermässigt kanske det överensstämmer rätt bra?

    Sen berättade Natalia att man inte firar Midsommar på Island, va? Snacka om att jag blev förvånad. Trodde de om några skulle fira Midsommarstången sne och rocka brallorna av Små Grodorna, för att inte snacka om allt “rullande runt i sänghamlen” som jag föreställt mig att de sysslat med en helg som denna. Fördomar, jajemen!

    Kommentarer inaktiverade för Sommarsolståndet