Alex skrev ett inlägg här, som gjorde att min hjärna snurrade igång. Jämställdhet, kvotering och kvinnors utsatthet på arbetsmarknaden är något som engagerar mig. Jag är gärna med och driver debatten, men välkomnar diskussioner och tycker det är otroligt inspirerande med oliktänkande – så länge målet på sikt är detsamma. Samma rättigheter för alla 🙂

Jag tror tyvärr på kvotering som ett brott mot de strukturer i samhället som just nu förenklar för män att vara det första valet vid rekryteringar. I mina resonemang så kommer det gå snabbare att bryta dessa strukturer med kvotering, för de kommer att bana väg för nästa generation unga kvinnor som vill in på betydande positioner i näringslivet. Förändringen finns där, men den går ofantligt långsamt.

Kvotering är inte att välja den sämre kandidaten. Kvotering är att sätta upp krav och vid flera sökanden som uppnår kraven ska kön/etnicitet/annat vara meriterande för att uppnå en mångfald. Idagsläget är “vit man” meriterande – för de kommer ställa minst krav på omgivningen, då de andra individerna i ledningsgruppen/motsvarande är just vita män… och vi människor har en förmåga att rekrytera vår egna kopior.