• livet,  vänner,  Vardagen

    Norgemys och nyfikenhet

    Nu är jag i Norge hos min fina vän K. Underbara älskade K som alltid skämmer bort mig med presenter, mat och viktigast av allt den vackraste vänskapen. Vi har känt varandra sedan vi var ungefär 12 och hamnade i samma klass i Belgien. Sedan dess har vänskapen överlevt ett antal flyttar och pojkvänner/sambos/män. Vi tappade kontakten under några år men jag är så glad att teknologin gjorde det lätt för oss att hitta tillbaks. Tacksamheten jag känner inför vår vänskap går inte riktigt att beskriva men den är enorm.

    Sedan någon vecka tillbaks har jag stalkat mitt ex för att lista ut om han separerat eller inte. Det lustiga i detta är att jag bryr mig inte ett dugg jag är bara sjukligt nyfiken. Lite som man (eller jag) kan bli på kändisar som jag noll relation till och inget egentligt intresse i. Till slut blir det som en jakt. Min nyfikenhet har bidragit till mycket i mitt liv men dötid och nyfikhet är ingen hit. Timmar jag lagt ner på att hitta fakta om helt meningslösa saker/rykten…alltså jag orkar inte med mig själv. Nå väl, under dagens stalkning på bussen lyckades jag med det ingen stalker ska göra, jag råkade vara när den där käcka tummen som signalerar ett like. Nu skiter jag fullständigt i om han ser eller inte så jag skrattade mest. Däremot var jag snabb (hoppas jag) att ta bort det så att ingen annan ska se. Har jag en gång klantat mig så så är det slut med leken. Inget mer stalkande. Jag tror inte han separerat. Jag tror han kommer förr eller senare men inte än. Kanske att det har de tufft (som vanligt) men de kämpar säkert på av helt fel anledningar. Vilket som, jag bryr mig inte. Tycker dock att det är väldigt kul att jag har en kompis som går in på hans flickvän (ex flickväns?) FB för att få perspektiv på att man kan ha det värre än vad man tror. Sådant får mig att le. När bra saker kommer från helt fruktansvärda händelser i livet. 

    Kommentarer inaktiverade för Norgemys och nyfikenhet
  • Vardagen

    Liiiite efter

    Influensa. Jag har alltid trott att det typ är en förkylning. Att den är cirka tio gånger värre och längre är det ingen som sagt till mig. Eller så har någon det men jag har inte lyssnat. Oklart men shit vad dålig jag har varit. Har precis återuppstått och jag insett att julafton är snart. Väldigt snart. Hur hände det?

    Antal köpta julklappar är för närvarande 1. Köpte en till Happy för hon sa vad hon ville ha. De andra har jag inte fått önskelista från och stämningen är inte riktigt på topp här hemma av olika anledningar. Eller nej, egentligen bara på grund av en anledning. Mig. Mitt tydligen ganska värdelösa liv. Så bortsett influensa och noll ork så vet jag inte om jag vill fira jul med min familj. Jul överlag känns inte som någon höjdare egentligen. Fy, vad deppigt det blev nu. Jag var superpepp för bara en stund sedan. Jag behöver hålla kvar den känsla för jag har en del att bocka av innan jag kan ta någon dags julledigt. Grejen med influensan är nämligen att man blir helt däckad. Vi lyssnar på världens kanske finaste kärlekslåt och tar nya tag. Och fokuserar på att jag fick en superfin bukett blommor av Mr Icey igår. Och min bästis K har fixat så jag kan rymma till Norge efter jul. Och jag får presenter på posten typ varje dag nu. Ja vad fan. Jag är jävligt grym och det kanske är nu jag får min belöning.

    Kommentarer inaktiverade för Liiiite efter