• Girlytalk

    Ångest och adrenalinkick 

    I fredags ringde telefonen varm med olika personer som ville intervjua mig. Så roligt men också lite jobbigt eftersom att jag kände hur jag inte visste vad jag ville. Att inte vet vad jag vill är ovanligt för mig som ändå är ganska bestämd men jag ville ju att livet bara skulle flyta på

    Jag har i alla fall bokade intervjuer den här veckan och igår hade jag min första. 

    Innan intervjun hade jag sådan ångest, dels är det alltid lite jobbigt att “sälja in sig själv” och sedan visste jag ju inte vad jag ville med intervjun. Jag bestämde mig för att se vad det var, öppen och nyfiken. 

    Jag fixade håret (kan det vara ett år sedan sist?) och klädde mig lite halvprofessiobellt, intervjun var på telefon men jag ville känna mig på banan. Gick igenom några frågor i huvudet som jag tänkte skulle komma och lämnade bort Nils. 

    Intervjun gick bra. Ett lättsamt samtal och det avslutades med att jag fick en fråga om jobbet och hur vi går vidare nu. Jag har en intervju inbokad på torsdag så på fredag ska vi höras igen. Det lutar dock starkt åt att jag tar det hör jobbet. 

    Efter en intervju får jag alltid en kick. Känner mig glad och stolt. Älskar känslan av att gå vidare mot något nytt. Gjort ett gott intryck och så där. Samtidigt blir jag alltid lite orolig “varför sa jag så och inte så?”, “jag borde sagt si också!” 

    Jag sa att det var viktigt för mig att få jobbet innan jul så att jag verkligen kan få förbereda mig. 

    Vi ska iväg på luciatåg idag! Och så nästsista kvällsjobbet också. 

    Kommentarer inaktiverade för Ångest och adrenalinkick 
  • jobb

    Jobbintervju

    Jag har ju tidigare skrivit om hur jag har en uppdragsgivare till mitt projekt som inte gör det roligare att utföra mitt jobb. Hans förmåga att ena gången smickra och andra gången smacka till gör att man konstant trippar på tå runt omkring honom. I förra veckan skickade han ett smickrande mail, imorgon har jag ett rapporteringsmöte. Och även om jag har gjort min presentation, finns risken att stämningen på mötet kommer att bli hård – eftersom jag inte tror att övriga rapporterande har gjort sin del av jobbet.

    Med anledning av det här och andra saker har jag börjat se mig om efter nya jobbutmaningar. Jag har sökt jobb med en annan profil men inom samma område och i början av denna vecka var jag på intervju för en sån tjänst. Responsen på visat intresse var omedelbar, och efter jag skickat in min ansökan fick jag inbjudan till intervju inom 30 minuter. Jag tror att intervjun gick bra och att jag hade nyanserade och balanserade svar på de frågor som de ställde. Jag gav exempel på situationer som jag hanterat bra och som jag hade kunnat hantera bättre i tidigare erfarenheter.

    Så nu väntar jag på återkoppling, och samtidigt försöker jag fundera på hur jag ställer mig till ett eventuellt jobberbjudande. Rollen är inte  självklart mer meriterande än den tjänst jag har idag, men jag tror att den skulle ge mig erfarenheter jag saknar för att komma in i en önskad tjänst. Så det är inget självklart val…

    Kommentarer inaktiverade för Jobbintervju
  • jobb

    Krossat hopp

    För två veckor sen var jag på en intervju, och det kändes så himla rätt. Kriterierna som de specat i jobbannonsen motsvarade ungefär ALLA mina styrkor och erfarenheter. Jag kände mig okrossbar och taggad! Rekryteringspersonen och jag hade ett bra samtal, vi tittade på mina erfarenheter och diskuterade min bakgrund. I rollen skulle det ingå en del teknik och en del personalansvar, jag kände att jag kunde erbjuda en bra blandning av de båda!

    Idag ringde jag och försökte återkoppla… mitt CV hade presenterats för rekryterande chefer och de hade efter lite resonemang landat i att de behövde någon med mer teknisk kompetens. Någon som kunde ta de tekniska diskussionerna med cheferna och vara med på en gång. Samtidigt ville de inte förlora möjligheten att ta in mig som resurs, och skulle undersöka möjligheterna att ge mig en annan roll. Vad nu det skulle vara för roll på ett företag där det kryllar av tekniker, mekaniker och konstruktörer? Idag skulle de gå vidare med två andra kandidater, som båda är gamla tekniker och som sedan tagit sig an roller där de fått team ansvar, men fortfarande med ena foten kvar i tekniken. Den foten jag aldrig stuckit in i tekniken, för jag anser att det är experterna som ska få uttala sig – inte mediokra chefer utan verklighetsförankring.

    Så här står jag nu, med ett krossat hopp och funderar på vad jag ska göra istället. För det gör ont, när hoppet förloras och nya utmaningar susar iväg. Ska jag ge upp och inse att det inte kommer leda till något på det här bolaget? Eller ska jag hoppas att de trots allt inser vilken grym tillgång jag skulle vara? Inte ens med en kontaktperson inne på bolaget lyckas jag ta mig på intervju – hur ska jag då, någonsin, kunna förflytta mig från min nuvarande roll?

    Kommentarer inaktiverade för Krossat hopp