-
Iron lady
Så missade jag dagen efter comebacken med några minuter. Sorry för det! Har inget vidare spännande att rapportera då jag mest flängt runt hela dagen och nu har hittat ett work flow. Får skynda mig att dra nytta av det känner jag för de kommer allt för sällan nu för tiden. Och då fick jag ändå ett mail från Miss M. Förvisso var jag vara cc men jag kunde lika gärna inte varit inkluderad. Det tar vi en annan gång.
Så, igår var jag hos doktorn. Mina B12 värden var bättre och sköldkörteln såg också bättre. Däremot består ju tröttheten och det skulle kunna beror på att jag trots järntabletter fortfarande har dåliga järnvärden. Är ni nyfikna så kan jag också berätta att jag inte gått ner ett gram. Doktorn såg väldigt bekymrad ut och kunde inte riktigt lista ut vad som var fel. Han lade i alla fall till ytligare ett hormon, DHEA. Typ dopning. Så det blir tyvärr inget OS för mig i år. Därtill så insåg vi att jag var när högkostnadsskyddet på apoteket och då kunde jag lika gärna ta den där fruktade järnsprutan. Så idag har jag letat redan på flyttande järn som jag ska få intravenöst. Det var slut i hela Göteborg mer eller mindre så det tog sin tid. Efter det så var jag på intervju hos sjuksköterskan.
– Är du lättstucken? Mmm, tyvärr.
– Är du allergisk? Nehä, vad bra för en allergisk reaktion kan vara dödlig.
– Okej, vad betyder det? Ja, vi märker väldigt tidigt om du blir dålig.
– Jaha, hur lång tid tar det här? Det tar sextio minuter och vi stannar hos dig hela tiden i fall du blir dålig.
– Sextio minuter! Hm, okej. Hur mår jag sedan? Du kommer kanske bli yr och illamående.
– När kan jag komma?
Ja, typ så var det. Nästa torsdag ska jag dit. Ser verkligen framemot detta. Riktigt kul ska det bli. Jag som älskar nålar och inte alls är en hypokondriker (sarkasm!!!). -
Utblåst låga
Idag var jag hos doktorn för att få svar på blodprover jag tog för två veckor sedan. Jag äter ju sedan tre år Levaxin för nedsatt sköldkörtel. Men jag har trots min medicinering inte gått ner ett gram och jag blir fortfarande väldigt trött. Så därför föreslog min läkare att vi skulle gräva lite djupare.
Nu har min läkare slutat så jag fick träffa chefen som även är min pappas läkare aå jag litar på honom. Blodprover visar att min ännesomsättning är typ noll. Vid samtal med läkaren så inser jag/vi att det finns en risk att jag förstört den själv när jag var yngre och hade bulimi. Jag minns hur jag läste detta när jag var sjuk men hur jag aldrig tänkte så mycket på det för bulimin hjälpte mig ju gå ner i vikt. Det berodde dock inte på bra ämnesomsättning utan på att jag inte fick i mig någon näring. Nu får jag istället ära medicin resten av mitt liv.
Dessutom visade testen allvarlig järnbrist och stor B12 brist och brist på folsyra. Och ja, natriumbrist. Men natriumbrist är en konstant följeslagare som är resultat av mitt ogillande av salt. Sedan var mitt blodvärde dåligt också. Jag har uppenbarligen en kropp som inte alls tycker om mig. I kombination med min tandvärk så blev det för mycket och jag känner mig riktigt nere. Jag känner mig ful, misslyckade, dum, ogillade och massa annat som jag sällan tycker. Hade jag varit ihop med mitt ex så hade denna helg varit en sådan då jag skulle bett om en myshelg. Jag känner faktiskt att jag skulle vilja skicka ett förlåt till honom. Jag vill skicka ett förlåt till alla. Förlåt för att jag finns typ.
Nu ska jag bara ta hand om mig och vila. Och försöka få koll på hur jag ska lägga upp min medicinering.