• Funderingar,  livet

    Egentid

    Jag är inne i en fas där jag mer än vanligt behöver egen tid. Det är ett så hajpat ord att jag knappt vill använda det. Småbarnsföräldrar, min mamma, vänner och även på dejtingsiter används beskrivningen. Vad är då egentid? Jag tror att grundbetydelsen – att göra något egoistiskt och bara för mig är gemensam. Men i övrigt?
    Användningsområdena är nog lika många som antalet användare, vissa använder den för att träna, andra för att meditera, en tredje grupp för att spela onlinespel och en fjärde för att slösurfa. Min egentid, är just nu en del i att bygga upp mig. Jag har berört det i fler inlägg tidigare, men de sista 10åren har jag befunnit mig i eller mellan relationer, den allra mesta tiden har jag anpassat mig till någon annan. Ofta för att behaga, underlätta eller stötta. Nu är det bara jag, det är mina behov jag bygger mitt liv utifrån, vad vill jag göra och vad mår jag bra av.
    Det som hände årivat förra året och den känslomässiga berg-och-dalbana som jag åkte runt på parallellt med att jag hade ett otroligt tufft år på jobbet (tufft som i stort ansvar och flera roller) tror jag nu straffar mig. Jag tillbringar mer tid med själv än någonsin tidigare. Jag tränar själv, jag bor själv, jag uppskattar mina kvällar eller helger hemma i lägenheten. Är jag borta på besök kryper jag gärna in i en bok en stund, eller sticker ut på en runda i skogen/längs landsvägen.
    För att vara en extrovert person, som hämtar min energi i andra människor och i samspelet mellan personer så är det här en ny upplevelse. Något som jag gärna undersöker och försöker förstå grundorsakerna till, och hur jag bäst kan nyttja det. Så, jag passar på att njuta av att jag orkar (och till och med väljer) att umgås med mig själv och lär mig bli bättre på att säga nej på ett rakt och ärligt sätt när umgänge föreslås som jag inte är taggad på.

    Kommentarer inaktiverade för Egentid