Vid mitt jobb brukar det sitta en kvinna och tigga, en kollega började prata med henne och hon bestämde sig för att hjälpa den här kvinnan som är hemlös. hon och hela hennes familj (man och tre barn varav den yngsta är 7 månader) bor i ett “tält” lite utanför stan.
Vi bestämde oss för att samla in grejer till familjen, inför vintern. Typ varma kläder och täcken och sånt. Och då kom jag och fundera på vad man behöver som hemlös?

Varma kläder ja visst. Och mediciner. Någonstans att sova, filtar och någon form av tack över huvudet.
Men sedan då? har de spritkök? Lagar de mat? kan de hålla sina saker torra? Kan man ge torrmat? Har de tillgång till el? barnvagn? blöjor? handsprit?

Jag är en av alla de som går förbi tiggare, jag orkar inte riktigt se och föredrar att ge pengar till organiserad verksamhet (typ statsmissionen) som hjälper. Jag har aldrig reflekterat över hur man lever som hemlös. Att inte ha någon trygghet, någonstans att ta vägen när det stormar runt omkring och rädslan för vad och hur man ska leva nästa dag. Och tänk att som litet barn växa upp på detta vis. Och vilken frustration för mamman, att försöka ta hand om en liten bäbis i den miljön och röran.

Jag är så tacksam för att jag har tak över huvudet och en trygg plats i världen som jag kan kalla min.