• Sex,  Singelliv

    Första gången

    Det tog sina månader men för cirka en månad sedan hade jag sex för första gången med någon annan. Det var första samlaget. Innan dess hade det ju dels varit ensidigt oralsex och ett misslyckat försök till samlag bakom en container. Det gick inte så bra så vi slutade innan det gick för någon av oss. Vad jag minns i alla fall.

    Första gången var med Patrik. En kille jag träffade i en bar en fredag och som jag hade pratat med i cirka sju minuter. Han tyckte jag var söt och rolig men han var trött och full. Jag lade i mitt nummer i hans mobil och sa något i stil med att om jag är så söt och rolig så hör av han av sig. Tanken var nog inte att han skulle höra av sig men vid elva på lördagen så får jag ett sms. Lördagen blir sedan ett enda långt förspel med flirtiga sms och lite nakna bilder. Jag mindes knappt hur han såg ut, inte på grund av alkoholintag utan på grund av sju minuter av en väldigt lång kväll. Vid femtiden på eftermiddagen upphörde smsen då han skulle ut med sina vänner. Någonstans under dagen hade jag nog bestämt mig för att jag skulle ha sex med honom. Han var tillräkligt okänd, tillräkligt random och det fanns inga känslor mer än lite spänning. Klockan två eller något så hör av sig och är på väg hem. Efter några få retsamma sms skriver jag helt direkt och ärligt att vill han så kommer jag över. Av princip har jag aldrig hemmamatcher. Jag ogillar det starkt. Hursomhelst, så åker jag hem till honom. Ja, det var det billigaste bootycallet i mitt liv men ingen tog någon skada. Vi hånglar, har ett kort förspel och har sex. Allt var över på cirka en timma och jag åkte direkt därifrån.

    Var det bra? Nja. Det var lärorikt. Jag kanske trodde jag var redo men det var jag inte. Det var inte ofrivilligt eller något sådant men mitt huvud och hjärta var inte alls redo. Kroppen kanske var det efter lite övertalning men mentalt var jag inte alls, inte ens nästan, redo. Men vet ni? Någon del av mig tyckte det var skönt att få det överstökat. Och att få det överstökat med någon jag saknar koppling och känslor till. Och på ett helt opretentiöst sätt. Väldigt typiskt mig så var dagen efter helt fullbokad med aktiviteter så jag tänkte inte så mycket mer på det. Och har faktiskt inte gjort alls sedan det hände. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men jag drabbas inte alls av någon ångest utan har utvecklat en stark självdistans där jag mest skrattar åt mina bravader. Dessutom är ångest bara slöseri med tid.

    Kommentarer inaktiverade för Första gången