-
Boktips: Darktown
Det bästa med julen eller ledighet är ju att det finns massor av tid att läsa. Speciellt när vi åkte tåg. Älskar det!
Jag sökte en lättsam deckare, kanske en kioskvältare trots att jag inte är ett jättefan i vanliga fall. Så hittade jag prisbelönta darktown och tyckte att den lät som det jag behövde. En mördad flicka och poliser som ska lösa det. Precis lagom.
Bild från Adlibris. Men det här var ingen lättsam deckare. Visst flickan som blir mördad är en ganska typisk lättsamdeckare-historia men den utgör bara 20% av boken. Den andra 80% handlar om hur det var (är?) att vara svart i Atlanta och det är ingen rolig läsning. Rasism och orättvisor drabbar mig hårt och stundvis är boken riktigt tung. Den är absolut inte vad jag trodde att den skulle vara.
Med det sagt så är det heller ingen dålig bok även om det saknas en del dramaturgiskt för mig. Författaren bryter ofta mitt i en mening och det känns bara krystat. Jag gillade inte det knepet. Men det är en bra bok. Viktigt att läsa och orka ta in hur andra människor har haft det för att undvika att hamna där igen.
Boken finns att köpa här.
-
Boktips: en helt vanlig familj – Mattias Edvardsson
Jag hörde om den här boken på svenska nyhetsmorgon för, kan det var, ett år sedan? Men jag föredrar ju att läsa böcker i pocket så jag jag väntat och väntat och tänkte faktiskt spara den till sommaren men nu är den utläst och jag blev inte besviken.
Boken påminner om störst av allt av Persson Giolito men är betydligt bättre. Böckerna handlar om en tjej i övre tonåren som är anklagade för mord. Det blandad tillbaka blickar och nutid men efter att tag slutar likheterna. Jag tycker att personerna i den här boken känns mycket mer trovärdiga. Jag tycker mer om dem och det finns ett djup i personskildringarna som jag saknade i störst av allt.
Boken är lättläst. Korta kapitel och sekvenser som gör att det hela tiden finns ett driv. Inget är extremt utan allt skulle kunna hända. Boken berättas både från pappan, dotterns och mammans perspektiv. Jag gillade mammans perspektiv sämst. Kanske är det för att jag är mamma nu. Jag tänkte på det när jag löste boken att jag borde relatera till mamman nu och inte tonårsdottern. Jag ska inte avslöja så mycket mer utan uppmanar er bara att LÄSA DEN!
Jag har sett framsidan så många gånger och undrat vad den står för. Men nu undrar jag ännu mer varför de har satt det mest intressanta på baksidan?
-
Boktips: silvervägen – Stina Jackson
Jag är i en boksvacka. Fastnar inte riktigt i något jag läser men så hittade jag en deckare i bokhyllan och tänkte att den ger jag en chans och jag ångrade mig inte!
Boken handlar om Lelle vars dotter har försvunnit och han är ute i Norrland och letar efter henne. Jag gillar den. Spännande och mysig. Jag romantiserar Norrlands inland något otroligt mycket och kan av någon anledning sakna de karga vintrarna.
Boken är uppdelade i del 1 och del 2. Del 1 handlar om Lelle och hans letande och den gillar jag verkligen. Del 2 handlar om att brottet sker igen flera år senare. Den delen kändes lite mer klyschig och som något jag läst tidigare.
Men boken var lättsam och lättläst och mysig och ja så där enkel som en deckare kan vara en grå kväll i januari.
Den finns bland annat att köpa här.
-
Boktips: skuggorna – Katarina Wennstam
Jag har läst ännu en bok av Katarina wennstam och även om jag älskar plotten i den här boken så är jag tveksam till den…
ett gäng kvinnor bestämmer sig för att hämnas på diverse kvinnomisshandlare och göra exakt samma sak mot dem som de gjorde mot kvinnorna. En så fin tanke och jag älskar egentligen mentaliteten “att få känna på sin egen medicin”. Och visat lurar wennstam mig ett tag med att det är män.
Men alltså det gör boken helt omspännande att veta vilka som är gärningsmännen och veta syftet med deras brott i hela boken. Spänningsmomentet saknas och en deckare utan spänning är i mina ögon ganska värdelös.
Däremot så håller jag med Wennstam om att detta, att ta lagen i egna händer och utsätta män för vad kvinnor blir utsatta för (inte enbart av fysiskt våld utan också i form av oro och rädsla) är kanske ända sättet att ändra på de patriarkat som råder.
Jag har också läst Gänget, Alfahannen och Skymningsflickan av Wennstam.
Skuggorna finns bland annat att köpa Här!
-
Boktips: störst av allt – Malin Persson Giolito
Jag hade aldrig läst den här boken om det inte var för att Happy tipsade om den. Jag hade inga höga tankar om Malin mest baserat på hennes pappas författarskap, men där hade jag fel.
Den här boken fängslade mig direkt och jag ville bara läsa och läsa och läsa. Så som många extremt fängslande böcker gör så tappade den lite i slutet. Eller jag tappade intresset. Är ju omöjligt att en bok är fängslande i 300 sidor lixom.En annorlunda deckare ur ett annorlunda perspektiv. Det jag tyckte var lite tråkigt var att jag som är delvis uppvuxen i Djursholm tycker att det målas upp en konstig bild av rasism. Typ som att alla ör rasister, visst ör det få som satt sin fot i Tensta men det är få som bor i Sundbyberg eller Solna som satt sin fot dör heller. Och få från Tensta väljer nog skola i Djursholm, då är nog innerstan mer relevant. Kanske försökte hon skildra rasismen som finns i samhället i boken men jag tycker det var ett onödigt sidospår. Det tillförde inget till handlingen och därför kändes det just rasistiskt.
Men en mycket spännande och läsvärd deckare! -
Boktips: den nionde graven
Godiset var gott och jag var sugen på en deckare men alltså den var så dålig. Detta är andra delen i en deckarserie, jag läste första delen för två år sedan och tyckte att den var välskriven men för brutal.Alltså den här boken är helt sjuk. Detta händer:
- Våldtäckt av man (mannen njuter).
- Våldtäckt av en annan man (mannen njuter).
- Mord (flera)
- Kidnappningar (flera)
- Överfall (flera)
- Operationer (flera)
- Krig
- Drunkningsolyckor
- Korruption (flera!)
- Ditsättande av oskyldiga (?)
- Missfall
- Förlossning
- Skilsmässa, eller?
- Mera mord
- Utspelar sig i typ fyra länder
Alltså helt ärligt. Det är för mycket. För många hopp mellan tid och rum. Han fortsätter skriva delvis på danska, varför? Nej jag tyckte den var dålig. Ospännande och mähä. Den är för långt från verkligheten för att den ska bli spännande eller intressant för mig. Inga mer Ahnhem för min del!
Finns här Bland annat om ni vill läsa den.
-
Deckartid
Egentligen är jag inget fan av deckare, varken som film, tv-serie eller böcker men på sommaren händer något och jag tycker att en deckare hör sommaren till. Kanske har det att göra med “Morden i Midsomer” som jag alltid såg hos farmor och farfar för att sedan inte kunna sova på en vecka eller kanske handlar det om att det är så ljust att deckarna blir lite mindre skrämmande. Dock är jag allergisk mot dåliga deckare a la Camilla Läckberg.
Så nu har jag i alla fall läst Ahnhems debut deckare: offer utan ansikte. En välskriven bok det ger jag honom. Dialogen känns naturlig och språket flyter. Delar av dialogen är skriven på danska men inte heller det gör att det blir svårt att läsa. Men det är en seriemördare (vilket det alltid är i böcker/film, speciellt svenska) och morden är så fruktansvärt brutala och genomtänkta (Tänk er lite som filmen: seven) att det inte alls blir spännande eller läskigt. Det är lixom för overkligt för att det ska bli så där nervkittlande. Det är också en klassisk “Svensk polis” som går sin egen väg och gör som han själv vill á la Gunwald. Jag ska inte avslöja så mycket mer men ger boken 3 av fem för välskriven det är den.
Jag tar mycket tacksamt emot fler tips på deckare, både som film, serie och böcker.