• Sex,  tankar

    Vad handlade sexualkunskapen om egentligen?

    Jag hade sexualkunskap första gången i ettan på gymnasiet, det var väl en del av naturkunskapen antar jag. Innan dess gick jag inte i svensk skola så ni får jättegärna komma med era erfarenheter här eller rätta mig om jag har fel.

    Eftersom att det här med sexualkunskap och besök hos ungdomsmottagningen var helt nytt för mig så minns jag vissa saker väldigt väldigt tydligt.
    Det första är den klassiska sätta-på-kondom-på-banan för att lära sig hur en kondom används.
    Och det andra är att läraren (eller var det gubben på ungdomsmottagningen?) sa att man alltid ska använda skydd (kondom) för att det är bara två dagar i månaden som man INTE kan bli gravid.

    Alltså jag var så sjukt orolig för dessa två dagar, även fast jag använde p-piller och jag funderade i flera år på vilka dessa två dagar var och när de inföll. Dock ska det noteras att jag aldrig försökte få ytterligare information i ämnet. Det var för ungefär fyra år sedan då en då nära vän till mig försökte bli gravid och berättade för mig att man har typ två fertila dagar i månaden som jag lixom fattade och började läsa på, och insåg hur svårt det är att bli gravid. Att det handlar mer om att pricka rätt än att bara ligga typ en random dag i månaden.
    Det jag vet om att bli gravid (återigen här kanske jag är lite extra naiv eller puckad) har jag lixom lärt mig själv, jag har dock inte brytt sig så mycket hittills eftersom att jag inte varit intresserad av att bli gravid tidigare.

    Och nu undrar jag: vad är sexualkunskapen till för?
    Jo i mina ögon enbart för att skrämma folk. Det var ren och skär skrämselpropaganda för att tonåringar inte skulle ha sex och även om de nu skulle ha sex så skulle det vara skyddat. Att man har två “säkra” dagar i månaden är ju ren och skär lögn. Helt ärligt, tonåringar kommer att ha sex ändå.
    Däremot så finns det massor av missuppfattningar när det kommer till att bli gravid. Både hur man blir gravid och hur olika preventivmedel fungerar. Borde inte sexualkunskapens fokus ligga här? På både olika skydd, samt hur de fungerar med hormoner/inte hormoner, så att man kan välja rätt skydd? Samt på det fina med sex, personligt, skönt, intimt osv? Men också på hur man faktiskt blir gravid, både på naturlig väg men också genom IVF och med de hjälpmedel som finns? Missfall, abort och att föda barn? (Både ur mannens och kvinnans perspektiv).

    För att lixom ta bort press, missuppfattningar och göra det lättare både att bli gravid och att undvika att bli gravid men fortfarande njuta av sex istället för att sprida lögner och göra sex till något hemligt och tabubelagt?

    Hur var er sexualkunskap? Upplysande eller förmanande?

    Kommentarer inaktiverade för Vad handlade sexualkunskapen om egentligen?
  • Sex

    När sex får ett syfte

    De senaste gångerna jag har haft sex (med V) så har jag tänkt “bli gravid, bli gravid, bli gravid, bli gravid”. Haha, det är en så sjukt osexig tanke. Eller för mig är det så. Sex är lixom en (av få?) stunder då jag är i nuet, där jag lixom verkligen tar in Vs kropp med min kropp. Känner han linjer, hud och rörelser med mina linjer, hud och rörelser.
    jag tänkte aldrig på vad jag skulle göra sedan, vad vi skulle äta till middag, hur jag ska orka jobba imorgon eller vad det nu är som brukade röra sig i mitt huvud.
    Nu när vi har sex, självklart för att vi vill och är sugna men dessutom, för att få barn så blir det lixom annorlunda. Visst sex är mysigt, skönt, intimt och allt det där men det är ju också en press på spermierna och äggen att de ska träffas och befruktas och börja bilda en annan människa. Och den pressen känner jag av under sexet. Inte ett dugg sexigt, mysigt eller skönt, med prestationsångest i sängen.

    story_of_20_toes_cartoon_funny_intimate_look

    Kommentarer inaktiverade för När sex får ett syfte
  • Girlytalk

    Hon är gravid och jag är…

    Igår smsade min bästa vän i hela världen mig att hon är gravid. Jag visste att hon ville bli det och har slutat med preventivmedel sedan december.
    Jag vet att barn är hennes livsdröm och något hon drömt om sedan barnsben.
    Och jag blev genuint glad för hennes skull (hon är en så bra vän att hon sa att om jag blir ledsen så är det okej och vill jag inte höra om hennes lycka så är det också okej).

    Men idag känner jag lite: men va fan det var ju jag som skulle bli gravid?! När är det min tur?!

    Jag vet att hennes graviditet inte hindrar min eller gör vårt barn mindre önskat eller speciellt. Nästa vecka ska jag ha mens så vi får väl se, jag hoppas men vågar inte tro riktigt. Planerar en adoption i huvudet.

    De “symtom” jag har som kan peka på graviditet:
    Trött, typ så jag somnar på lunchen och så fort jag kommer hem.
    “Mensvärk”, molande värk i typ äggstocks-området.
    Kort stubin, har skällt ut mina kunder allt för ofta och känner att tålamodet är under noll procent.
    (Alla kan också bero på stress).
    Frusen, jag fryser sällan men senaste dagarna har jag frusit som tusan. Lixom inifrån trots filtar, täcke och vetevärmare.

    Här om dagen tyckte jag också att Vs kudde luktade för starkt av honom och började bädda rent mitt i natten… Det tror jag mer beror på att jag var trött och less i allmänhet och behövde ta ut det på något.

    Tänk om jag fick “plussa” nästa vecka, det skulle vara perfekt! Att få vara gravid tillsammans med sin bästa vän!

    IMG_0029.JPG

    Kommentarer inaktiverade för Hon är gravid och jag är…
  • barn,  kropp

    Mensvärk?

    Jag hade laddat för en låååååång sovmorgon men igår kväll fick jag mensvärk och jag har vaknat flera gånger i natt med klassisk mensvärk. Dock ska jag inte ha mens förän om 10 dagar.

    Troligen är det väl det här med all stress och att jag jobbat för mycket. Hur som helst så gick jag upp och åt frukost framför TVn. Tog sista tunnbrödet som vi hade med oss från Sverige.

    IMG_0173.JPG

    Fast det är ju ingen hemlighet att jag hoppas på att mensvärken är en unge som flyttar inte. Men jag vågar inte riktigt hoppas. Vi får se helt enkelt.

    Kommentarer inaktiverade för Mensvärk?
  • familj

    Nu snackar vi ICKE graviditeter.

    Jag läste Alex inlägg här och tänkte,. “Ja, för fan så är det ju” och varför är vi så dåliga på att prata om det?

    En sommar, för snart tre år sedan, fick tre av mina närmsta vänner missfall. Men inte pratades det högt om det. Nej. Det viskades om det, i förtroende och gärna bakom stängda dörrar. Det fanns en underton av skam. De hade misslyckats. De var inte bra nog. Ännu värre för de som inte ens lyckas bli gravida. De som kämpar med hormonbehandlingar, IVF och som pendlar mellan hopp och förtvivlan.

    När jag varit axeln de gråtit mot, har jag kramat och hållt om. Försökt förstå, och berättat att det finns andra i deras situation. Berättat om tidigare vänner, med en liknande historia. Fått dem att förstå att de är inte ensamma. Bekräftat att de inte är misslyckade. De får fler chanser. Livet fortsätter. Kärleken fortsätter och de får fler chanser. Men det gör ont och det är okej. Det får göra jätteont. Men det finns fler chanser. Goda vänner till mig nu har gått hela vägen och är nu i Polen för att hämta hem sitt barn. Det är kärlek, det är en längtan efter familj som nu går i uppfyllelse! Resan har varit lång, men nu är de nära sitt mål.

    Jag vill säga lycka till till Alex och V, och alla andra där ute som vill bilda familj. Jag håller tummar och tår för er, och hoppas att det går vägen för mig den dagen jag är där.

    Kommentarer inaktiverade för Nu snackar vi ICKE graviditeter.
  • kropp,  tankar,  vänner

    Det är ingen tävling att bli gravid

    Det finns så många bloggar om barn och graviditet, de är så lyckliga. Ingen får missfall, förlosssningsdepression, behöver hjälp med att bli gravida. Man kan alltid bli gravid, på första försöket är budskapet som skickas igenom världen. Därför känner man sig så pressad när det kommer till graviditet. Att det ska gå smidigt och lätt och att vi ska vara lyckliga hela tiden. Och jag är less på det!

    För så är det ju inte. Det finns många som är ofrivilligt barnlösa, det finns ännu fler som behöver hjälp av mediciner/sjukvården för att bli gravida och det finns väldigt många som har fått missfall.

    Att vi vill ha barn är inget ni har kunnat missa och jag försöker skriva om resan så som jag upplever den, så klart är några delar privata. Än är jag inte gravid men heller inte jätteorolig över det. Jag försöker att inte tänka på det allt för mycket.

    Min bästa vän och jag är i samma fas, men hon är några månader “efter mig” och slutade med sina p-piller i december. Och vi pratar massor om barn, graviditet, mammarollen och hur vi vill att livet ska te sig i stort. Det svåra, för mig som är väldigt målinriktad, är att jag inte helt kan kontrollera detta. Det är tur och slump. Och jag måste hela tiden påminna mig om att det inte är en tävling. Det spelar ingen roll vem som blir gravid först. Det gör inte att min graviditet eller mitt barn kommer bli mindre värt.
    En graviditet är så klart högst personlig men att dela med sig av det är bra, för att slippa pressen på att få till det på första försöket, efter en fest på fyllan. Ni förstår! Om ni pratar med er vänner så kommer ni med största sannolikhet få höra om missfall, aborter, ångest och IVF. Prova, prata om det jobbiga och känn hur mycket lättare det blir.

    fertilpuff
    Älskar den här bilden som kom upp när jag sökte på “bli gravid snabbt”. Precis så är det för mig och V…

     

    Kommentarer inaktiverade för Det är ingen tävling att bli gravid
  • tankar

    Gravid i nioende månaden?

    Ja hörni kan jag vara gravid?
    Jag är lite lätt illamående hela tiden, vilket avhjälps med att äta.
    Jag gråter hela tiden. Har idag gråtit tre gånger på jobbet.
    1) tre kunder blev glada för att de lyckats uppnå sitt mål.
    2) en kund var ledsen och besviken på sig själv
    3) tre kunder gav mig en blomma som tack.
    Har också varit nära gråten ungefär 50 gånger till.
    Jag är trött, skulle kunna sova hela tiden men har samtidigt något som kryper i kroppen. Så jag kan inte sova på natten.
    Jag är extremt klängig och jobbig på V av typen “kraaaaamaaaa miiiiig!” vilket jag inte annars är.

    Dignostiserar mig själv med gravid i nionde månaden. Tror dock mer på att det är senaste tidens stress som sitter i kroppen. och börjar släppa nu iom julledighet.
    Jag hade nämligen (?) ägglossning för en vecka sedan så att jag skulle känna någonting alls nu är enbart inbillning, men hellre gravid än stressad!

    Trevlig helg på er!

    Kommentarer inaktiverade för Gravid i nioende månaden?
  • Sex,  tankar

    Ägglossningstest

    ja detta med barn. Jag köpt ägglossningstest, och tänkte att jag i alla fall vill veta NÄR vi kan bli med barn. Så får vi väl se lixom. Så jag “räknade ut” när jag skulle ha ägglossning och gjorde test och de visade på att jag skulle ha ägglossning inom två dygn. Då är det ju lixom bara att ligga på eftersom att spermier lever ca 48 timmar inne i dig (jag vet! Det är en så sjukt konstig tanke! Vad sjutton gör spermierna där i två dygn? Är det typ att de bara simmar runt eller vilar dem på något sätt? lever de så länge för att de har svårt att hitta vägen? Och framför allt, ganska obehagligt att tänka sig att man har typ 1000-tals små grodyngel i kroppen så länge. (Jag har lixom tänkte att de kommer in, en är snabb och försöker befrukta det som befruktas kan och de andra typ åker ut direkt…japp så naiv är jag)).

    301922.500x0

    Okej, så ägglossningstestet visade att det bara var att köra. Men jag har dock aldrig känt mig så osexig. “jaha, nu ska vi ha sex för att avla fram en unge? kan man fortfarande njuta av det?” jag kände mig faktiskt lite stressad. Typ “ligger vi inte nu och gärna en gång om dagen under de mest fertila dagarna så måste vi vänta en månad innan vi kan ha sex igen”.

    Jag vet fortfarande inte hur (eller om) jag lyckades förföra V på ett sexigt sätt. Jag kände mig så otroligt självmedveten. Typ som om ägget kunde kommunicera med Vs spermier på något telepatiskt sätt och berätta att det är nu eller aldrig!

    Som ni märker så är ägglossningstest inte bra för mig, jag lägger alldeles för stor vikt vid sånt här och nu när jag vet att min ägglossning är ganska precis där man räknar att den är så kommer jag nog inte använda ägglossningstest. Att känna att sex var framtvingar tycker jag var hemskt. På allvar! (Eller framtvingar är ett för starkt ord men onaturligt, inte kommit ur lust).

    Jag tror att det viktigaste för att jag och V ska bli gravida är att vi är ensamma. Under hela min ägglossnings-period hade vi besök. Och det har varit så hela hösten. Visst besök är så underbart och något jag inte vill byta bort men för en period så kanske vi ska försöka vara bara vi. Inte så många som sover över.

     

    Kommentarer inaktiverade för Ägglossningstest
  • barn

    Sämst på att skaffa barn

    jag och V bestämde oss ju för några månader sedan att vi ville ha barn. och senaste två månaderna har vi inte haft sex en enda gång. Vi har inte orkat. hur kan man inte orka ha sex med sin fästman kanske ni frågar? Vi har turats om att vara sjuka, jobba över, ha ont i kroppen, och helt enkelt tappat bort lusten lite.

    Jag tycker sex är viktigt men jag tycker också att sex inte är något man forcerar. Den här månaden har vi gett oss tillåtelse att köpa ägglossningstest (när ska man göra dem? min mens har varit konstig ett tag och lixom i för långa cykler) så det ska vi göra. Och återta lusten i sängkammaren, eller var vi nu känner för det.

    Det är inte lätt med sex. Det ska vara lätt men det är svårt. Det är två som ska vara med på det. Två som ska känna lust och att bli avvisad är, i alla fall för mig, väldigt knäckande. Men nu kör vi igen. Håll tummarna för oss 😉

    Kommentarer inaktiverade för Sämst på att skaffa barn