• vänner

    Saknar mina vänner

    Åh jag saknar mina vänner så mycket!
    Jag har haft så många vänner på besök under hösten, helt fantastiskt! Och jag uppsakttar det så himla mycket. Men på vardagarna, då saknar jag dem. Eller vänner över lag. Jag saknar att ha någon att ringa spontant och gå ut på en promenad med, att träna med, ta en spontanmiddag på stan eller en kopp kaffe sent på kvällen.

    Det är verkligen det svåraste med att flytta, oavsett hur långt man flyttar, att få nya vardagsvänner. För de vänner man har de är lätt (om man vill och jobbar för det) att behålla. Men att få nya vänner det är svårt.

    www.skrattnet.se--basta-vanner-evigt--1341872855.jpeg

    På jobbet har jag ingen jag vill umgås med. Delvis för att alla är betydligt äldre än mig och har barn i 7-årsåldern men också för att jag tycker att de är helt dum i huvudet och de tycker säkert samma sak med mig.
    Sporadiskt har jag sjungit i kör och tränat och där har jag träffat två vänner. Men även där har den ena småbarn och är mer upplåst det kräver planering och nu har barnen varit sjuka hela hösten, något jag har velat undvika.

    Jag känner själv att jag blir förslappad och rör mig för lite. Nästa år måste jag ta tag i träningen. Jag älskar ju att träna och nu när jag har mer energi så längtar jag efter att träna. Ska se om jag finner en träningskompis. Det kanske ska bli ett mål?
    men mest saknar jag det där otvugna, avslappnade förhållandet som man kan ha en sketen tisdag med sina bästa vänner.

    Kommentarer inaktiverade för Saknar mina vänner
  • vänner

    Inte ensam längre

    I helgen var två av mina vänner (ett par, men jag känner dem från olika håll) här och jag insåg att jag känt mig ensam. Jag skämdes nästan lite för mig själv för att jag pratade så mycket och tog upp tankar som jag hade hela tiden. Men som jag har saknat att prata, öga mot öga med bästa vänner, på svenska!

    Vi har verkligen pratat om högt och lågt. Barn, vänner, om vänner, skitsnack, filosofiska frågor, mat, vardag, problem i förhållanden, bra saker med våra partners och så vidare. Jag älskar att diskutera med människor som tänker olika, som tänker nytt. För att få lite perspektiv på mina tankar, och att diskutera på engelska är ju som svenska (flytande minst) men shit va gött det är att få prata svenska! Och att få ta vid där vi slutade. Så befriande. En sån enorm trygghet.

    Jag känner mig verkligen uppfylld av deras kärlek och vänskap och grät när jag hade lämnat dem på flygplatsen. Fy vad jobbigt det är att skiljas. Det kändes som en kniv i magen när vi sa att nästa gång vi ses är 28 december. Vi hörs ju garanterat innan dess men… Ja ibland är världen så stor.

    Jag har verkligen tankat energi. Hoppas jag lyckas hålla upp den nu.

    Kommentarer inaktiverade för Inte ensam längre
  • vänner

    Vänner: växa ifrån varandra

    För ett tag sedan var en av mina bästa vänner och hälsade på. Vi har känt varandra sedan barnsben och alltid haft roligt tillsammans och det hade vi även nu. Jag kände dock att vi har börjat växa ifrån varandra. Eller nej, jag har börjat växa ifrån henne.
    Efter gymnasiet så har hon jobbat på lite olika ställen och bott kvar i sthlm, jag flyttade däremot direkt och började studera och arbetar nu, dock i en helt motsatt bransch än hennes. Hon har precis flyttat från Sthlm och börjat studera på universitetet. Och jag känner att vi är mil från varandra just nu.
    Hon pratar om fester, nya kompisar, killar som ska vara snygga och yttre faktorer som gör att hon inte lever det liv hon vill leva (t.ex. kan hon inte träna på gymet för att alla är så snygga där).
    Medan jag är i en period där jag tittar mycket inåt och funderar på hur jag vill ha livet, med V, vardag, jobb, barn? Där jag filosoferar och tänker på kanske djupare frågor.

    Det kändes som om vi inte hade något att prata om även fast vi hade det trevligt så tog lixom samtalsämnena slut. Jag hoppas verkligen att det bara är för tillfället vi är i två olika faser för det skulle vara så tråkigt om vi växte ifrån varandra. animal-friendship

    Kommentarer inaktiverade för Vänner: växa ifrån varandra
  • vänner

    Jag älskar min sambo

    love,cute,girls,sweet,need,quote-bc35b2e1a3740a73db02394a5d072b2b_h

     

    Jag älskar min sambo. han är en av mina bästa vänner. Mitt största fan, som alltid tror på mig, varesig jag ska springa marathon, bli generalsekreterar för FN eller hoppa fallskärm så tror han att jag kommer klara det. Vi bråkar ibland, ja det gör vi, vi går varandra på nerverna och är inte alltid överens. Men vi är snälla mot varandra. Vi gör vardagarna lättare för varandra, lagar mat och matlådor till de varandra, handlar, städar, tvättar. Han gör mitt liv så otroligt mycket lättare och han är en stor trygghet. Han känner mig han vet hur jag reagerar och vad jag behöver i olika situationer. Han kan ge mig tid och sällskap. Tystnad ibland och pepp ibland. Jag är så lyckligt lottad som får bo med just honom. Även fast jag ser framemot att bo med V så kommer jag sakna att bo med sambon.

    Kommentarer inaktiverade för Jag älskar min sambo