Igår åkte jag till Helsingborg för att hänga med Icey ett tag. Alex frågade häromdagen hur det är mellan oss. Jag vet vad han känner – han är förälskad och älskar mig mer än något. Igår sa jag förlåt att jag inte känner lika mycket. Att jag älskar honom men det är som att något tar stopp, något som står i vägen mellan mig och känslorna. Jag kan känna att dom finns där men det är som jag tagit smärtstillande mot känslor. Det gäller inte bara förälskelse, det gäller de flesta typer av positiva känslor. Det är som om en mur står mellan mig och att känna känslorna fullt ut. När jag är med vänner så är det samma sak. Självklart är jag glad och lycklig av att vara med dom men inte så att det känns fullt ut.

Det sköna med Icey är att vi är helt öppna och ärliga med varandra. Det finns inga falska förhoppningar, bara ärliga risker. Han vet att jag älskar honom och känner mig väldigt trygg med honom men han vet också att det känns som jag inte kan känna känslor fullt ut. Han vet att jag inte är i närheten av lika förälskad men han vet också att jag inte vet vad det beror på. Och han är den mest förstående mannen jag någonsin träffat. På lördag har det gått sex månader sedan vi träffades och hånglade första gången. Det har varit sex intressanta månader. Vi har lyckats ses varje månad. Vi har kommit varandra väldigt nära. Han har förändrats mycket och jag har gått från att vara väldigt skeptisk till förhållanden till att trivas väldigt bra med Icey. Jag kanske inte kan känna det men jag vet att jag älskar honom. Ibland är jag rädd för att jag älskar honom som en kompis men nej, jag tror inte det. Det är den där muren. Sedan tror jag kanske inte att han är “the one” men det är helt okej. Dels har jag alltid tyckt att “the one” är ett oerhört överskattat koncept. För det andra så tror jag att det finns annat, fler hållbara saker, som ett förhållande kan bygga på. Det kanske inte finns kemi men det finns en ofantlig trygghet. Det kanske inte finns attraktion men det finns skratt. Det kanske inte finns fjärilar i magen men det finns en stor dos inre lycka.