-
Vad händer nu?
Dels så njuter jag av allt vad december har att erbjuda. Pepparkakor med riktig mögelost, glögg med alkohol, gravad lax och trevliga bubbelpartyn.
Jag hade min telefonrådgivning med läkaren idag och förutom att hon var väldigt förvånad över det positiva utfallet i lördags så kunde hon konstatera att vi kan inte göra så mycket nu utan behöver avvakta till december och för första gången i mitt liv hoppas jag att min mens kommer tidigt.
Det är nämligen så att jag har i tre cykler nu haft ägglossning på dag 17-18 och för att hinna med innebär det att jag behöver få min mens redan i mitten av nästa vecka för att det ska finnas en chans innan de stänger för jul fredagen den 20/12.
Eva berättade att det finns en spruta som de kan ge för att provocera fram ägglossning samma dag, om det är så att hon på ultraljudet hittar en äggblåsa som är 15-18mm. Nu var ju min äggblåsa inte i närheten av 18mm i fredags… samtidigt är det millimeter vi pratar om som hon helt ärligt sa. Så nu hoppas jag på en 28 dagars cykel med mens redan på onsdag nästa vecka! Då kanske, kanske jag får in ett försök precis innan jul!!
Tills dess tänker jag fortsätta frossa i mat och dryck som är “förbjudet” när man är gravid!
-
En körd månad
För i morse slog ägglossningstestet om till glad gubbe och enda dagen det INTE fick hända hände det. Lördagar är liksom kört för de utför inte inseminationer på helger. Hade det hänt imorgon, söndag så hade det gjorts ett försök på måndag. Nu är det kört denna månad, och nästa månad är beräknad ägglossning vid jul. Jag hoppas innerligen att de kan hjälpa mig med hormoner eller liknande att styra så att ett försök hinner göras innan året bryts…
Nu är det bryta ihop (lite) och komma igen. För om ett par timmar kommer Natalia, M och J hit för tjejhäng och pepparkaksbak!
-
god morgon
Klockan 04:40 tyckte min kropp att det var dags att vakna. Varför då? Finns ingen riktigt bra förklaring. Varken hungrig, törstig eller kissnödig. Definitivt inte pigg. Men efter att ha försökt somna om i över en timma gjorde jag kaffe och tände ljus. Så får väl den här fredagen starta.
Den här veckan har jag dragit igång med lite extra träning. Två besök på gymmet med K. K är gammal gymmare, lyft tekniknörd och sambo med en PT. Hon är ingen biffig dam utan snarare slank efter två barn och långa rehab – men nu kör vi igång. Planen är att köra min ”prova på vecka” och sen faktiskt köpa 10-kort och bli något av en stammis.
Jag är extremt obekväm på gymmet. Vet varken vad eller hur jag ska köra, men K kan. Hon planerar, instruerar, ger tips om vikter och peppar. Så, nu är planen att till sommaren är vi vårt starkaste jag! De första tjugo veckorna 2020 ska jag besöka gymmet en gång i veckan och däremellan kan jag besöka kontorets bunker liknande gym och springa ute i naturen. Hej hälsosammare liv!
Fredag ja. Om två timmar ska jag återbesöka kliniken och göra nytt ultraljud. Få svar på om någon ägglossning kommer ske den här cykeln eller om det är kört och dags att ställa in siktet inställt på december…
Update!
Har nu varit på kliniken och tydligen har jag ett ägg som långsamt växer. Jag har mer information på området saker man inte visste att man behövde veta. En äggblåsa är ca20mm när den “brister” och släpper ut ägget sk ägglossning och i måndags hade jag en äggblåsa på ca10mm. Idag hade jag en äggblåsa på 14-15mm. De växer ca 1,5-2mm per dygn så har jag tur brister den på måndag. Så, ny besökstid på måndag lunch för nytt ultraljud. -
Statusuppdatering
Jag tycker det är så spännande, Alex och Natalia och jag har allihop ett mål. Ett gemensamt mål. Att bli gravida. Det finns så mycket förhoppningar, förväntningar och rädslor – alla olika med ändå lika. Ska bli så spännande att se var den här resan tar oss.
Min resa är ju lite mer steril än mina bloggkompisars. Där bör det ju ändå ingå en del sex, och sex är både härligare och sexigare än insemination. Mitt försök kommer bli lite mer monitorerat och härom dagen fick jag min mens och med det fick jag plocka fram pappershäftet från kliniken och säkerställa att jag följde instruktionerna.
Så jag rinde kliniken och anmälde min första dag på cykeln och de verifierade att de fått hem min sperma och sen bokade vi in en tid för ultraljud för att säkerställa att jag har en växande äggblåsa och att min livmoderhinna växer sig tjock och fin. Så om en vecka ska jag återigen börja kissa på ägglossningsstickor och om två veckor ska den första inseminationen ha genomförts.
Spännande, overkligt och osannolikt – samtidigt finns hoppet att jag om två veckor sitter här och har en växande alien i magen.
-
Framsteg!
På träffen med kliniken fick jag frågan om jag har ägglossning, jag antar det eftersom min app påstår det varje månad. Ibland har jag kissat på stickor men har liksom aldrig fått 100% säkert att test linjen och kontroll linjen är lika starka. Med andra ord, jag har nog inte riktigt vetat. När jag då var hos gynekologen i augusti så påstod ju han att han såg en äggblåsa som var på väg att släppa så där tyckte jag mig få det bekräftat.
Väl hos läkaren fanns inget sådant noterat, utan det var bara jag som påstod det och hon kunde inte vidimera det. Så den här cykeln har jag nu kissat på pinnar i 10 dagar. Så idag hände det här…
Vilket betyder ägglossning inom två dagar helt enligt förra cykeln, dag 19! Så fortsätter resten av cykeln enligt föregående månads betyder det att jag ska in till kliniken för insemination runt 25-27 november. Spännande att ta nya steg och insikter varje månad!!
Och ja, Clearblues avancerade ägglossningstest kan jag verkligen rekommendera. Så mycket lättare att förstå. En tom ring = negativt, en glad gubbe = positivt och hade jag varit i en relation hade den indikerat ”knulla som kaniner” de närmaste två dagarna.
-
Försov mig och mera sex
I natt sov jag svinigt gott för första gången sedan förra helgen. Dock ledde det till att jag försov mig till 07:20, shit! Jag är åtminstone gladare och piggare idag och inte ens stressad som jag brukar vara när jag försover mig.
V sa att han hade läst i tidningen att det är svårt att få barn och att man måste ha sex hela tiden, kan vi dra slutsatsen att både jag och V haft sämre varianter av sexualkunskap? Kanske därför det inte blir några barn…
Jag och V har inte sex hela tiden. Jag ska inte gå in på några detaljer men V jobbar alltid kväll. Och jag jobbar alltid dag. Ni kan göra matten själva. Det är tyvärr så att sex inte blir högprioriterat. Gu va sorgligt det låter men helt ärligt så saknar jag inte heller sex eller känner att det brister utan när lusten faller på så har vi ju så klart sex.Jag sa till V att det inte handlar om hur mycket sex man har utan när man har sex och försökte förklara om ägglossning och så där och då tyckte V det var onödigt att någon någonsin använde preventivmedel och jag kände att det kanske var bra att vi hade den där skrämselpropagandan till sexualundervisning ändå…
Och sedan handlar det ju lite om tur också och om fertilitet.
Klart att ju mer sex man har desto mer ökar ju chansen att man prickar in ägglossningen men ja ni förstår nog vad jag menar?Jag har i alla fall bestämt att vi försöker “som vanligt” den här månaden men i mars tar vi en paus, jag vill verkligen inte ha ett december barn. (Förlåt alla december barn där ute och nu kommer jag väl säkert bli gravid i mars och då kommer jag vara svinlycklig för det men om jag får bestämma så önskar jag inte mitt barn att alltid vara yngst).
Det var dagens tankar, ikväll ska jag åka slalom!
-
En kvinnas bekännelser
Bristen på min självdisciplin syns på mina kläder. De sitter helt enkelt lite tajtare. Jag vägrar ställa mig på en våg. Det blir för mycket. Istället brottas jag med mina gamla bulimitankar som jag borde veta inte löser något. Det handlar väl egentligen inte om dom där sommarkilona. Maten är som alltid en av få saker jag kan styra när resten av livet är kaos. Bulimi hjälper med just det.
Ikväll gråter jag faktiskt. Jag gråter till och med över honom. Inte att jag blev lämnad eller något sådant trams utan bara över hans agerande. Hans agerande är trots alla månader väldigt främmande för mig. Lika främmande, lika sorgligt.
Jo men i övrigt så stressar jag över ganska vardagliga saker som bostad, jobb och ekonomi. Det är kanske stora stressmoment men jag vet också att det finns större och svårare saker att oroa sig över. Som det faktum att jag snart fyller 32 och inte alls är där jag ville vara med allt vad det innebär.
Sist, vill jag påpeka att den tillfälliga låga stämningen och sommarkilona kan bero på ägglossning och hormoner. Livet som kvinna helt enkelt. Är det någon gång jag skulle skicka ett oförklarligt kärleksbrev så är det nu.