• Träning

    Nu vill jag inte mer.

    Sen Gdansk har jag dragit ös med något skit i halsen som inte Bill ge med sig. Det har kommit och gått, men större delen av tiden har jag inte kunnat träna för att det har antingen känts som någon tryckt mer em pingisboll i halsen eller som nu, det är som ett raspigt sår. Jag har försökt att vila, mer vila och lite mer vila. Jag har försökt lätt träning (i söndags) jag har försökt hård träning. INGET hjälper. Jag börjar misströsta. I över ett års tid har jag sprungit två-tre gånger i veckan. Att nu, bara två månader före nästa halvmarathon ha varit sjuk i 7 veckor är inte roligt!

    Jag pratade med min mamma, spm har en bakgrund inom kosttillskottbranschen. Hon rekommenderade mig att chocka kroppen med zink. För att boosta immunförsvaret. Så, efter jobbet idag köpte jag mig en burk zinktabletter och tre gånger daglig dos har nu intagits. Och ska så göras i 5-7dagar. Hoppas det fungerar, för nu kliar det i min kropp.

    Ett annat problem är att jag inte känner mig hemma i min kropp när jag inte får träna. Jag äter fortfarande som om jag förbränner 1800kcal mer i veckan och det börjar nu synas och kännas på kroppen. Jag är livrädd för att inte komma igång igen, att halka ur mina goda vanor… Suck. Jag är lite deppig över det här. Snälla, snälla, snälla – låt mig bli frisk???

      

    Kommentarer inaktiverade för Nu vill jag inte mer.