V
-
En galen man
Jag har fått för mig att jag vill jobba. Nu. Jag har varit hemma en vecka själv och jag trivs inte helt med det. Så jag skulle vilja jobba och har fått en öppning där jag jobbar 20% av min heltid och ska isf vara på jobbet mellan 18-21 en kväll i veckan.
Åh det lockar så. Men är så klart lite kluvet! Men jag tror verkligen att det skulle vara bra för mig.
Det jag vill komma till är att V är 100% stöttande! Så underbart att ha en man som kan lyssna, även på det jag inte säger, och sedan stötta mig. Att börja jobba om än väldigt lite när man har ett så litet barn är inte normen här utan folk tycker nog att jag är lite dum i huvudet. Fick frågan om jag inte borde prata med en psykolog om min vilja att jobba. Och V stöttar dessa galenskaper.
Att ha en man som är lika galen som mig eller i alla fall som accepterar och uppmuntrar mina galna idéer.
-
Ensamma nätter
V är världens bästa pappa. På dagen. Han gullar, matar, bär och byter blöjor. Jag kan inte klaga på något men på nätterna är han värdelös.
Nils sover himla bra på nätterna. Han Somnar runt 21 och vaknar vid 2. Sen sover han och vaknar vid 5 och sedan vid 7-8 och då vill han gärna gå upp.
Jag är en dålig människa utan sömn. Så jag hade laddat för dessa vaken-nätter men nu när Nils får flaskan och vi båda är lediga tänkte jag att lite avlastning skulle ju inte skada. Men V är helt borta på nätterna. Om jag ber honom trösta/söva Nils lägger han bara Nils bredvid honom i sängen och håller om, Nils skriker bara ännu mer och jag får ta hand om en hysterisk bäbis medan V sover. Samma sak med matning. V lägger Nils bredvid sig och lägger flaskan i munnen på Nils, allt rinner utanför och jag måste mata om och byta lakan. V skyller på att jag har hormoner men jag tror att det handlar om annat. Det är inte som att jag är sprudlande pigg klockan fyra utan jag kan också nicka till när jag matat.
Dit jag vill komma är att jag känner mig så otroligt ensam på nätterna. Ingen att fråga om hjälp, ingen att prata lite med, det är bara jag och natten.
Någon som känner igen sig?
-
10 saker du inte visste om V (och oss):
1) V står för volker. Uttalas Folker, som folke med ett r på slutet.
2) V är väldigt lugn men blir helt galet arg när han är hungrig. Det är dock han som lugnar mig 99,9% av gångerna.
3) även om V är väldigt lugn så är jag den som är lösningsorienterad och tänker att allt löser sig. V kan verkligen fastna vid småsaker typ om jag ber honom köpa spaghetti och så finns bara tagliatelle då köper han inget, det blir lixom kortslutning.
4) V har få nära vänner och jag har fler vänner både nära och bekanta. V möter också mönniskor hela tiden i jobbet och blir lite mätt på det. Jag kan inte få nog av människor.
5) V älskad nyheterna och zappar mellan olika nyhetsprogram hela kvällarna när han ser på tv. Jag föredrar något lättsamt.
6) V är kvällsmänniska och jag är morgonmänniska.
7) V föredrar öl och jag föredrar vin. Men vi dricker väldigt sällan alkohol.
8) varken jag eller V tycker om Ikea. Överlag undviker vi platser med väldigt mycket folk, fast jag kan tycka att julhandeln är lite mysig.
9) vi har koll på ekonomin och jag på allt annat.
10) V läser inte en enda blogg medan jag älskar de bloggar jag läser. Eller ibland kikar han in här.
-
En orolig människa
Nu är vi hemma i München igen. V ska jobba och det ska bli så skönt! Att vi har varit två de har första dagarna, två och sedan ännu fler nära som hjälpts åt, har varit ovärdeligt men jag och V har en stor olikhet som driver mig till vansinne.
V är en person som oroar sig. Jag oroar mig aldrig. Jag tycker att oro är onödigt, antingen händer det man oroar sig för och då kan man lägga tid på att förbereda sig/lösa problemet eller så händer det inte och då har man också oroat sig i onödan.
Om jag ska vara ärlig har vissa stunder varit så jobbig, med V, att jag brutit honom också samt Nils och mina egna tankar och känslor.
V kan verkligen oroa sig för allt typ följande: barnvagnen drar lite åt vänster, barnvagnen kanske blir smutsig, Nils navel, fryser Nils?, är Nils för varm?, andas Nils?, ammar du rätt?, hur lite mjölk har du egentligen?
Vissa dagar har V pratat konstant om olika saker som han oroar sig över eller ska fixa. Det driver mig till vansinne. Nils är himla lättsam och skriker knappt, hat lite tjorv med magen men annars går han upp som han ska och har ro att sova. Jag litar på Nils och på mina instinkter.
Så, även om det känns konstigt att jag och Nils ska vara ensamma så känns det faktiskt också ljuvligt skönt!
Fina blommor Nils fått. -
Gravidfas: nu gör jag slut
Jag vet inte riktigt men jag hoppas att detta är en fas av graviditeten så här är fasen iaf:
V driver mig till fucking jävla vansinne!
Vi har ganska “klassiska roller” i vårt förhållande där jag är den lugna och planerande medan V är mer känslostyrd och orolig. Och just nu beter sig V ungefär som att han är fem år. Typ här om dagen när han spillde ut saft så orkade han inte gå och hämta papper utan torkade upp det med en filt! Vem fan gör så?!
Han gör sånna här små saker hela tiden just nu, eller så är det att min energi är lite lägre nu så jag orkar inte med en femåring. Det är som att han stängt av allt vad vuxen och ansvar heter och bara är och tar min energi.
Det är sådana här faser som är kärlek. När man driver varandra till vansinne men ändå inte vill vara med någon annan.
-
Sommarskor och en slapp söndag
Jag har känt mig lite hängig under helgen. Den började med kräkningar i fredags och frossa igår och idag har jag “bara” varit fruktansvärt trött. Har lite förvärkar så jag antar att kroppen vill vila och förbereda sig.Idag har iaf V städar köket medan jag läst och vilade. Vi är så less på vår lägenhet nu och längtar efter något större men vi är tyvärr väldigt kräsna också… Har känt mig osocial i största allmänhet men tog mig till diechmann för att köpa skor. Jag har haft samma modell på ballerinaskor de senaste fyra somrarna nu.
Dessa kostar typ 200kr och för det priset tycker jag att de är av bra kvalité. Men oavsett pris på ballerinas tycker jag att de slits väldigt hårt och snabbt blir förstörda om inte av att de har så tunn sula och man går ute i sommarregn så av att de luktar så mycket fotsvett efter några veckor. Kanske är jag som svettas mycket och visst kan man ha i en sån där liten “ballerina-strumpa” vilket jag brukar ha på jobbet men annars vill jag bara hoppa i och ur dem. Summa summarum för mig känns det inte prisvärt att investera i dyrare vardagsballerinas utan jag köper ett nytt billigare par varje år. Slit och släng tyvärr men alla har vi våra laster.
-
Fin dag och mums-måns
Vi har haft en superfin lördag. Vi trotsade grått och halvregnigt väder och grillade hamburgare med några vänner. Pratade och barnen cyklade. Slappade mest medan barnen röjde. Fantastiskt!
När vi kom hem kraschade jag lite. Frossa och ont i kroppen. Hoppas inte det är något mer än energibrist och matbrist.
Ska ni se eurovison ikväll? Eurovision är stort här i Tyskland och V är löjligt kär i Måns Zelmerlöw. Nyss försökte han lära sig heroes-dansen och här om dagen visade han mig en bild på Måns i bar överkropp och undrade om inte en sådan överkropp skulle passa ihop med Vs huvud!
Jag är egentligen emot Eurovision. Tycker mest det är långtråkigt och dålig musik men en kväll på soffan så jag blir av med ev sjukdom lockar nu och med V blir det ju så klart mysigt även om han kommer bry sig mer om mums-Måns än mig. -
Gräsänka
V är bortrest med jobbet. Vs pappa som är en av de mest hysteriskt oroliga människor jag känner ringde V och skrek “va fan håller ni på med bäbisen kan ju komma när som helst!” Riktigt så känner inte jag eller V. Jag känner att det är fyra miljoner år kvar. Har ju inte mått så bra som jag gör nu under hela graviditeten så att något ska ut känns främmande.
Det jag egentligen skulle skriva är att jag gillar när V är bortrest. Visst saknar jag honom men jag har sovit såååå gott i natt. Jag äter mat som jag älskar (fisk). Nyss åt jag alldeles för mycket jordgubbar så nu vet jag inte hur jag ska orka middag men det tar jag senare.
Vs jobb är mindre flexibelt än mitt så vi behöver anpassa vår vardag och vårt liv mer kring det, vilket ju inte gör något alls. Men det är verkligen ljuvligt att bara göra det som jag vill, känner för och tycker om.Jag tror verkligen att saknad är något bra för ett förhållande. För mig och V är det garanterat bra. Vi uppskattar varandra så mycket mer om vi får tid isär.
-
Håglös fredag
I natt sov jag lite för lite. Vår bil gick sönder igår och den behövdes akutlagas, tur att V är grym på sånt och att felet var litet men tid tog det.
Vaknade i morse utan livslust. Ja men ni vet känslan när man inte vill någonting! Gick till jobbet och gjorde ingen nytta där. Var hos psykologen, jättebra men skriver ett eget inlägg om det. Kände mig trött och ledsen. Pratade i telefon och somnade nästa i luren. Tog en liten tupplur, vaknade illamående, hämtade V som var på det humör jag hatar mest. Introvert och orolig utan lust att prata om det. Gu va jag hatar honom när han är så. Jag känner att han lägger så mycket skuld på mig, frågor idiotiska frågor för att jag ska få dåligt samvete (vad har du i lön?) frågor han vet svaret på och som dessutom är lila angelägna för mig (har blivit lovad högre lön av chefen men den kommer lixom aldrig… Jag ligger långt under mina kollegor, även de med lägre utbildning än mig).
Nu har vi ätit köttbullar och V har åkt iväg för att träffa sin bror. Jag är trött och alldeles för mätt och hänger framför skit på tv. Orkar inte ta mig upp eller ut och låter det vara så. En dusch och en kopp te och en tidig sänggång är nog kvällens bästa medicin. Imorgon är en bättre dag.
-
Höjden av romantik
Jag har sån fruktansvärd pollen-allergi idag. Fattar ingenting, har klarat mig så bra men nu var det tog kört. Tack gode Gud för bra mediciner!
Idag efter jobbet var vi och kollade på ett jättefint hus! Jag vill mest köpa det för att jag inte orkar städa hemma… Känns just nu som att vi aldrig får riktigt ordning hemma utan hela tiden släcker små bränder med plock och en diskmaskin som går konstant… Blä!
Efter husvisningen var jag och V ute och åt middag, inget fancy, men skönt att slippa stöket hemma och laga mat nu när jag är i min matdepp. Så här avslutades middagen:
V: jag vill åka hem nu!
Jag: men vi har det ju så mysigt, jag älskar att umgås med dig!
V: jag med men jag håller på att bajsa på mig….
Japp, höjden av romantik. Kanske försvann den med kräkningarna.