• Sjuk,  Träning

    Jag börjar bli gammal

    Jag har så mycket tankar som snurrar och så lite utrymme för att bli av med den frustration som byggs upp. Allra helst skulle jag vilja bege mig ut i skogen och springa bort det. Låta tankarna snurra och ge utrymme för att bli ordentligt trött, grotta ner mig i funderingar och kunna släppa dem. Inse att jag inte kan förändra situationer, kan inte hjälpa alla osv. Tyvärr får jag inte springa. Jag får knappt gå enligt sjukgymnasten, så jag kan inte ens njuta av allt underbart vårväder med fågelkvitter genom att strosa runt på måfå en stund.

    För snart tre månader sen började jag få ont i höften, ni kanske minns? Tror att jag nämnt det tidigare… det påverkade min löpning så klart. Jag minns ett tillfälle när jag stod på gymmet och skulle springa intervallet, taggad och peppad. Efter uppvärmningen fick jag ge upp, hela området vid min högra höft protesterade och gjorde ont. Jag försökte självmedicinera med inflammationshämmande och vila. Vila från löpningen då, inte promenader. Det blev bättre och jag provade att springa igen – såklart med efterföljande smärtor. Värst var det att gå in och ur bilen, att sova på höften och att springa/gå. Jag kunde absolut inte utföra strechövningar som annars rekommenderas i samband med löparknä, då gjorde det så ont att jag började gråta.

    Efter alldeles för lång tid kontaktade jag vårdcentralen och fick en tid hos en sjukgymnast. Mitt allra första besök hos en sjukgymnast och shit vilket resultat! Hon mätte, klämde, tryckte, strechade mina muskler och kände på motstånd i olika rörelser. Sen gav hon mig bindvävsmassage så jag trodde jag skulle börja gråta av smärta – men när jag reste mig upp på britsen var smärtan borta. Borta! Det snurrade i huvudet och jag var helt slut resten av dagen, men sen dess har höften mått mycket bättre. Tydligen är det muskeln tensor som protesterar. Mot asfalt, mot ett kortare högerben (0,5cm) mot stress som satt sig i höften och säkert andra saker.

    Efter en veckas vila och att ha bott i joggingskor är jag nu inne i fas två, rehabövningar. Såååå tråkigt, men jag kämpar med att göra dem dagligen. Allt för att få börja promenera och springa igen. Som jag längtar.

    Kommentarer inaktiverade för Jag börjar bli gammal
  • Sjuk

    Hur mår du?

    “- Jo tack, mitt emellan.”

    Jag är inte frisk, men jag är inte sjuk. Jag har inte feber, men min hjärna är febrig. Jag är trött och hängig, men kan inte sova. Jag är inte hostig, har ont i halsen eller snorig – men kroppen är seg. Jag är inte frisk, och inte sjuk. Det är ett mitt emellan tillstånd som jag verkligen hatar. Jag har gjort var jag kan för att bli frisk. I söndags låg jag på soffan, igår var jag på kontoret absolut, men jag anstängde mig minimalt. Vilade i två timmar innan middagen igår och gjorde inte mycket därefter heller.

    Sitter på kontoret och min hjärna hänger inte med. Den är som sockervadd. Så jag tänker käka lunch, sen åka hem och lägga mig på soffan igen. Den här gången tillsammans med en godispåse. Se filmer och läsa bok. På fredag SKA jag till Natalias lantställe och ha tjejhelg. Jag ser SÅ MYCKET fram emot det, och då ska jag vara frisk. Så det så!

    Kommentarer inaktiverade för Hur mår du?
  • livet,  Sjuk

    Förkylningstider

    Jag har egentligen ingenting att skriva om, jag sitter för andra dagen i rad hemma i min soffa  och försöker kurera någonsorts feber, en liten gnutta förkylning och en huvudvärk som jag försöker bota  med lite värktabletter. Jag känner mig varken sjuk eller frisk, men min röst indikerar på att mina stämband inte är helt nöjda med nuläget. Misstänker att jag är inne i en sådan fas igen, för cirka 15 år sedan hade jag den sist, där förkylningarna sätter sig på mina stämband.

    Ute strålar marssolen och jag önskar att jag kunde vara ledig och njuta av den istället för att sitta här inne i soffan under en filt… men så är läget och jag laddar med energi för resterande del av veckan!

    Kommentarer inaktiverade för Förkylningstider
  • Mr T,  Sjuk

    Jag badar i kärlek

     Jag konstaterade tidigt att det var en riktig gentleman jag lyckats träffa på Tinder. En sån man som öppnar bildörren, förser mig med vackra blommor och överöser mig i komplimanger. Han har erkänt att det går emot hans värderingar att jag skulle bjuda honom på en restaurang eller i en bar och han tittat på mig som om jag vore den vackraste kvinnan i världen. Jag har varit i relationer förut, jag har känt mig älskad och bekräftad – men Mr T tar det till helt nya nivåer. Han har skickat mig blombud på jobbet, köpt mig en dyr ansiktskräm på väg hem från Asien och i söndags tittade han förbi med en liten spontant present. Så idag när jag åkte hem från kontoret för att min hals skaver och jag känner infektionen sätta sig i skuldrorna då kommer han förbi med en gottepåse från Ica. Innehållande juicer, halstabletter, apelsiner, kiwi och en stor påse lösgodis. Jag vet inte om jag förtjänar all den här kärlek som jag badar i just nu… men oj vad det känns fantastiskt!

      

    Kommentarer inaktiverade för Jag badar i kärlek
  • Mr T,  Sjuk,  vänner

    Jävla sattyg!

    Det känns som en folksjukdom, en farsot som drabbar stora som små i hela väst världen. Är det vår livsstil som ställer till det så totalt med våra kroppar? Protesterar vår genbank mot behandlingen den får i form av strålning, avgaser, manipulerad mat osv? Jag vet inte, jag har ingen aning – men just den här veckan känns det som att verkligheten är hård.

    En god vän till mig, tillika min pojkvän för 16 år sedan tog kontakt med mig på Facebook nyligen. Han ligger på ett sjukhus i närheten och frågade om jag inte kunde titta förbi för att muntra upp honom lite. För ett par år sedan drabbades han av tjocktarmscancer han fick behålla de mesta av sina tarmar och med hjälp av cellgifter  trodde  man att den var skrämd på flykt. Nu har tydligen cancern gjort comeback och han ligger på sjukhuset för att vila upp sig efter en titthålsoperation. De tror att de hittat rester av den gamla cancern (så ingen ny i alla fall) och detta är sista steget i beslutsfattandet hur de ska hantera den.

    Och igår var Mr T på gastroskopi, för att säkerställa att skavet han har i halsen inte är strupcancer. Som hans far dog av för inte så många år sedan. Cancer, jävla skitsjukdom!

    Kommentarer inaktiverade för Jävla sattyg!
  • Sjuk,  vardag

    Vad gör du?

    Jag sitter på huk i min hall och funderar över varför min kropp motarbetar mig så när jag träffar en ny kille. Det här är inte första gången, men när jag varit singel en period (eller av andra anledningar haft mindre sex) så krånglar min kropp när jag väl träffat någon. Den här gången började det med obehag, som sen började klia – jodå svamp och ett alldeles dyrt piller intogs för att bli av med det. Nu har jag i ett par dagar haft känningar när jag kissar. Och efter tre liter citronvatten igår och inga förändringar i hur det känns har jag nu fått en läkartid och förhoppningsvis steppar jag ut därifrån inom en timma med ett recept på antibiotika i min hand. Jag är ingen medicin förespråkare, kan man hantera det utan ska man – mitt problem är att jag haft njurbäckeninflammation och att det lätt klättrar tillbaks upp dit. Och det här med utinvägsinfektion, ibland har jag tänkt att jag ska läka ut det själv. Då har det slutat med att jag kissar blodfärgat, bor dubbelvikt på toaletten och gråter konstant. Nej, bättre att försöka ta tag i det innan det blir så illa!

    Uppdatering!

    Jag träffade en alldeles fantastiskt förstående läkare, som gav mig recept på antibiotika. Min kur är på 15 tabletter, men jag fick en burk med 100 tabletter. Så nu kan jag självmedicinera om jag får ont igen. HELT JÄKLA FANTASTISKT!

     

    Kommentarer inaktiverade för Vad gör du?
  • Australien,  resor,  Semester,  Sjuk

    Greyhound buss + Wifi

    Så, då har jag tillbringat sista 1,5h med att hantera e-post, skriva verksamhetsbrerättelse och snyta näsan. Ja, förkylningen består och jag hoppas att någon del av hjärnan finns kvar när jag snutit slut på näsdukarna. Förstår inte var allt snor produceras… det är som en kran.Sitter påen buss på väg mot Noosa, och inser nu… kanske en aning sent att mitt hostel ligger lite off till i stan. Men jag tänker snart ringa dit och fråga om den gratis buss som det stod om på hemsidan och se var och när den hämtar upp folk. Har jag tur, åker den förbi busstopet i anslutning till att min buss kommer in.

    Funderar på hur länge min förkylning tänkt sig sitta i, och när jag ska börja höra ordentligt igen, för just nu känns det som att jag lever i en plåtburk. Jaja, eftermiddagen planerar jag tillbringa i solen, på en sarong med en flaska vatten i högsta hugg. Försöka läsa lite bok, vila lite och kurera den här förkylningen som jag dragit på mig.

    Såg på sociala media att mina hemtrakter drabbats  av snöstorm och snökaos, och det är ju klart att det ska vara riktig vinter nu när jag är på andra sidan jorden. Samtidigt ångrar jag inte en sekund mitt beslut att sticka och uppleva den här delen av världen!

    Kommentarer inaktiverade för Greyhound buss + Wifi
  • Australien,  resor,  Semester,  Sjuk

    Swimmers ear

    Vaknade i natt av en ruskig värk i mitt öra, något som gjorde så ont att jag inte kunde somna upp utan jag gick upp och googlade på det. Jag messade dessutom Mr Tinder som har en halv läkarutbildning bakom sig. Örgångsinflammation är vår gemensamma bedömning och jag har trots den tidiga diagnosen inte lyckats medicinera förrän nu, klockan åtta på kvällen. Med anledning av öronvärken missade jag sista surflektionen idag, kände att resten av resan är viktigare än en surfklass. 

    Men är det inte lite typiskt att jag som aldrig i mitt liv haft öroninflammation, örgångsinflammation eller andra problem med öronen får det nu?! Jag är en sån person som hatar ofräscha öron, alltid “hoppar ut” vatten i öronen och försöker ta hand om dem. Jaja värktabletter, örondroppar och nässpray ska nog få den här resan på banan igen. Nu önskar jag att de två tyska tjejerna jag delar rum med är färdig piffade och redo för sin natt på stan, för jag vill sova. 

     

    Kommentarer inaktiverade för Swimmers ear
  • ex,  Sjuk

    Ironin

      I att ha en helg för mig själv, där jag fritt får disponera timmarna till vad jag vill och känner för. Hade tänkt mig städa, tvätta bilen, springa en längre runda och kanske hinna med en dejt. Men vad händer? Jo jag vaknar upp med feber?!? (Jag har aldrig feber!) och ont och kli i halsen. Ja, så jag får helt enkelt göra det kroppen orkar med, men träningen får jag skippa. Kanske en promenad i regnrusket är den mesta fysiska aktiviteten som jag klarar av… Suck 🙁

    Ja men å jag glömde ju, min exman säljer nu sin lägenhet (det som var vår gemensamma lägenhet) undrar vilken del av världen han ska flytta till? *ironin*

    Kommentarer inaktiverade för Ironin
  • Bästa vänner,  Sjuk

    Aj.

    jag hade tänkt att blogga nu, har flera saker jag vill dela med mig av som mina härliga kollegor som festade runt med mig i fredags, eller picknick-festivalen som jag hängde på igår och konstiga resonemang kring sin egen “aktiva livsstil” men andras “träning”. Eller varför inte min superslappa söndag som till sist fylldes med TV-inspelning. Kvalitetshelg deluxe, men nu fick jag ont i magen och ligger dubbelvikt på sängen. Så jag återkommer imorgon.

    Bästa med idag är dock att Natalia är hemma igen!!

    Kommentarer inaktiverade för Aj.