jobb

  • jobb

    Ängel och Djävul

    Natalia och Alex skriver om situationen på sina arbetsplatser och för att spinna lite på samma ämne så kan jag berätta lite om hur statusen är där jag jobbar. Förutom extremt hög arbetsbelastning eftersom vi omorganiserar och i samband med det ska jag rekrytera chefer i ett annat land. I samma veva måste jag göra årsutvärderingar på anställda som måste vara avslutade innan januari månads utgång. Därtill har jag fått kliva in för att rädda ett av mina team. Jag tror jag har skrivit om dem tidigare, ett extremt högpresterande och kompetent team som körts i botten på grund av hög arbetsbelastning under många års tid.

    Så den här veckan har jag spelat rollen som både Ängel och Djävul för att skydda detta team. Som Ängel har jag skickat hem anställda för att hantera sina stressnivåer på hemmaplan. Fixa julklappsshopping, stöka hemma och hantera livspusslet. Jag har dessutom skickat ut mail med prioriteringar. Gör ENDAST det som måste vara klart innan jul, skjut allt annat till januari. Har andra kommentarer kring dessa skicka dem till mig och Var snälla mot varandra, vi gör alla vårt bästa. Dessutom plockade jag arbetsuppgifter från gruppledaren för att underlätta hennes arbetssituation, och sen satte jag på mig Djävulshornen och gick på möte.

    Djävulen röjde loss i ett projekt som varken har change management, uppföljning av tester, tydliga krav, bra samordning eller planering. Jag utmanade projektledare, ifrågasatte kravställningar och förklarade att ett finansiellt system inte kan skicka in förändringar i Prouktion veckan innan Årsbokslut. Det säger lite sig själv tycker jag… men det är inte självklart för alla. 

    Har en grymt effektiv vecka hittills i alla fall och trots hög arbetsbelastning hinner jag både skratta, gå på toa (ibland i alla fall) och ta hand om mina medarbetare.

    Kommentarer inaktiverade för Ängel och Djävul
  • jobb

    Rövslickeri och kvinnor

    Generellt så har jag aldrig haft problem med manliga kollegor men kvinnor skär det sig med dessutom oftare. Det verkar för så många vara en tävling och det är mycket därför jag inte tror så mycket på feminism som beskyller män för allt. För mig har det inte varit så. Män har stöttat men kvinnor har allt som oftast viljat fälla krokben. Alex skriver om rövslickeri på sin blogg och självklart har jag en på mitt jobb.

    Min först vecka på jobbet kände jag direkt att det var en tjej som av ingen som helst anledning såg mig som ett hot. Hon markerad tydligt att jag var inte välkommen och att hon var högst hönan (ja, efter de tre mest erfarna såklart). Jag försökte trycka bort det och sedan bytte jag skrivbord. Då blev det bättre, ett tag. För jag sitter bredvid den som på pappret är högsta hönan och vi har väldigt kul. Vi har samma humor och klickar bra. Något som jag förstår säkert måste irritera ihjäl kollegan som inte vill ha mig där. Har ändå valt att ignorera det och sköt mitt jobb och låter de andra göra sitt. 

    För någon månad sedan så började det. Hon hade inget att göra, jag har alltid något att göra och då frågade om hon kunde hjälpa. Eftersom jag försöker släppa hennes tydliga misstycke så delade jag med mig av några uppgifter. Hon lät såklart alla, speciellt vår chef, veta hur mycket hon hade hjälpt mig. Någon vecka efter det så klagade hon på vilka filter jag använde på vårt Instagram konto, det gick några dagar och sedan kallade min chef till ett möte. När jag precis innan mötet fick veta att hon skulle vara med så förstod jag direkt vad som skulle hända. På mötet förklarade tjejen för min chef att jag gjorde ett dåligt jobb. På avdeleningsmötet och kontorsmötet med alla andra avdelningar förklarade hon glatt att hon hade tagit över våra sociala medier för hon var inte nöjd med det jag hade gjort. Då började det. Jag tröttnade för det påminde mig så mycket om tidigare politiska strider som jag varit med om. Dom intresserade mig inte då och intresserar mig inte nu. Sedan började tjafsat om vårt trainee som hon tyckte jag överöste med uppgifter. Då jobbade jag väldigt mycket och fick skit av henne för det. Helt plötsligt är hon en minichef och precis som med Alex kollega så tvekar inte denna kollega en sekund om hon får chansen att slänga mig under bussen. Vilket jag egentligen inte alls förstår hur hon ens kan göra. Och det är väl så jag har försökt resonera samtidigt som jag tagit avstånd och följde inte med ut på middag med gänget förra veckan. För det är inte kul och jag vill inte vara med i någon ensidig kamp om att vara bäst. Medan hon tävlar med alla om att vara bäst och mest populär hos vår chef så kör jag mitt race. 

    Igår blev det för mycket och jag ville på plats säga upp mig får jag orkar inte med sådan här drama längre. Vår chef jobbade hemifrån så minchefen tar på sig att framför alla sätta sig bredvid mig och säga att det inte är okej att dela med sig av arbetsuppgifter bara så att jag kan ha långa telefonsamtal eller gå på massage. Jag förklarade att de bad mig om saker för det har haft så lite att göra att det har fått jobba färre timmar och att det såklart hjälpte. Hon anklagade mig för att be om hjälp för att göra saker jag inte orkade göra (att jag  är lat), hon sa att jag kanske skulle omvärdera att skratta så mycket på jobbet eftersom jag skulle få mer gjort. Hon sa att min chef tyckte det var konstigt att jag gick på massage när jag hade så mycket att göra. Fast min chef och jag hade pratat om det i efterhand då minichefen glatt hade berättat för henne att jag gick 30 minuter tidigare för en behandling. Hon sa att det inte är okej att be om hjälp från henne trainee och då jag sa att jag inte längre gör det så anklagade hon mig för att skicka mail eller skriva meddelanden om hjälp. Sedan kom det sedvanliga “jag vill bara att vi ska vara ett lag och jag tar mitt jobb på stort allvar, jag får betalt för att göra ett bra jobb och vill att vi ska jobba bra ihop”. Öhh, det tåget har lämnat för länge sedan när jag insåg att jag inte kan lita på henne eftersom hon bara vill få mig att se dåligt ut.

    Jag orkar inte med sådant här och har de senaste veckorna varit tystare och tråkigare på jobbet. Så tråkig och tyst att ekonomiavdelningen trodde jag var sjuk. Min chef frågade om jag verkligen var okej när jag tog ledigt förra fredagen. Jag har inte träffat min chef på en vecka men när jag fick ett mail igår på morgonen om ett möte angående min arbetsbelastning så visste jag direkt att mailet jag skickade i torsdags till mina kollegor som bad om något att göra hade skickats vidare till min chef av den där kollegan som verkligen verkligen inte gillar mig. Hon kanske ser mig som ett hot och det ser jag som henne problem. Jag ser inte någon som ett hot, det är lite det som är poängen med ett lag. Jag utgår från att alla sköter sin uppgifter och kunder och gör så gott det kan. Om inte, så är det inte mitt jobb att rapportera andra till vår chef. Det tycker jag chockerande nog är vårt chefs jobb. Jag kan skaka av mig mycket så även att jag inte är omtyckt däremot kan jag inte jobba när det känns som jag är konstant under granskning. Det gör mig ledsen och stressat, för jag vill gärna stanna och jag blir stressad över att behöva hitta ett nytt jobb. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga på måndag. Jag vet bara att jag inte vill sjunka till samma nivå och att jag vill säga att är man så fruktansvärt missnöjd med mig så skulle jag uppskatta om min chef eller hennes chef sa det till mig istället för att en kollega säger det till mig framför hela avdelningen. 

    Kommentarer inaktiverade för Rövslickeri och kvinnor
  • jobb,  resor,  Semester

    Semester!

    Sitter på flygplatsen på väg ut i världen. Nu är det semester. Fyra och en halv vecka av ledighet att se fram emot. Ja, nästan. Några avbrott för att hantera anställda som flyttar till Sverige och meddela förändringar i arbetsuppgifter måste jag göra, men jag hoppas att de aktiviteterna ska gå snabbt och smidigt. Den sista arbetsdagen har varit allt annat än smidig. Igår fick vi besked om budget neddragningar, så det sista jag gör är att sitta och planera besparingar. Vilka konsultuppdrag som ska avslutas, hur vi fördelar resurserna bäst för att inte mista kompetensen. Det är inga roliga uppgifter att syssla med sista dagen innan semester, och absolut inte att meddela. Blä!

    Den tidigare delen av arbetsveckan har varit cool lugn. I tisdags jobbade jag från en solvarm klippa och onsdagen tillbringades i jobbsammanhang på en segelbåt. Så jag lider ingen nöd även om det är lite taskig timing. Nu boardar jag, hejdå Sverige!

    Kommentarer inaktiverade för Semester!
  • jobb

    Pengar

    Jag har alltid fascinerats i smyg över de personer som fått egenskaper som gör dem till bra på att hantera siffror. De som uppskattar ett strukturerat excelark, ordning och reda på siffror, de som gillar att gräva ner sig i detaljer och verkligen på grunden förstå varför den ena eller den andra avvikelsen uppstår.

    Jag å andra sidan tvingar mig in i det och gör förenklingar och generaliseringar, jag använder mallar som är förståeliga för mig och undviker de komplicerade förslagen som finns tillgängliga att använda – för jag orkar inte sätta mig in i dem!

    Som projektledare var det någon jag var tvungen att jobba med månadsvis och i min nuvarande roll som chef och leveransansvarig måste jag fortsätta med att gissa siffror.  För det är vad vi sysslar med, mer eller mindre avancerade gissningslekar. Som nu i slutet av maj ska vi börja gissa hur mycket pengar som min leverans kommer att kosta under 2019. Vi kan inte ens göra vettiga estimat på hur juni månad kommer att se ut, men vi ska gissa hur behovet ser ut i december 2019. Det är helt och hållet galet tycker jag.  Hur jag idag kunna veta vilka krav det finns på min verksamhet då? Men de högre cheferna säger gissa, så vi gissar och håller tummarna att vi åtminstone siktade åt rätt håll. För om ett år kommer jag sitta och försvara de siffrorna och lägga ett antal timmar i månaden på att analysera och förklara varför jag satte den siffran där.

    Hurra för gissningslekar!!

    Kommentarer inaktiverade för Pengar
  • jobb,  lördag,  resor

    En glimt av charter

    Jag har haft en riktigt grym helg. Fredagkvällen innehöll jobbmöten ganska sent, men jag tog de sista två på hotellrummet. Därefter ringde jag upp lite room service och slappade i soffan framför OS rapporteringar. Room servicen är grym, inte farligt dyr och dessutom har de många olika varianter på paneer. Paneer är en indisk variant av keso, men mer i form av en mjuk ost som de använder i grytor eller göra tikka paneer av. Väldigt god!

    Lördag morgon vaknade jag med kittlande näsa, så mitt dagliga träningspass blev lite lugnare men ändå 4km på löpbandet. När jag ändå var på gymmet bokade jag in en aroma massage på Spaet. Därefter körde jag på att avnnjuta frukostbuffé i solen och därefter flera timmars poolhäng. Klarblå himmel, lätt svalkande vind och ljudbok – det var inte alls tokigt.

    Vid fyra plockade min privata chaufför upp mig och körde mig via en indisk sötsaksbutik till kontoret för att peppa mitt team lite. De jobbade lördag då vi hade saker som skulle produktionssättas och jag var där och hejade på dem lite. Sen tog jag min bil hem och preppade mig för massage. Såååååå skönt. Kvällen avslutades alldeles inoljad och mjuk med en pizza, kall öl och FaceTime med Em.

    I söndags fick jag sällskap vid poolen, en kollega anslöt och vi hängde i solen och pratade nästan i munnen på varandra. På eftermiddagen hade vi bokat in chauffören som körde oss till ett indiskt köpcentrum där vi shoppade billiga Levis jeans (japp, har inte haft Levis sen mitten av 90-talet!) och strosade runt i ett extremt högljutt mall.

    Ska man nu åka på tjänsteresor är det väldigt grymt när man kan låtsas vara på charter resa under de helger man måste tillbringa på resande fot!

    Kommentarer inaktiverade för En glimt av charter
  • jobb,  resor

    Några snapshots från veckan

    Sett från bilresorna till och från jobbet, för tredje resan i rad. Dessa usla presenning hem där barn leker i refugen på en stor genomfartsled.

    En man ovan och kvinnorna nedan är klädda som den lite enklare befolkningen. Med det har jag inte sagt att de är fattiga – långt därifrån.

    Från ett möte på jobbet. Älskar att de indiska kvinnorna fortfarande vår traditionella kläder!

    Kommentarer inaktiverade för Några snapshots från veckan
  • jobb

    Nytt jobb!

    Efter virka en månad med dubbeljobb, dvs att jag utförde uppgifter som var ämnade för två helt olika delar av företaget så har jag sedan i måndags lyckats kasta av mig en del av min ryggsäck. Jag är nu “bara” chef, leveransansvarig och ansiktet utåt mot våra kunder. Ja, och så strategiskt ansvarig för en handfull system inom bolaget.

    Över gången från projektledare till linjechef kommer bli spännande. Jag har de sista sju åren jobbat med team medlemmar som jag “lånat” från andra delar av företaget, eller utifrån konsultbolag. Det har varit andra chefer som satt deras löner, haft utvecklingssamtal och varit den som “skyddat dem” från överarbete eller konstiga projektledare (mig). Nu är det min roll. Nu ska jag vara den som värnar om och skyddar min personal osv. Det ska bli en jättespännande resa som jag precis har påbörjat.

    Vad har jag nu för strategi för att komma på banan? Ja, det här tycker jag är lite trixigt. Det är ju personer som i många år arbetat inom företaget, de är till stor del medelålders, har hittat sin roll och kanske stagnerat lite. De har sina grupper, sina vänner och sina agendor. Vad kan JAG göra? Mitt första mål är att lära känna dem. Jag har bokat in längre möten med dem, helt utan någon annan agenda än att lära känna varandra. Vem är de? Vad vill de ha av mig? Vilket stöd, hjälp, guidning? Jag småpratar med dem, visar intresse för det de gör, deras arbetssituation, får dem att skratta, ser dem och nu har jag även blivit inbjuden till deras fika. Jag är en social varelse och tror att jag genom att bygga en bra relation med dem kan få komma lite närmare, få ett lite större förtroende och ha en öppnare dialog. Låt oss hoppas!

    Hur jag ska göra med mina medarbetare i Indien är en annan utmaning. Jag ska dit i mitten av november och träffa dem. Jag ska även med dem ha längre initiala möten, dessutom ska jag anställa en till när jag ändå är på plats så tid ska finnas till intervjuer, sociala middagar med teamet (41 st) så jag känner redan nu att jag inte kommer att hinna med. Så en ny resa har jag redan tänkt mig efter årskiftet – för att finnas där i deras vardag i närmre två veckor. Det tror jag krävs om jag sen ska leda på distans…

    Det ska bli en spännande resa och jag hoppas att jag kan bli en bra chef och ledare.

    Kommentarer inaktiverade för Nytt jobb!
  • jobb

    Nytt jobb

    Ja, den kan vara den snabbaste chefsrekryteringen i bolagets senare historia. Att bli chef på ett större bolag, med en omfattande administrativ verksamhet och tydlig inblandning från facket brukar ta 2-3 månader. Från det att jag sökte tjänsten tills jag fick det konkreta erbjudandet gick det  7 veckor och därav var 5 veckor industrisemester dvs företaget stod still.

    Så jag ska byta tjänst, men det är ännu inte klargjort när jag kan byta. Min nuvarande uppdragsgivare samt chef vill behålla mig till januari. Min nya chef ville att jag skulle ha börjat 1 september. Så det pågår nu en dragkamp, och jag misstänker att vi kommer att landa någonstans runt mitten, slutet av oktober innan jag kan titulera mig själv gruppchef med leveransansvar.

    Överlämningen har påbörjats och mentalt är jag redan tre steg på väg från min nuvarande roll… det kommer att bli en utmaning att sluta med flaggan i topp om man själva bytet inte sker förrän i slutet av året.

    Kommentarer inaktiverade för Nytt jobb
  • Funderingar,  jobb,  livet

    Jobbkval

    under våren har ett beslut att byta roll på jobbet vuxit fram och jobbansökningar har skickats ut. I slutet av maj spontansökte jag en tjänst, jag inte var helt övertygad om att jag ville ha – men som kanske skulle kunna ge mig rätt erfarenhet för att få de tjänsterna jag verkligen vill ha. Så resonerade jag. Efter tre snabba intervjuer kom tystnaden. Och tystnaden har varit kompakt. I fyra veckor. Så jag antog att rekryterande chef gick vidare med en annan kandidat.

    Under tiden kom det ut en annan jobbannons, en tjänst som är min “drömroll” och inom en domän som jag har erfarenhet av. Där har rekryteringen bara påbörjats, den är verkligen i sin linda… och igår så hände allt.

    Chef 1 ringde och ville presentera mig som huvudkandidat för facket (detta är ett obligatoriskt steg i chefsrekryteringsprocesser på mitt företag)  samtidigt som Chef 2 kontaktar mig och vill ha ett skype möte om min ansökan. Chef 1 ville ha besked inom 2h och jag gav honom ett, att jag fortfarande var intresserad men jag har även ansökt en annan tjänst. Så sen dess har mina tankar snurrat, ska jag tacka ja till tjänst 1 (som är okej) eller avvakta rekryteringen till tjänst 2 (som jag verkligen vill ha)? Ska jag vara helt ärlig med det till chef 1? Kan jag fråga chef 2 vad mina odds är att få tjänsten? Kan jag fråga chef 2 vad han anser? Ska jag dra tillbaks min ansökan till tjänst 1 för att inte försätta chef 1 i en prekär situation?

    Dagens plan är möte med chef 2, därefter möte med chef 1. Däremellan ska jag ha bestämt min strategi. Wish me luck?

    Kommentarer inaktiverade för Jobbkval
  • jobb,  Kärlek,  livet

    Idag är en bra dag

    Min jobbsituation är så mycket bättre nu. Det senaste året av konstant jobbstress har övergått i ett mer behaglig tempo där jag kan planera in spontana möten, jobba mer långsiktigt, inte gräva ner mig i kontrollerande aktiviteter och andas. Prata med kollegor utan att vara på väg någon annanstans, tittandes på klockan för att inte vara alltför sen till nästa möte.

    Dessutom så känns det bättre hemma, absolut det pendlar fortfarande upp och ner. Kanske har jag blivit bättre på att hantera det? Men T har även blivit bättre på att komma ihåg mig på sina resor, när han är hemma osv. Det kommer inte bli någon omedelbar förändring, men varje litet steg åt rätt håll är stora framsteg. Jag älskar ju den här introverta, reflekterande, analyserande och beslutssega mannen. För han är samtidigt den mest godhjärtade, kloka och omtänksamma jag träffat.

    Så den här veckan har jag njutit av mina ensamhetsdagar. T är på tjänsteresa, barnen är hos sin mamma och jag njuter av egen tid. Jag har varit på ansiktsbehandling, joggar i mina gamla skogar, ätit den maten jag vill ha och sett på Natalias rekommendation från häromdagen. I morse tog jag tid på mig innan jag lämnade huset.Jag passade på att montera upp en spaljé som blåste ner natt till igår, nu har “Händige Mandy” skruvat med vinkeljärn och extra många skruvar. Så nu ska det till orkanvindar för att den ska blåsa ner igen… Ja, just nu befinner jag mig i en bra fas i livet.

    Det enda som jag saknar är ett beslut kring tjänsten jag sökt och varit på tre intervjuer för. Hur segt kan det vara liksom??

     

    Kommentarer inaktiverade för Idag är en bra dag