Gravid!

  • Gravid!

    Inte kärlek vid första ögonkastet

    Under graviditeten var jag ju rädd för förlossningsdepression nu när jag har varit mamma i nästan tre veckor så tänkte jag skriva lite om mina könslor kring det. 

    Nils förlossning var utdragen men han föddes vaginalt. När han kom ut så var V redan kär, det tog ungefär 1 sekund för V att knyta an. Själv var jag mest förvirrad. Jag var inte förbered på att förlossningen skulle gå så snabbt i slutet eller kanske ens på att det skulle komma ut ett barn. Jag fick upp Nils på bröstet men när jag skulle krysta ut moderkakan så gav jag honom till V. Där låg han i två timmar och det var de mysigaste timmarna i Vs liv. 

    Jag var fruktansvärt trött efter förlossningen, jag hade inte sovit på fyra dygn, och visst tyckte jag att det var en fin pojke men mest ville jag vila och åka hem. 

    De första dygnen hemma var hemska. Jag hade ingen mjölk, och Nils skrek inte men somnade aldrig. Sov inget de två nätterna heller och var upp i en dryg vecka utan sömn. 

    Jag kände aldrig att jag ville skada Nils eller lämna tillbaka honom men ansvaret var så mycket större än kärleken. Allt var nytt och ingenting fungerade. Samtidigt blev jag tvingad att bära även VS oro så det blev en extra börda. V tyckte dessutom att det var jobbigt att jag inte gullade/gosade/älskade Nils lika mycket som han gjorde och försökte tvinga fram det genom frågor typ “visst är han söt?”, “är han inte Perfekt?” Eller “ska du inte ge honom en puss?” Vilket enbart gjorde mig mer irriterad. 

    När Nils sedan fick ersättning var jag så slut att jag skrattade och grät varje gång jag la mig i sängen. Lyckan över att få sova någon timme. Efter en vecka kunde jag känna: shit det här är mitt barn! Och börja se likhet och personlighetsdrag (sånt vi inbillar oss är personlighetsdrag). Det var också då jag började sjunga för honom och prata med honom. Jag tror fortfarande att min känsla av ansvar är större än känslan av kärlek men kärleken finns där. 

    Jag kan känna att han är himla söt och att jag skulle kasta mig framför ett tåg för att rädda honom så jo kärleken kommer så smått. 

      
    Jag och V är dessutom väldigt olika här. V kan bli kär i allt möjligt på en sekund. En person, en bil, ett djur, en cykel etc. Medan jag är betydligt mer skeptisk mot både saker, människor och djur. Så jag känner inte att jag är nära att drabbas av depression eller att jag har anknytningsproblem, jag känner att vi är olika och att jag behöver lite mer tid på mig. Och det är en skön känsla! 

    Kommentarer inaktiverade för Inte kärlek vid första ögonkastet
  • Gravid!

    När kommer du då? 

    Igår var jag hemma från jobbet. Helgen var underbar men satte sina spår. Jag kräktes hela natten mot måndag. Men efter en dags vila och sömn så mår jag helt okej igen. 

    Igår mådde jag dock konstigt. Magen var som i en enda sammandragning, hade den där jäkla mensvärken och jag fick gå på toa stup i kvarten. Börjar så klart fundera på om detta är tecken på att jag ska föda och det kan det vara. Men det kan också vara tecken på ingenting alls. 

    Och det är så frustrerande. Va fan! Kan inte ungen hålla tiden! Eller berätta när hen tänker komma. 

    går runt och är nervös hela tiden. Det känns som att någon har en pistol mot mitt huvud och kan trycka av när som helst. Bara att andas och ignorera pistolen. 

      
    Såååå klyschigt men säkerligen sant. Dock skulle jag gärna Bestämma åtminstone dag för daten. 

    Kommentarer inaktiverade för När kommer du då? 
  • Gravid!,  jobb

    Trött kropp

    För första gången under graviditeten känner jag mig så himla trött. Både sömnig och lixom slut i kroppen. Jag kände mig ju så klart så även när jag kräktes men då kände jag mig mer sjuk. Nu känner jag mig gravid-trött. 

    Som grädde på moset har den här veckan varit ganska dålig. Vårt värmesystem i lägenheten har helt slagit bakut och vi har haft element som varit avstängda men varit 60 grader varma! Så varmt ger ju asdålig sömn och samtidigt blir jag rädd. Vad händer om vi bor här när barnet lär sig gå eller krypa, hen kommer bränna sig sönder och samman. 

    Så… Vi gick på en husvisning. Huset var i ett område vi vill bo och helt okej pris men det var bara vi där och huset var ostädat och nergånget. Det låg lixom smutstvätt överallt!! Blä! 

    Dessutom har jag konstanta förvärkar och så den där halsbrännan. Och på jobbet blev jag tvingad att jobba med en idiot. En av idioterna. Jobbet flyter verkligen inte på. Snart slut! Sista dagen med elever idag, nästa vecka har jag möten och fortbildning för mina kollegor. 

    Japp, klaga det kan jag iaf. Innan jag blev gravid så jag mig som en positiv person med hett temperament. Nu vete fan alltså… 

      

    Kommentarer inaktiverade för Trött kropp
  • barn,  Gravid!

    Vad ska vi med den till? 

    I helgen hämtade jag och V ut vår vagn. Den står nu i vårt vardagsrum pga att V håller på att pilla på den. 

      
    Vagnen är den sista stora saken vi har köpt. Vi eller v (som gravid kvinna i Tyskland är man både fysiskt och mentalt funktionsnedsatt) fick en genomgång av vagnens funktioner och jag stod bara bredvid och tänkte vad ska vi med en barnvagn till? 

    Alla andra saker vi köpt vilket är en babysitter, badbalja och babyskydd har jag kunnat se ett användningsområde för men barnvagnen kan man ju bara använda om man har ett barn. Och det har ju inte vi. Och det känns heller inte som om vi ska få något. 

    Förnekelsefasen kom sent i den här graviditeten. 

    Kommentarer inaktiverade för Vad ska vi med den till? 
  • Gravid!,  kär,  V

    Gravidfas: nu gör jag slut

    Jag vet inte riktigt men jag hoppas att detta är en fas av graviditeten så här är fasen iaf: 

    V driver mig till fucking jävla vansinne! 

    Vi har ganska “klassiska roller” i vårt förhållande där jag är den lugna och planerande medan V är mer känslostyrd och orolig. Och just nu beter sig V ungefär som att han är fem år. Typ här om dagen när han spillde ut saft så orkade han inte gå och hämta papper utan torkade upp det med en filt! Vem fan gör så?! 

    Han gör sånna här små saker hela tiden just nu, eller så är det att min energi är lite lägre nu så jag orkar inte med en femåring. Det är som att han stängt av allt vad vuxen och ansvar heter och bara är och tar min energi. 

    Det är sådana här faser som är kärlek. När man driver varandra till vansinne men ändå inte vill vara med någon annan. 

    Kommentarer inaktiverade för Gravidfas: nu gör jag slut
  • Gravid!,  jobb

    Blä vilken skitonsdag! Egentligen har den varit 100% vanlig men jag har varit skit. 

      
    Vaknade supertrött i morse, trots att jag sov bra, sov dock dåligt natten innan så jag vet inte om det var den som påverkade. Var lättirriterad och sur på jobbet och fick så klart jobba med de störta idioterna jag vet. Ni vet sånna där människor som man vill strypa bara man ser för man vet att de kommer göra massa dumheter. 

    Kom hem och sov två timmar men vaknade inte gladare för det. V har lagat mat som jag inte orkade äta och nu är han och hämtar en spjälsäng. Vilket gör mig irriterad 1) för att han inte gjort det tidigare och 2) för att ingen har städat hos oss (ingen = jag och V) eller tvättat så vi har egentligen ingen plats för den.

    Dessutom har jag ont. Som ni kanske vet så krossade jag bäckenbenet för några år sedan i en bilolycka, det var väldigt osäkert om jag skulle kunna bära ett barn, men jag har inte alls känt av det förän nu. Så himla skönt men smärta gör mig till en sämre människa. 

    Ja ni hör ju. Idag är jag ingen trevlig människa. Så det blir ansiktsmask, hårinpackning och långdusch innan jag landar i soffan igen. 

      

    Kommentarer inaktiverade för
  • Gravid!

    Lite socker i botten så går medicinen ned

    Alltså flytande gaviscon funkar verkligen skitbra mot halsbränna, men det är så fruktansvärt vidrigt! Jag måste verkligen ta sats för att ta den och distrahera mig själv. Är som ett barn. Tar den därför som ett shot-race. Vodka – gaviscon – vodka. 

      
    Skoja bara, inte om shot-racet men det är vatten i de två andra shotglasen. V tycker jag är dum i huvudet. 

    Annars var jag hos barnmorskan idag. Bäbisen är liten men inte för liten. Däremot trodde hon inte att jag kommer gå tiden ut. Bäbisen ligger låååååångt ned och har kört fast sig i kanalen. Om jag ska vara ärlig är jag lättad, gravid har inte varit mitt favorit tillstånd, men panikslagen. Jag satsar på att det är en månad kvar så är allt annat en bonus. Dock gjorde barnmorskan en vaginalundersökning idag för att se så att det ä huvudet som ligger neråt. Trodde jag skulle dö av smärtan och har ta mig tusan känt mig öm hela kvällen. Det fick mig inte att längta efter förlossningen… 

    Kommentarer inaktiverade för Lite socker i botten så går medicinen ned
  • Gravid!,  kropp,  vardag

    En sån där fredag 

    Idag jobbade jag hemma. Mitt skrivbord på jobbet blev taget av min vikarie när jag var sjukskriven så när jag behöver administrera eller planera sitter jag hemma. Skönt men idag var det tråkigt. 

    Sedan åt jag lunch med några kollegor och försökte hitta kortärmade kläder i storlek 50. Jag ville också ha ett par nya byxor, typ chinos, lite avslappnade men ändå snygga men orkade inte prova när det väl kom till kritan. 

    Kom hem och kaskadkräktes allt jag ätit idag. Blir så rädd och ledsen när jag kräks för min första tanke är att “nu är det tillbaka” och “nu börjar det igen”. Jag blir också ganska matt och dåsig, så klart. Men just nu mår jag faktiskt helt okej ändå så jag hoppas att det var något annat än “gravid kräkning”. 

    När jag kom hem så hade också två böcker jag beställt kommit. Jag har lästjättejättelite i år jämfört med vad jag brukar dessutom älskar jag att läsa men orken har inte funnits där så jag beställde två (för mig) lättlästa böcker. 

        
       

    Kommentarer inaktiverade för En sån där fredag 
  • Gravid!,  jobb,  kropp

    Huvudvärk, elefantanklar och lite jobbångest 

    Våren är en tid med mycket huvudvärk för mig. Jag har alltid skyllt det på allergi vilket är delvis sant men jag tror också vätskebrist och det ostabila vädret gör sitt till. Sova och dricka brukar iaf vara bra recept mot den här typen av huvudvärk. 

    Efter flyget hem igår tittade jag ned på mina fötter och insåg att mina anklar bar ungefär fem gånger större än normalt… Hittade världens sexigaste stödstrumpor i en låda hemma så nu är de på. Ska man ja dem på när man sover? 

      
    Jag jobbar min sista vecka nu egentligen och har separationsångest. I Tyskland blir man ledig sex veckor innan barnet ska födas, så man kan vila upp sig etc. Men jag har ju inte mått så bra som jag gör nu på hela graviditeten så jag har valt att arbeta lite längre, jag är inne på övertid. Är riktigt sugen på att ta en vecka till men samtidigt så kanske vila är det jag behöver. Dock ska jag ju vara hemma nästan ett år sedan… Svårt! Snacka om lyxproblem. 

    Kommentarer inaktiverade för Huvudvärk, elefantanklar och lite jobbångest 
  • Gravid!

    Obstinat och osamarbetsvillig 

    När jag var hos psykologen ställde hon en fråga jag inte vågade svara ärligt på. Hon frågade om jag/vi har några egenskaper som vi kopplar ihop med bäbisen. Jag sa nej. Men att hen är obstinat och osamarbetsvillig är jag helt säker på. 

    Igår besökte jag barnmorskan och hon sa “kan du hålla barnet inne några veckor till så är det bra”. Ungjäveln ligger med andra ord redo för att födas, fixerad och klar sedan några veckor. 

    Jag har inga förhoppningar om att hen kommer ut tidigare men Gu va skönt det skulle vara om den här graviditeten from hell kunde avslutas snart. Om två veckor räknas man som “fullgången” i Tyskland så jag kan stå ut till dess. 

    På listan över övriga plågor har jag fått halsbränna from hell. Somnar vid 1-2 när den äntligen avtar. Har ni några tips mot halsbränna så mottages de tacksamt! 

    Kommentarer inaktiverade för Obstinat och osamarbetsvillig