G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Författare: natalia (sida 2 av 72)

Diadem

Jag har fått en helt ny uppskattning för diadem och deras skonsamhet. Diadem och skonsamma hårband har verkligen hjälpt mitt hår. Extra kul är det att diadem är trendiga ny igen så att det finns en uppsjö av dom allt välja mellan. Här kommer några favoriter (med klickbara bilder).

Guldigt och glittrigt från Grace Isobel (Etsy)
Flätad och ombre – två heta trender i ett! Från Pica Picas
GeorgieColeUK (Etsy) för fantastiskt fina diadem som detta coola i svartvitt

More is alltid more och detta fantastiska diadem från Zara gör vilken måndag som helst lite extra festlig.

På håret!

Kommer ni ihåg att jag i juli somras plötsligt tappade hår? Det visade sig vara alopecia areata. Det är relativt vanligt och för många växer det ut igen. Jag gick till min hårfrisörska några dagar efter jag insett att jag tappat hår. Hon sa att hon inte märkt något annat underligt med håret. Jag tappade inte mer hår än normalt och hon upplevde inte att jag fått märkbart tunnare hår. Det var en lättnad.

Jag gjorde i alla fall exakt det man säkert inte ska göra och fick panik. På en vecka hade jag lagt mer pengar på hårvård än vad jag gjort sammanlagt under mitt 37-åriga liv. Typ. Nytt schampoo, nytt balsam och dessutom så la jag till två produkter i min rutin. Mitt gamla balsam åkte ut fortare än fortast. Det är ett fantastiskt balsam men det var också väldigt gammalt och lite googling visade att det inte var helt bra med gamla schampo grejer.

Egentligen så tror jag inte det spelar så stor roll vilket schampoo man använder. Jag tror att hemligheten ligger i balsam och eventuellt inpackningar och dylikt. Men när man helt plötsligt har en fläck så gör man allt och lite till. Jag har dessutom en tendens att vansköt mitt hår. Kan ibland skippa att borsta det på flera dagar, det blir trassligt och håret slits. Så det var mycket som ändrats i juli när jag upptäckte min kala fläck.

Shampoo och balsam från Kevin Murphys Plumping serie. Komiskt för jag klippte mig precis just för att jag har väldigt tjockt hår så det behövs nog inte alls. Men där och då och under sommaren har det kändes tryggt i kampen mot att bygga upp håret igen. Jag införskaffade också ett peeling schampoo för första gången i mitt liv men måste säga att jag gillar det. Valet föll på Soin Gommage från Kérastase Chronologiste serien. Det var svindyrt men att köra peeling i håret kan jag verkligen rekommendera. Köpte alla produkterna hos Lyko och kan varmt rekommendera dom. Grymt snabb leverans! Den största förändring har dock varit hur jag tar hand om mitt hår utanför duschen. Håret borstas oftare, för att öka cirkulationen i hårbotten. Alla gummisnoddar med metall eller gummi packades bort. Istället är det hårsnuddar i tyg som gäller. Jag försöker också använda diadem i större utsträckning. På nätterna så har jag min hårturban från Silke som jag fullkomligt älskar. En sådan grym lite sak. Varför jag inte alltid haft en sovturban är beyond me. Min kom i ett sött litet paket med ett litet kärleksbrev. Sådant gillar man ju.

Nystart

Sommaren gick i ett och halva september bara flög ut genom fönstret. Det blev fokus på återhämtning och vila men i helgen som var så var det fokus på att ha kul, njuta och fira allt som firas kan.

Vi åkte till Göteborg för att fira Happy som fyllde 40. Jag blev lite kär i Göteborg. Kände att det är en himla trevlig stad – bra storlek, härligt utbud av affärer och shopping och skön känsla. Har inte känt så om Göteborg på flera år, sedan innan jag flyttade dit en gång i tiden. Helgen innehöll allt från bubbel och bullar till presenter och hamburgare till spa och sena nätter. En alldeles fantastisk helg. Jag fick fantastiska örhängen från Caroline Svedbom senaste kollektion. Underbara höstigt gröna – tack Happy!

Nu är vi tillbaks i Oslo men jag åker till sommarstugan på onsdag eller torsdag. Vi var ju supersjuka när vi lämnade i somras så hann aldrig städa och fixa undan. Icey kommer på fredag så jag har några dagar att sortera och packa undan. Denna vecka ska jag också ge mig på två fritids distanskurser (alltså jag ska inte läsa microekonomi liksom), preppa lite paket och börja planera inför vår bröllopsresa. Och så ska jag komma ikapp med bloggen. Jag är riktigt pepp på att skriva nu.

Hej hösten, vi började lite på fel fot men nu tror jag vi kan bli kompisar igen. Du vet ju att det är min favorit.

Södersjukhuset

Fredagen i Stockholm var härlig och chill. Jag fick bestämma middag och valde min brors hemmalagade paella. Så god! Strax innan middag började jag få en märklig magvärk. Testade att ligga, sitta, stå i olika positioner men inget fungerade. Så frustrerande. Efter middagen spelade vi spel tills min brorsdotter blev supersjuk och kräktes. Då förflyttade vi oss till soffan och började titta på Copycat. Men efter ett tag så gick det inte, det gjorde ont i magen och var obekvämt. Klockan var ändå runt midnatt så vi gick till vårt hotell. Jag tog en Ipren och lyckades somna.

Klockan 05:00 vaknar jag av smärtan som är ännu värre än innan jag somnade. Det gör så vansinnigt ont och jag fattar inte för jag mår inte illa, har ingen feber eller något annat. Jag kollar sjukvårdsupplysningen. Konstaterar att jag kanske ska ringa för jag blir inte klok på vad det kan vara men det gör vansinnigt ont. Jag väcker en oimponerade Icey och ringer sjukvårdsupplysningen. Eftersom min smärta är en 8 på skalan 0-10 så tycker dom jag ska åka till akuten. Jag ringer en taxi, kommer in till doktorn relativt fort. De tar blodtryck, puls, temp och blodprov. Jag får morfin som inte hjälper alls. Jag får alvedon som inte hjälper. Vid 11 har doktorn på akuten sett till att jag får komma till röntgen. Trots ännu mer morfin gör det fortfarande galet ont.

En timma senare får jag resultat från röntgen. Den visar en cysta. Jag som inte riktigt vet vad det innebär blir mest rädd. Doktorn är nöjd över att veta vad det är och skickar vidare mig till gynakuten. Dom berättar att det bara är en läkare på plats och han är på förlossningen och på enheten för våldtäkt. Gynakuten är på tredje plats i den prioriteringen men jag är först och har högst prio just för stunden. Jag får ta nya prover och vänta. Efter någon timma eller så kommer doktorn. Han gör en gynekologisk undersökning och konstaterar att det är två cystor. Han befarar att den snurrat sig runt äggstocken eftersom morfinen inte hjälpt och jag haft ont så länge. Han föreslår operation men säger också att risken är att det blir komplikationer och man får ta bort äggstocken. Förvisso har man två men han säger att det såklart påverkar chansen att bli gravid. Han säger också att en kollega är på väg och att jag ska få prata med henne. Jag blir rädd av så många olika anledningar. Efter typ 30 min kommer hon. Hennes slutsats är att hon vill vänta med operation och lägga in mig på avdelningen men för säkerhets skull ska jag fasta ifall det blir värre. Operation är riskfylld på flera sätt och hon vill inte operera i onödan. Speciellt eftersom jag vill ha barn. Även om jag haft ont länge så är det inte så länge i deras mått. Och det är inte två cystor utan en.

Jag läggs in. Är trött, får mer smärtlindring och somnar till och från. Vaknar dock ofta eftersom droppet gör att jag måste kissa hela tiden. Icey är med mig och jag har fått ett eget rum. Min bror är nära och dom ser till att mina föräldrar hålls uppdaterade. Samtidigt smider Icey planer i fall jag måste opereras eller stanna kvar längre. Som tur är är Icey väldigt lugn. Han var såklart orolig men lugn. Vid 19 blir jag undersökt igen av en gynekolog. Hon säger att det är en cysta, 6x6cm med en skiljevägg. Tydligen klassas den som lite för liten för att vara stor. Det är dock en snäll cysta så ingen ond. Med ultraljudet kan hon inte se varför den gör ont, det behöver man operera för att se. Hon vill också avvakta operation men säger att hon är där hela natten och blir det värre så måste jag säga ifrån. Hon säger att jag kan äta och jag får två smörgåsar när jag kommit tillbaks till rummet. Vid 21:00 när Icey ska lämna så ber jag om smärtstillande eftersom det gör ordentligt ont igen. Till slut somnar jag och vaknar klockan 5:00. Då är smärtan borta.

Läkaren kommer vid 11:00 på söndagen och säger att ofta så löser cystor sig själva. Det snurrar tillbaks sig, försvinner och ja, det verkar den ha gjort för mig. Jag får alvedon för min huvudvärk som jag har efter alla tårar och stress men skrivs ut. Jag måste på ett återbesök för att se till att det ser bra ut men i övrigt verkar allt okej. Skulle värken komma tillbaks så ska jag åka direkt till en gynakut.

Det var min födelsedagshelg. Minnesvärd av helt fel anledning. Vi hann med en lunch och ett NK besök samt min efterlängtade prinsesstårta. Sedan tog vi kvällsflyget hem till Oslo

Två timmar

Morgonen bjöd på magisk soluppgång som kompensation för den tidiga starten.

Igår efter en heldag av städning och röj endast med avbrott för vaccination så kunde jag inte somna. Det. Bara. Gick. Inte. Helt kört. Det är väl egentligen okej när man är arbetslös och så men jag skulle upp toktidigt för att ta ett flyg. Sist jag kollade på klockan var hon 03:18. Och 05:00 väcktes jag. Jösses vad jag är för gammal för sådant. Idag mår jag på gränsen till illa.

Vi kom iväg i alla fall och dagen idag har vi varit hemma hos min bror och hans dotter. Kanske somnade en stund på soffan efter promenaden. Ikväll ska vi tillbaks för middag och sedan väntar två hela dagar i Stockholm.

Hejdå!

Idag var jag inne i stan och sa hejdå till våra australienska kompisar. Lika glad och tacksam över att dom var här och var gäster på vårt bröllop, lika tråkigt var det att säga hejdå.

Utsikt från söndagens middag på Skur 33

Vi kommer så himla bra överens som par. Dom är dessutom internationella och efter en middag med dom och vår vän Super M i söndags så insåg jag att jag saknar det – det internationella. Jag saknar känsla av en internationell stad, att ha nära till övriga Europa, känsla av storstad.

I övrigt har det inte hänt mycket idag. Inte mycket alls. Men imorgon.. imorgon händer det. Jag ska packa upp! Så jag kan packa. För snart fyller jag år och födelsedagen ska jag tillbringa i Stockholm. Så jag är så illa tvungen att reda ut kaoset i huset så jag har något att ha på mig i huvudstaden.

Vardagsbomben

Igår var den här. Vardagen. Hade väl kanske inte tänkt så mycket på det. Jag visste att Icey skulle tillbaks till jobbet. Jag visste också att vi har en trillion väskor att packa upp. Men shit.

Den nya vardagen slog hårt. Det är rörigt på i huvudet och i hemmet. Jag har varit arbetslös förut men det är annorlunda denna gången. Finansiellt är det inte så stor skillnad från när jag jobbade eftersom i stort sett hela min lön gick till bröllopet så det är inte det. Däremot är jag nu sysslolös vilket såklart är en helt annan grej än att vara arbetslös. Tidigare har jag haft ideella engagemang att lägga tid och inte minst hjärnaktivitet på. Nu har jag inget. Addera till detta en stor osäkerhet kring framtiden. Främst vart framtiden äger plats. Vi pratar mycket om att flytta och det handlar väl snarare om när och inte om. Jag vet inte riktigt var jag ska söka efter nya utmaningar. Oklarheten i sig är också frustrerande. Om vi ska flytta så behöver vi en plan och inte minst ett boende, vilket i sig behöver en plan. För att addera lite explosionsströssel så sov jag så himla dåligt natten till måndagen. Jag har en hosta som inte vill ge med sig.

Därtill finns den en till sak. Jag behöver verkligen ingen plan men jag behöver en riktning och just nu saknar jag det. Inte ens om alla planer fanns på plats skulle jag veta var jag vill. Det är en frustration som ligger på mig och bara mig.

Lägg på det en viss gravidoro som infann sig när Happy delade med sig av statistiken. Förvisso har jag lugnat ner mig efter ett samtal om siffror med min vän Kris fast det är ju ändå helt knasiga siffror. Det är svårt att inte bli orolig. Både för sin vän och för sig själv. Det blev inte bättre igår när jag insåg att jag helt blandad ihop dagarna och trodde födelsedagen var på en annan dag. Så planerna jag hade kollapsade.

September är min favoritmånad och hösten är alltid en nystart för mig på ett eller annat sätt. Det blåser nya vindar, det finns mer motivation och vilja än under någon annan gång under året. Jag är glad och lyckligare än på länge. Trots detta…explosion. Mycket frustration som slutade med ilska och tårar.

Idag var det nya tag men det gick segt. Så jag satsar på onsdag. Och en sak i taget.

Vem är jag?

Här om dagen när jag skulle uppdatera sidan om mig så insåg jag att länken till inlägget “vem är jag” är från 2014. Herre! Något måste väl hänt sedan dess? Vi får se…

Natalia heter jag tillsammans med några andra namn. Det var mitt första namn och ett namn som stannade kvar i passet.

Natalia är över 30 år men det börjar närma sig 40. Ska bara klara av lite andra livförändingar men sedan ska det planeras 40-års fest. För fira älskar jag!

Natalia har gift sig för några dagar sedan. Det var en perfekt operfekt vigsel och fest. Vänner från hela världen såg till att det blev en oförglömlig helg. Men visst, trots att det bara gott någon vecka så får Natalia ändå lite panik över det livslånga förhållandet hon lovat sin man och inte minst, sig själv.

Natalia är arbetslös. Igen. Det är lite hennes oturs öde. Det är trist såklart men det blir inte bättre av att tycka det är tråkigt. Sökte jobb innan sommaren men fick för någon dag sedan besked om att hon inte fick tjänsten. Planer smids men det är några andra pusselbitar som måste falla på plats först.

Natalia är övernyfiken på absolut allt. Fortfarande. Hon gillar att lära sig bisarr fakta och kunskap och ju konstigare det är desto mer vill hon veta.

Natalia är fascinerad av nutiden och slutar aldrig förundras över hur knäpp dagens verklighet är. Hur så många har sociala medier som någon slags mått för normen, hur folk måste dela med sig av varenda lite och stor åsikt, hur folk orkar bli upprörda/irriterade över idiotiska saker. Hon förstår inte alls hur folk har energi att jämföra sig med andra hela tiden. Natalia vet inte om hon pallar nutiden vissa dagar. Det är kanske inte så märkligt att hon ofta drömmer om att flytta till landet och renovera en gammal gård.

Natalia pratar en slags jag-vet-inte-vad men hon pratar fortfarande på göteborgska när hon är arg. Har väldigt udda brytningar i svenskan och engelska kan hon knappt prata längre. Det blev för mycket av dålig norska, svenska, isländska och allt det andra man kan mixa med utan att kunna något av det.

Natalia är genuint lycklig. Hon har hittat sitt hem. Hon är spontan, glad, pinsam, nyfiken och alltid sugen på en dans. Hon är social när hon vill men trivs bra bara ensam. Hon är loyal och beskyddande men älskar när vänner kommer överens. Hon har både bra självförtroende och är självsäker. Hon vet att hon duger och skulle hon inte duga för några så är det inte henne det är fel på.

Natalia är en hopplös och dramatisk romantiker som vill att varje dag ska vara som första dagen. Hon vill alltid hångla, känna spänning och vill inte ha det för perfekt. Hon gillar att bråka ibland, få skrika av sig och känna sig dramatisk. Hennes äktenskap kommer förmodligen inte innehålla så mycket av det och hon försöker lära sig att det är okej.

Natalia tänker mycket. Mycket mer än den genomsnittliga tjejen. Det gör att hon ofta vill visa tacksamhet för de saker om människor hon har i sitt liv. Så var det då och så är det fortfarande.

Natalia är en känslomänniska. Varje liten känsla, bra som dålig, känns av mycket. Känslotopparna är skyhöga och dalarna är djupa och mörka. Men hon skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Det är det som gör livet kul, det är det som gör Natalia unik.

Natalia tycker hon ser ut så här på en bra dag.

WIDNES, UNITED KINGDOM – JUNE 14: (EMBARGOED FOR PUBLICATION IN UK NEWSPAPERS UNTIL 24 HOURS AFTER CREATE DATE AND TIME) Meghan, Duchess of Sussex attends a ceremony to open the new Mersey Gateway Bridge on June 14, 2018 in Widnes, England. Meghan Markle married Prince Harry last month to become The Duchess of Sussex and this is her first engagement with the Queen. During the visit the pair will open a road bridge in Widnes and visit The Storyhouse and Town Hall in Chester. (Photo by Max Mumby/Indigo/Getty Images)

Tre önskningar

Det har vänt! Jag känner att förkylningen är på väg åt rätt håll, det vill säga bort från mig. Jag är superduper glad för det för det är så himla trist att vara förkyld. Idag har jag försökt städa lite. Intervall städning tills jag blev yr och fick vila lite. Kanske inte den sundaste av träningar men men någonstans måste man ju börja.

Under mina viloperioder så har jag funderat lite på vad jag önskar mig. För jag fyller ju år snart. Väldigt snart. I år hinner jag inte med någon fest/samling dels för att jag lite glömde bort och dels för att jag inte alls vetat vart jag ska vara men också för att det känns som hela sommaren varit så lyxig med firanden och lycka. Önskningar finns. Kanske lite sentimentala även om jag funderat på att köpa något till mig själv. Det känns som om liv håller på att förändras och jag ville så gärna ha kvar lite av det som var. Jag är sådan som lätt gör det genom materialistiska medel. Så mina tre önskningar.

Ett fint smycke såsom dessa från Caroline Svedbom.
Ett dubbeljärn från Åviken sägs göra det bästa våfflorna.
Ett underbart litet fat för sovrummet. Tänker mig doftljus och mina favoritsmycken. Fint!

Egentligen har jag ju fått det finaste av smycken denna sommar. En fantastisk morgongåva och en vigselring. Både har mycket symbolik för mig vilket gör det extra speciellt. Men ändå, något fint för att sätt punkt på denna 36-åriga resa känns rätt.

Lite norsk blev jag till slut och från ingenstans vill jag ha våfflor mest hela tiden. Drömmen vore ju ett ärvt i gjutjärn men något sådant finns inte i min släkt och jag är egentligen lite för praktisk för de manuella – varför steka en om man kan steka två samtidigt?!

Det mesta som kommer från Maria Nilsdotter tycker jag är fantastiskt och flera av hennes smycken står på min önskelista för speciella tillfällen. Ja, för symboliken och sådär. Men ett litet smyckesfat vore ju fantastiskt vackert att ha i sovrummet.

Netflix tips: Falling Inn Love

Vi är så däckade här att endast väldigt lätta filmer fungerar. Vi hänger helt enkelt inte med i komplicerade storylines. Därför såg vi ikväll Falling Inn Love. Absolut inte någon film ni behöver skriva upp på måste-se-listan men den funkar utmärkt för en förkylningshjärna och kan tänka mig att den funkar om man är bakis.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 G i r l y t a l k

Tema av Anders NorenUpp ↑