G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Author: natalia (page 1 of 51)

Lite ångest och en enhörning

Det är måndag. Om tre dagar åker jag för att vara borta i två och en halv månad. Det har gått från att kännas till världens bästa idé till en inte lika bra idé. Jag har lite seperationångest. Sådan har jag alltid varit och kommer alltid vara, jag tycker inte om att åka hemifrån. När jag var lite var jag super mammig och pappig. Det satt nog in tills jag var 23 när jag tänker efter och på riktigt flyttade hemifrån. När jag sedan bodde med min dåvarande pojkvän tyckte jag det var jobbigt att lämna. När jag väl är borta är det inte alls speciellt jobbigt men det är just det där att lämna som jag tycker är väldigt olustigt. Så nu sitter jag här med en klump i magen. Nu är det ju så att vill jag hem efter fyra dagar så får jag såklart åka hem efter fyra dagar. Inte på något sätt är jag fast på Island. Och hemmet står kvar. Måste påminna mig om det. Sätter även en påminnelse på att saker inte är allt. Jag måste inte ha med mig två resväskar. Tryggheten finns inte där. Fast nallen får följa med. Känns bäst så. Kanske kanske, får även denna glimrande väska följa med. Så smashing. Och enhörningar, det är en intern grej som kan funka på många tillställningar.

 

 

Söndagslistan

Min äckligaste mat: Vart ska jag börja? Sill är ganska högt upp. Prinskorv, carbonara, pyttipanna…ganska mycket faktiskt.

Fika jag säger nej till: Klurigt. Är inte jätte förtjust i punschrullar.

TV-program jag aldrig skulle titta på: De flesta komidier och låtsasvärldsgrejerna. Har inte sett Solsidan till exempel och heller aldrig Game of Thrones.

Hatväder: Göteborgsk höstväder när det blåser, regnar och haglar diagonalt.

Då tappar jag humöret helt och hållet: Vet inte. Det händer väldigt sällan. Jag blir sällan förbanad utan mest ledsen.

Sämsta musiken: Jag slukar faktiskt nästan all musik. Klarar inte av för mycket av någon musik. Men jag har nog väldigt svårt för metal. 

Värsta tiden på dygnet: Mellan 7-8:15 får man gärna låta mig vara.

Då blir jag grinig: När jag är trött och när folk tjatar (eller vad jag upplever är tjat).

Mitt sämsta humör: När jag är långsint. Då funkar fan inget.

Sämsta grejen jag äger: Det gör ju lite ont men kanske min svindyra weekendväska som (nästan) alltid blir för tung.

Fulaste klädplagget jag vägrar bära: För korta kjolar som visar min fula knän är väl plagg jag försöker undvika. Byxor har aldrig men inte på grund av avsky utan på grund av ovana.

Dofter jag inte tål: Stekos

Värsta personlighetsdragen: Dryg och otrevlig.

Fredagstips

Jag sov bort dagen haha. Gubbvila gone wrong. Har även hunnit med lite familjebråk, en massa mailade så att Icey officiellt är min plus one om några veckor och såg såklart finalen av Let’s Dance. När man sover bort hela dagen så blir kanske fredagstipsen lördagstips men tips som tips?

Ni har väl inte missat Fahrman x Ellos. Min favorit är denna randiga topp. “I’m a girl, what’s your superpower”.

 

Sommar och knalliga örhängen går arm i arm och eftersom jag på riktigt har tappat bort en handväska full med smycken så ekar det tomt i smyckeslåda. Dessa är det lite älsk på.

 

Sist men inte minst. Den gudomliga lilla sak (väska, clutch, kuvertväska – kärt barn har många namn). Jag har precis klickat hem en med egen text. För så jobbar jag. Älskar hennes Brexit väska också.

De nyttigare kakorna

 

Det är måndag. Tror det kommer bli en lång måndag. En bra men lång måndag. Då kan det vara bra att något gott till middagskaffet. Något utan socker och mjöl. Inte ens smör hittar du i dessa. Alltså helt laktos- och glutenfria. Dock inget för veganer insåg jag en minut innan jag skulle bjuda veganen på en kaka haha. Jag hittade Leilas Superfood program på Cmore häromdagen och oh la la vad mycket smarrigt det bjöds på.

I lördags bestämde mig för att testa quinoa chocholate chip cookies. Überlätt recept och faktiskt ganska goda. Mina blev lite mjukare än vanliga cookies och jag tror att det är så de ska bli för jag har svårt att se att de ska bli hårda.

Här kommer receptet:

  • 4 dl kokt röd quinoa, al dente (jag kokade cirka 2dl quinoa och det blev ändå över)
  • 1 nypa vaniljpulver
  • 1,25 dl mjuk kokosolja men inte smält
  • 2 dl mandelmjöl
  • 1,5 dl havregryn
  • 1 ägg (kom ihåg det innan du bjuder veganer!)
  • 2 msk chiafrön
  • 1 nypa salt
  • 1 dl riven kokos
  • 0,75 dl agavesirap
  • 100 g mörk choklad, grovt hackad

 

  1. Sätt ugnen på 175 grader varmluft.
  2. Koka quinoa al dente i saltat vatten. Färdigkokt mängd ska vara 4 dl. Krama ut allt vatten.
  3. Blanda alla ingredienserna i en bunke.
  4. Fördela i bollar på plåt med bakplåtspapper (cirka golfboll i storlek) och platta till dom lite.
  5. Grädda dem gyllene i cirka 25-30 minuter.

Tre x Ellos

Vacker sommarklänning från Ida Sjöstedts sammarbete med Ellos.

Läcker vit (tunn) kavaj från Ellos egna märke.

Fantastisk snygg cape från Hunkydory.

Ellos är lite som den digitala världens Gekås (fast med finare saker). Det är överväldigande mycket saker där. Man måste antingen ha väldigt mycket tid (och tålamod) eller vet nästan exakt vad man vill ha. Jag är lite på jakt efter snygga kläder till konferenser och till kommande date nights. Bekväma kläder. Jag är inte helt bekväm med kläder just nu och ännu mindre bekväm med att gå omkring naken så jag är superglad att jag hittade dessa (klickbara bilder).

 

Högt och lågt

Bloggtysnaden beror på en miljon tankar som snurrar runt. Känslor och funderingar som jag inte kände mig redo att skriva om. Rädslor som jag inte riktigt förstod men som jag tror jag greppar nu. Och en enorm frustration över att jag inte klokare på livet än jag är. Samtidigt är jag så trött på människor. Så vansinnigt trött på samhället också. På normer, på skam, på att man utbildar ihjäl sig, jobbar och satsar timmar på personlig utveckling och ändå inte hittar svar på hur livet funkar. Så jäkla knepigt alltså.

Såhär ligger det då till. I min bubbla funderar jag mycket på relationer och hur man får dom att funka. Tänker minst lika mycket på vad som händer när det inte funkar. Jag vill så gärna att mitt förhållande med Icey ska funka men inte sitter jag på den hemliga nyckeln till framgång. Mer om detta senare. Mitt i  alla funderingar så läser jag på Blondinbellas blogg att hon har det kämpigt. Nu vet jag ju inte alls vad som försiggår hemma hos Löwengrip/Spångberg. Däremot vet jag, för jag minns, smärtan över relationsproblem. Nu kanske de inte har problem men säg att de har det. Jag minns skammen jag kände över att mitt förhållande fullständigt rasade ihop. Jag minns smärtan av den skammen och sorgen över att förhållandet slogs i bitar. Det tog månader innan mina närmaste kompisar fick veta. De allra närmaste fick veta efter 2-3 månader. Nästa gäng efter 5 månader och efter typ ett halvår så tänkte jag att nu vet alla mer eller mindre genom alla så nu är jag väl officiellt singel. Märk väl att det må ha varit min relationsstatus men man känner sig inte singel efter 6 månader när man varit i ett förhållande i 7 år. På Isabellas blogg gör jag då det man kanske ska undvika, jag läser kommentarerna. Det ska tilläggas att jag också är en väldigt nyfiken person. Det tror jag att vi alla är – nyfikna på andra, nyfikna på kompisar, vänner, familj, kändisar och så vidare. I kommentarsfältet finns spekulationer, åsikter och såklart även en del styrkekramar och förståelse. Allt det där väcker en sådan obehaglig känsla. Kriser i förhållanden är tuffa, slutar de illa är det så fruktansvärt jobbigt och att då vara en offentlig person med en blogg som uppdateras dagligen och därmed ge daglig insyn i livet måste vara helt outhärdligt jobbigt. Jag fattar inte hur folk kan gotta sig i det. Det är helt obegripligt.

I samma veva lyssnar jag på det senaste avsnittet av Trettio Plus Trevar som bland annat handlar om uppbrott. Det sticker till lite. Jag kan inte förlika mig med min syn på relationer och det som verkar ha blivit den nya normen, flera långvariga relationer under en livstid.

Igår bollade Happy och jag och jag fick även möjligheten att berätta om Iceys tankar och känslor. Och kunde fråga den där frågan som jag burit på i några månader. Så bloggen, nu är jag tillbaks. Nu blir det att åka av. Det blir högt och lågt.

Som en mur

Igår åkte jag till Helsingborg för att hänga med Icey ett tag. Alex frågade häromdagen hur det är mellan oss. Jag vet vad han känner – han är förälskad och älskar mig mer än något. Igår sa jag förlåt att jag inte känner lika mycket. Att jag älskar honom men det är som att något tar stopp, något som står i vägen mellan mig och känslorna. Jag kan känna att dom finns där men det är som jag tagit smärtstillande mot känslor. Det gäller inte bara förälskelse, det gäller de flesta typer av positiva känslor. Det är som om en mur står mellan mig och att känna känslorna fullt ut. När jag är med vänner så är det samma sak. Självklart är jag glad och lycklig av att vara med dom men inte så att det känns fullt ut.

Det sköna med Icey är att vi är helt öppna och ärliga med varandra. Det finns inga falska förhoppningar, bara ärliga risker. Han vet att jag älskar honom och känner mig väldigt trygg med honom men han vet också att det känns som jag inte kan känna känslor fullt ut. Han vet att jag inte är i närheten av lika förälskad men han vet också att jag inte vet vad det beror på. Och han är den mest förstående mannen jag någonsin träffat. På lördag har det gått sex månader sedan vi träffades och hånglade första gången. Det har varit sex intressanta månader. Vi har lyckats ses varje månad. Vi har kommit varandra väldigt nära. Han har förändrats mycket och jag har gått från att vara väldigt skeptisk till förhållanden till att trivas väldigt bra med Icey. Jag kanske inte kan känna det men jag vet att jag älskar honom. Ibland är jag rädd för att jag älskar honom som en kompis men nej, jag tror inte det. Det är den där muren. Sedan tror jag kanske inte att han är “the one” men det är helt okej. Dels har jag alltid tyckt att “the one” är ett oerhört överskattat koncept. För det andra så tror jag att det finns annat, fler hållbara saker, som ett förhållande kan bygga på. Det kanske inte finns kemi men det finns en ofantlig trygghet. Det kanske inte finns attraktion men det finns skratt. Det kanske inte finns fjärilar i magen men det finns en stor dos inre lycka.

Utfyllningsdagar och Beauty Blender

Det känns som det är en massa utfyllningsdagar nu. På onsdag åker jag bort och ska träffa Icey. Sedan kommer jag hem på kvällen den 1:a och åker sedan igen den 18:e för att vara bort i två månader. Jag hinner inte börja något nytt utan bara snabbt avsluta det som måste vara klart innan jag lämnar landet i maj samt på något sätt packa ner kläder för isländsk sommar, mellaneuropeisk sommar och sydeuropeisk sommar. Det löser inte jag riktigt. Lika bra jag säger det med en gång.

Något som jag däremot fixar galant är att lägga foundation. Jag använder Studio Fix Fluid SPF 15 från M.A.C. Har jag superduper bråttom så applicerar jag min foundation med fingrarna. Har jag lite mer tid så brukade jag använda en sminkborst (188SH från M.A.C). Superenkelt, då jag tog lite foundation och lade på handen (inte handflatan). Sedan duttade jag ut det och målade ansiktet. Tar inte alls lång tid och blir snyggare och jämnare än om man gör det med fingrarna. Men sedan ser ni så fick jag för mig att jag skulle våga mig på den berömda Beauty Blendern. Den klickades hem från Klick, jag ägnade en hel kväll åt att youtube tutorials. Man ska dutta på även med denna så jag göra som med brukade med min foundation men svampen är inte alls så där mirakulöst enkel att använda som jag trodde. Det är ett jäkla duttande och jag vet inte om den gör att foundationen räcker längre heller. Man blöter den nämligen så att den inte ska suga åt sig så mycket foundation. Har bara använt den 5 gånger och det går lättare och fortare nu men oklart om den är värd pengarna alltså. Finns det någon som har några bra Beauty Blender tips? Hit me! Jag är väldigt nyfiken på denna lilla mirakelsvamp.

Klippt och to-dos från hell

 

Har tillbringat de senaste 24 timmarna med allvarlig huvudvärk och med att leka chaufför och med att planera möten och klippa håret. Är nöjd med håret som inte längre väger 5kg men ändå går att sätta upp i en tofs. Jobbigaste var förarbetet, att hitta rätt klipp. Jag letade igenom säkert 200 bilder på http://therighthairstyles.com innan jag hittade min.

I helgen ska jag bocka av saker på min att göra lista. Min vidrigt långa att göra lista. Önskar det vore lika enkelt som att gå till frisören. Man bara sätter sig och sedan är det klippt. Gjort. Done. Ska även på smokingmiddag, fortsätta testa smink (så jag kan återkomma med recension), packa för en varierande sommar och inte sova speciellt mycket.

 

Dejt med fel dejt

Tidigare idag: Häromkväll fick jag ett sms från en gammal – ja vad ska jag kalla det – typ fling. Meddelandet kom samma sekund som Icey sa något idiotiskt. Som han tog tillbaks cirka 4 sekunder senare men då hade jag redan hunnit svara ja på meddelandet. Ja, till visst kan vi ses. Ikväll ska jag alltså träffa en gammal fling. MJ, som vi kan kalla honom är väldigt osingel. Jag är inte helt singel. Det är en genomdålig idé. Sist han kom över med huvudvärkstabletter slutade det i katastrof. Samtidigt har jag haft en sådan trist påsk och riktigt längtar efter att få gå ut och klä upp mig lite. Jag vill inte att något ska hända så från min sida kommer inget hända men när han får för sig att han vill mer än han borde så kan han vara ganska hårdhänt. Inte våldsamma men väldigt envis och inte riktigt acceptera ett nej. Planen är att hålla till på ställen där vi inte kan vara intima. Då tror jag inte han kommer försöka med något.


Klockan 23:35: Jag hann aldrig skriva klart innan jag var tvungen att bege mig. Det var en överraskande trevlig middag för vi pratade både nutid och dåtid. Vi höll hand i 30 sekunder men det var verkligen mest en kompisgest. Däremot när vi skulle kännas åt så går vi såklart krigelikrångel väggar och han trycker sig mot mig så jag känner att han är hård. Vi tittar på varandra och jag säger att vi haft vår tid och att det inte är samma sak längre. Att han alltid kommer vara speciell men jag är inte intresserad och det är inte han heller egentligen. Känner mig som en dålig låt på repris men bestämmer mig också för att detta är sista gången vi ses.

Older posts

© 2017 G i r l y t a l k

Theme by Anders NorenUp ↑