G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Author: happy (page 1 of 35)

Statusrapport

Förra veckan hoppade jag på en utmaning, att i tre veckor undvika socker, godis, snacks, mjöl, potatis, pasta och andra snabba kolhydrater. Jag skrev om det här och tänkte att så här efter en vecka är det dags för en statusuppdatering.

Ta bort snabba kolhydrater

Det här går lättare än jag trodde. Första veckan har jag ätit stora mängder böner, riven squash, avokado och en portion quinoa. Grönsaker, en kall sås och fisk/kyckling har maten till stor del bestått av och jag äter mig mätt. Supermätt. Så mätt att det jag laddat upp med som backup (hallon, blåbär, äpplen) inte alls går åt som jag trott.

16:8

Det är klart att det är lite utmanande  att inte äta frukost, men ändå har det varit förvånansvärt lätt att ta bort frukosten som tidvis bestått av en macka/drickyoghurt/drickkvarg i bilen till jobbet. Frukosten som förut var en upplevelse, äta gott, mysa lite osv har nu blivit något jag slänger i mig på vägen till jobbet. Med andra ord ingen gigantisk uppoffran. Speciellt inte när den de sista veckorna endast bestått av 2,5dl drickkvarg.

Undantag

Jodå, första veckan bestod av en del undantag. Eller en del, jag åt äpplepaj med vaniljvisp hemma hos min farmor i lördags och jag drack prosecco och vin under helgen. Det här var medvetna val, som jag gjorde innan jag hoppade på utmaningen. Det går inte att hälsa på min farmor utan att äta av hennes fika, det är lika med att förolämpa henne. Så jag valde att äta av det som var nybakt, och huvudnumret på fikabesöket. Sen bjöds jag ur lördagsgodispåsarna hemma hos mina syskonbarn – men där tackade jag men avstod. Och alkoholen, ja, jag valde att dricka alkohol under min helg hemma. Kommande helg ska jag på skidresa och då kommer jag också dricka vin. Det gäller att göra kloka val bara, och inte helt späka mig.

Vikt

Imorse vägde jag 59,1kg (-1,5) . Jag är säker på att det är mycket vätska som jag tappat, men visst är det roligt när vågen ger postitiva resultat. Det ger motivation att fortsätta en vecka till, och nu är jag mer motiverad att hålla denna vecka också – om inte annat för att bevisa att det går även om vi är hela familjen i hushållet.

Övrigt

Jag har även valt att använda Lifesum som hjälpmedel för att hålla koll på energiintaget. Att försöka balansera protein, fett och kolhydrater utan att överäta de 8h som jag äter per dygn. Idag var det dessutom måndag och jag var fikaansvarig i vår bakklubb på jobbet. Så jag googlade fram ett LCHF-recept som jag hittade här (56kilo) och det gick hem hos alla!

Familjehelg

Så himla härlig helg har jag haft. Har gosat med en sex månaders bebis, byggt tågbana med en fyraåring och spelat kort med en sex åring. Jag har avvikit från mina matregler under ett besök hos min farmor, det var ett medvetet beslut och herregud jag blev nästan illamående av den goda men väldigt söta äppelpajen som serverades. Sen har jag gått på stan med mamma och grillhängt med pappa. Som min mamma sammanfattade det, jag har avklarat en veckas aktiviteter på en helg. Jag sitter nu på tåget hem och tittar ut på den värmande vårsolen och önskar att den stannar framme tills jag får tag på min uteplats. Det vore underbart att få njuta lite av solen innan T kommer hem från sin grabbhelg.

Nedan två bilder som visar två av helgens guldmoments, bubbel med mamma och grill med pappa.

Torsdagstankar

Sitter och saknar mannen i huset lite. Den här veckan är han på resande fot igen, först till USA och sen till Tyskland. Imorgonkommer han till stan igen, men bara för att sätta sig i en bil och åka på grabbhelg. Innan han landar tar jag tåget till min hemort och planerar för en helg fylld av mammamys, bebismys och farmorfika. Ja, farmorfikat. Jag kommer bli halshuggen om jag inte smakar på hennes kakor och bullar – men jag vill inte med anledning av mitt föregående inlägg. Så det kommer att bli en utmaning. Jag kanske kan smula ner några kakor i fickan?

Jag börjar tröttna på mitt eget sällskap, jag är inte så himla rolig och inspirerande. Rätt trött och slö faktiskt. Kvällen ska jag ägna åt att packa, och kanske stryka lite tvätt – men tänkte först gå ut och njuta lite av en promenad i eftermiddagssolen.

 

3 veckorsutmaningen!

I söndags var jag på tjejhäng, vi började med soppbuffé och gick sen vidare till bio och såg Fifty shades darker (vilken jäkla pinsamt dålig film, för att inte tala om skådespelarinsatserna). Under lunchen så snackade vi om olika saker högt som lågt, och en av de ämnen som dök upp på tapeten var ett gemensamt problem med vikt och hälsa. Vi kände alla tre att vi  var en del av en negativ spiral som bara snurrade nedåt… För min del gick jag upp 3-4kg för ett år sedan när jag träffade T. Dessa kilon har nu bekvämt bitit sig fast och jag tycker inte alls om det. Jag har varken hunnit eller orkat göra något åt det, utan har nog till viss del accepterat att de flyttat tillbaks. De kilona försvann som ett brev på posten när min förra relation tog slut, och nu när jag är lycklig igen flyttade de tillbaks.

Nu vill jag inte nöja mig med det, egentligen vill jag ju ner till min “normalvikt”. 4 kilo är kanske ingenting för många med viktproblem, men för mig som är kort i rocken och har en halv garderob som för tillfället inte passar är det mycket. Samtidigt orkar jag inte med långsiktiga planer och ambitioner, så när tjejerna började prata om att köra en tre veckors utmaning hakade jag på. Så i måndags började vi med den gemensamma ambitionen att undvika bröd, pasta och potatis de kommande tre veckorna.

Så i måndags morse när jag ställde mig på vågen visade den ocharmiga 60,6kg, mitt mål med de kommande tre veckorna är att landa på 58,5kg. Lyckas jag med det tror jag att jag kan hitta motivationen att fortsätta lite till. Mitt mål är att förutom att plocka bort min stora käpphäst bröd, så ska jag även försöka mig på periodisk fasta (16:8).  Jag misstänker att det här är den “lätta” veckan, där jag själv bestämmer vad och när jag äter – nästa vecka när det är huset fullt igen kan det bli lite mer utmanande. Men inte omöjligt! Så jag lovar att återkomma på måndag med en första statusuppdatering.

Lyxdag på Spa

Ligger här och mår bra, kanske lite för bra dvs har ätit lite för mycket efterträtt på lunchen och nu tar den lite för stor plats i magsäcken. Jag och Natalia är halvvägs igenom vår spa-dag. För tillfället ligger jag och njuter i ett sånt här

Ett stort badkar, fyllt med varma stenar och vattenmadrass. Jag jag vet inte exakt hur den är uppbyggd, men det är som att bada utan att bli blöt! Och så en filt på det – underbart!

Det här är verkligen väl investerad tid. Massor med prat, yoga, stillsamt varmt bad och god lunch. Tid att läsa, snart mer bad och bastu – sen avslutar vi med varsin behandling innan vi åker hem ikväll. 

Det blev inte alls som tänkt…

Idag är jag lite ynklig. Igår fick jag beskedet att det inte blir någon resa för mig och M. Inte förrän han/vi tagit barnen på en resa. Han har inte hjärta att vi återigen åker någonstans när barnen inte har varit på resa sen i somras – och då med sin mamma.

En del av mig förstår honom, att han vill ta barnen på resa och ge dem en möjlighet att åka skidor. Den andra delen av mig är uppgiven och trött. Varför ska jag, eller snarare vi, alltid stå tillbaks? Jag har skrivit inlägg om det här förut, hur jag tycker det är jobbigt att T alltid reser de veckor vi inte har barnen. Hur han går all in de veckor som björnligan bor hos oss och hur han inte orkar med speciellt mycket de helgerna som vi har ensamma.

Det känns som att först kommer barnens behov, sen kommer jobbets behov och sen kanske vår relation kommer. T säger att han förstår hur jag känner det, men gör han egentligen det? Och varför gör han i sådana fall ingenting åt det?

Jag försöker nu landa i att min önskade romantiska cityhelg i solen, i praktiken (på sin höjd) blir en skidhelg i Sälen. Har jag nämnt att jag inte är  någon stor skidåkarfantast? Att mina knän klarar en halvdag i backen, och att jag sen ett par veckor tillbaks har ont i en höft? Men skidåkning verkar det bli, jag hoppas att vi kan sätta oss i nån timma och titta på möjligheter i helgen, för ska vi åka antar jag att det måste bli om två veckor? Sen är det påsk och för mycket folk i backarna och sen är väl säsongen slut – eller?

Ynklig, men förhoppningsvis snart på topp igen!

En resa i månaden

Inspirerad av Alex inlägg här, tänkte jag försöka skriva ihop min egen lista över favoritresor på ett år. Det tog lite tid, och det har varit svårt… för det finns massor av ställen jag vill åka till/har åkt till – men hur sjutton väljer man till en sån här lista??

JanuariAustralien! För att det är sommar där, och alla vi kalla, kulna nordbor behöver oss en stor dos solsken och värme för att överleva vintern. Australien för surfing, snorkling, sandstränder och segling. För naturen, havet och alla exotiska djur!

Februari – februari tillbringar jag helst där det inte är sportlovsinvation – ett Spa. Man behöver inte åka långt för att få en energizer, en dos med lugn och ro och hänga med familj eller vänner. Både jag och Natalia har recenserat Spa’n och vi är öppna inför att prova nya ställen.

Mars – skidåkning i Sälen/valfri annan svensk skidort. Efter alla sportlov – innan alla firar påsklov. Ta med dig längdskidornas och packa en matsäck och ut i lugnet. Många år sen jag gjorde det sist, men saknar det lite varje år!

April – I april vill jag resa till Cinque Terre. Packa med mig ett par bekväma vandringskängor, lite solkräm och en varm tröja till kvällarna. Att sen kunna tillbringa en långhelg med att vandra på stigarna mellan de små charmiga städerna längs med den italienska kusten. Ta en lite längre vandring upp bland höjderna och äta gott med stor aptit på kvällarna.

Maj – Smygstarta med lite försommarkänslor i romantikens huvudstad, Paris. Njut av de värmande solstrålarna, se staden grönska och blomma. Cykla upp till Sacre Coer, längs med Champs Elysées, ta tåget ut till Versailles. Ät en varm croissant eller pain au chocolat och sippa på en café au lait i Quartier Latin.

Juni – i juni kör vi på charter! Frossa i sol, läsa banala chickflicks och då dagens största beslut är vilken bikini man ska börja dagen i, eller vilken av hotellets restauranger man ska besöka den kvällen. Charter må ha ett skamfilat rykte, men det är en väldigt skön reseform där du som turist fullkomligt kan släppa kontrollen och bara vara. Du har betalat för att alla eventualiteter ska imhändertas av kunnig, svensktalande, personal och de menyer du läser finns på svenska.Varför inte välja ett stabilt ställe som Cypert eller Mallorca?

JuliDanmark! En sommar utan ett besök i mitt barndoms-sommarland är ingen riktigt sommar. Jag vill frossa i havskylda Carlsberg Hof med saltstänk på flaskan. Mumsa på “pillede rejer”, dansk boef och wienerbröd. Jag vill gå genom sädesfälten och kunna kittla handflatan med mogna vetet och titta ut över havet… det finns barndomsmagi i Danmark, sån magi som inte försvinner.

Augusti – kom till västkusten! Bohusländska klippor, kräftskivor med havskräftor, smekande vindar och vindpinade båtturer ut i skärgården. Konserter på Ullevi, soldränkta uteserveringar eller vandra i varma sommarregn.

September – åker  jag till Toscana med min resekompis J. Vi ska dit för att följa vindruvsplockningen och det hårda arbete som ligger bakom alla goda viner som vi dricker årligen. I september är det fortfarande varmt, med mindre turister och mer aktivitet på vinfälten. Jag längtar dit!

Oktober – jag tänker mig en weekend i Prag. En stad med mycket historia som jag hittills inte har hunnit besöka men som lockar. Att få strosa över Karlsbron, titta på den gamla arkitekturen och besöka gamla stan. Kanske få se en liten glimt av det gamla östeuropa om man gör en biltur utanför stadsgränserna?

November -att få uppleva Sakura i Japan är alldeles magiskt. Då ska man besöka Tokyo-trakten i början av april, för då blommar alla magiska körsbärsträd. Jag vill ändå rekommendera Japan på hösten. I slutet av oktober eller början av november. Mitt bästa tips är att köpa en tågbiljett till Takayama, en liten by precis i början av de “japanska alperna”. Tåget slingrar sig upp längs med små floder och skogarna runt omkring är färgsprakande och vackra. En utflykt till friluftsmuséet för att lära sig mer om japanska folkets historia och en promenad längs med samuraj gatorna i byn innan man kryper ner i en varm onsen.

December – under julmånaden skulle jag vilja prova på att åka till Wien och besöka deras vackra julmarknader. Jag har gjort ett tidigare besök i Wien och det är en otroligt vacker stad med vackra byggnader och massor med charm. Lägg därtill julmarknader med delikatesser och juldofter! Kan det frammana merjulkänsla än så?

Önskelista…

Ok, så då står jag här återigen och drömmer lite om nyinköp. Ska på kalas i helgen, och garderoben ekar tom.

Där hänger svarta kläder, grå kläder och tråkiga kläder. Ingenting som passar en fest på våren. Därför är jag enormt sugen på att utöka garderoben. Säg med den här kjolen…

(okej, om jag bara hade varit lite längre, eller kjolen lite kortare. jag håller med! Men den här toppen till…

och sen ett par sådana här på fötterna…

Då hade jag känt mig redo för kalas. Men inget sånt, det blir svart och grått. Tråkigt eller hur?

Livet är inte lätt

Jag läste Alex inlägg om hennes relation här, och jag vet inte vad det är men visst sjutton är det svårt med relationer. Jag och T är inte i den förälskelsefasen som man kanske borde vara i efter 1,5år varav 5 månader som sambos. För det sista halvåret har han känt sig “under isen”. Vad han gör åt det? Ingenting. Väntar på att få “egen tid” att tänka på. Så när jag var på tjänsteresa för ett par veckor sen hade han ju en magisk möjlighet – tog han den? Nej. Det gjorde mig väldigt uppgiven. Så igår hade jag en ny härdsmälta. Där han återigen påpekar att han behöver egentid, och inte har någon egentlig plan för hur han ska må bättre – förutom just ta det lugnt och lite egen tid. Jag ifrågasätter om han verkligen tror på den planen? Hur länge han tänkt gå runt och må så här? Om han förstår hur det påverkar oss, och mig? Att hans beteende väcker massor med dåliga minnen från min förra relation, där hans (till synes) oskyldiga svar triggar  känslor, osäkerhet och reaktioner hos mig grundade i min tidigare relation.

Jag har i tre månader påpekat att jag behöver åka någonstans. Att det här svenska icke vädret och avsaknaden av sol dränerar mig på energi och får mig att må dåligt. Hans svar är att han inte vet om han vill åka någonstans. Att han bara behöver  egentid, lugn och ro. Ja, det gör mig galen!

Jag har skrivit om det här förut, för ett par veckor sen efter vår Spa dag. Vad som hände efter den dagen var att jag tog tag i mina problem. Jag ändrade min situation på jobbet, jag bokade in en träff med min chef och en psykolog. Jag gjorde förändringar, för att inte låta min jobbsituation gå ut över honom och barnen. För mig blev stegen lättare när jag gjorde det för dem, inte för mig. Det blev mer konkret när jag såg hur jag påverkade dem. Den här striden kommer jag inte ge upp, han får helgen på sig att komma fram till en plan – är det inte en fungerande, konkret plan, så kommer jag kontakta hans sjukförsäkringsbolag och boka in honom hos en KBTare!

Hur mår du?

“- Jo tack, mitt emellan.”

Jag är inte frisk, men jag är inte sjuk. Jag har inte feber, men min hjärna är febrig. Jag är trött och hängig, men kan inte sova. Jag är inte hostig, har ont i halsen eller snorig – men kroppen är seg. Jag är inte frisk, och inte sjuk. Det är ett mitt emellan tillstånd som jag verkligen hatar. Jag har gjort var jag kan för att bli frisk. I söndags låg jag på soffan, igår var jag på kontoret absolut, men jag anstängde mig minimalt. Vilade i två timmar innan middagen igår och gjorde inte mycket därefter heller.

Sitter på kontoret och min hjärna hänger inte med. Den är som sockervadd. Så jag tänker käka lunch, sen åka hem och lägga mig på soffan igen. Den här gången tillsammans med en godispåse. Se filmer och läsa bok. På fredag SKA jag till Natalias lantställe och ha tjejhelg. Jag ser SÅ MYCKET fram emot det, och då ska jag vara frisk. Så det så!

Older posts

© 2017 G i r l y t a l k

Theme by Anders NorenUp ↑