G i r l y t a l k

Samlade inlägg från Natalia & Alex & Happy

Författare: happy (sida 1 av 65)

Hårfager

Häromdagen tillbringade jag säkert 40 minuter med att försöka analysera min ansiktsform. Jodå, dagen därpå berättar jag det för en kompis Edin asgarvar och säger att hon hade kunnat spara mig 38 minuters googlande och då hade hon spenderat 1,5 minut åt att garva och 30sek på att skriva smset. Är slutsatsen att jag saknar självinsikt? Jag tror det… i alla fall, jag googlade ansiktsform och försökte komma fram till MIN form för att kunna välja en frisyr som passar mig.

Just nu känner jag mig mest långhårig. Det är långt, färglöst och formlöst. Väldigt mycket som november månad med andra ord 😉

Så jag tänker mig något sådant här….

Eller så här (inte färgen, men klippningen)

Enligt min vännina så har jag en rund ansiktsform och då passar tydligen en lång uppklippt frisyr alldeles fantastiskt och det är också en frisyr som jag trivs bra i. Så nu ska jag bara få min frisör att klippa så också… i mina just nu väldigt långa längder.

Ett misslyckande

Alex har ibland påpekat att hon tycker jag verkar vara en bra chef och är det något jag verkligen lägger tid på så är det just det. Att försöka vara den chef mina anställda behöver. Tyvärr lyckas jag inte alltid. Jag har till och med misslyckats rätt rejält!

För ungefär en månad sen medans jag gick en väldigt intensiv fyra dagars utbildning såg jag en notis på Facebooka ty en av mina anställda fyllde år. Jag har hittills alltid grattat åtminstone med ett virtuellt kort på mailen och ett samtal. Har det varit jämna födelsedagar har det varit tårta och till och med middag med present. Nu hann jag inte. Jag glömde bort det. Mitt i den intensiva kursen föll det helt i glömska, helt.

En vecka senare kom medarbetaren till mitt skrivbord och ville prata. Det visade sig att han fyllt 50!!!

Hade jag kunnat försvinna där och då hade jag gjort där och då. Jag skämdes, jag skäms, jag skäms så fruktansvärt! En annan medarbetare firade samma födelsedag tidigare i höstas, då hade jag en dialog med hen i god tid. Frågade om hur hen ville firas, önskemål på present mm. Den är medarbetaren hade jag inte ens koll på fyllde jämt. Det är mitt jobb som hens chef att veta om sådana här saker. Pinsamt.

Jag lyckades övertyga hen om att jag skulle få uppvakta i efterhand. Så imorgon ska vi ut på en lite finare lunch med en handfull kollegor och hens tidigare chef. Jag har fixat ett presentkort (enligt önskemål) och lite finare choklad istället för blommor. Trots det kan jag inte tvätta av mig känslan att jag misslyckats.

Att vara singel

Det finns så otroligt många fördelar med att vara singel. Jag behöver inte ta hänsyn till någon annans humörsvängningar, jag behöver inte flytta på någon annans tvätt, hitta bortlagda saker eller sura över att någon ätit upp min planerade frukost. Det finns ingen som trängs med mig i sängen, duschen eller favorithörnet på soffan. Fjärrkontrollen är MIN och jag behöver inte besöka eller få besök av konstiga släktingar.

Självklart finns det många nackdelar också men om man bortser från de mest självklara så är den största nackdelen med att vara singel att man måste kunna allt. Ja jag måste inte vara bra på allt, men jag måste ändå kunna tillräckligt mycket för att fatta många beslut eller kunna göra saker utan att vara beroende av någon annan ska komma och hjälpa mig.

Det här gäller så många olika saker. Att få upp en möbel på övervåningen (förra helgens äventyr) till att förstå tillräckligt mycket om aktie/fondmarknaden för att fatta beslut om mitt sparande. I båda de här fallen hade jag med varm hand lämnar över arbetet till en bättre hälft.

Både min mamma och nyseparerade vännina E konstaterade att de kan inget om sina avtal, fakturor eller räntesatser på lån. Det har de med varm hand lämnar över till sina respektive makar, för E har det inneburit en förändring nu i och med skilsmässan – mamma reflekterade om det ifall pappa skulle gå bort. Han hade sagt att hon inte behövde oroa sig för något, för han har säkrat hennes ekonomi och huset… men då insåg hon hur lite insikt hon egentligen har.

Det här är bara exempel på det jag måste kunna, själv. Det finns ingen jag kan lita mig tillbaks och lita på hanterar delar av det åt mig. Som Hanna Hellqvist säger, jag är trött på att göra allt själv!

Nej, nu får jag återgå till att resonera om min långsiktiga plan kring min fond/aktieportfölj…

Utmattningssymptom

Den avdelning eller division som jag arbetar på i det här stora multinationella företaget har under många år utsatts för sparkrav. Det har varit för att förbättra resultat, få kontroll över skenande kostnader och utmana kostnaderna för en ren stödfunktion som IT är. Det betyder att vi årligen, om inte oftare fått utmaningar i knäet för att effektivisera, spara, minska kostnader eller räkna på det ena eller det andra.

I min gruppering har jag sett resultat av denna spar-iver, när medarbetare efter medarbetare mår dåligt på grund av arbetsbelastning och förväntningar från olika stakeholders och en vilja och ett driv att göra våra slutkunder nöjda och glada.

Eftersom det här inneburit sjukskrivning och utmattningssymptom för en av mina medarbetare och mycket tydliga tecken på detsamma från en annan har jag i årets budgetprocess vägrat justera ner mina siffror. Antingen får de minska förväntansnivån på vad vi ska hinna göra – eller så får de betala för det vi gör. Så jag har slagits med näbbar och klor för mina siffror och mitt team.

När vi nu återigen diskuterar och ifrågasätter nästa års budget ser jag att det är fler team som är drabbade. Vad gör penga hysterin för våra medmänniskor? Går förnuftet ut när hetsen knackar på? Eller förstår vi inte vad konsekvenserna är?

Renoveringsprojekt

Ibland (läs ofta) behöver jag ett hemmaprojekt att sätta tänderna i, jag tycker om att skapa och pyssla, även att förändra. Så jag har under en tid varit på jakt efter en möbel som passar in i min “fönsterglugg” i sovrummet. Jag hade spanat på Facebooks Marketplace ett par veckor (kanske månader) när jag hittade den här.

En relik från förr, när varje hem hade en tjock-TV

Jag började med att skruva av beslagen och slipa hela möblen för att färgen skulle fästa bättre. Därefter använde jag våld och lyckades montera bort glasen i dörrarna. Jag försökte slå sönder glaset, men det var någon sorts pansarglas – så det var insidan av dörrarna som gick sönder istället.

Sen började jag måla. Svart skoltavlefärg blev det eftersom det var den enda matta svarta färg som Bauhaus hade i lagom stor förpackning. Så jag målade två strykningar och tyckte att färgen täckte väldigt väl. Under tiden som strykning nummer två torkade lade jag rottingväven i blöt. Blöt rotting är mycket lättare att både klippa och montera.

När färgen torkat monterade jag på rottingen på insidan av skåpsdörrarna och satte på beslag. Därefter var det bara att bära upp skåpet till fönstersmygen och dekorera med kuddar, belysning och växter. Blev rätt nöjd med resultatet!

Framsteg!

På träffen med kliniken fick jag frågan om jag har ägglossning, jag antar det eftersom min app påstår det varje månad. Ibland har jag kissat på stickor men har liksom aldrig fått 100% säkert att test linjen och kontroll linjen är lika starka. Med andra ord, jag har nog inte riktigt vetat. När jag då var hos gynekologen i augusti så påstod ju han att han såg en äggblåsa som var på väg att släppa så där tyckte jag mig få det bekräftat.

Väl hos läkaren fanns inget sådant noterat, utan det var bara jag som påstod det och hon kunde inte vidimera det. Så den här cykeln har jag nu kissat på pinnar i 10 dagar. Så idag hände det här…

Vilket betyder ägglossning inom två dagar helt enligt förra cykeln, dag 19! Så fortsätter resten av cykeln enligt föregående månads betyder det att jag ska in till kliniken för insemination runt 25-27 november. Spännande att ta nya steg och insikter varje månad!!

Och ja, Clearblues avancerade ägglossningstest kan jag verkligen rekommendera. Så mycket lättare att förstå. En tom ring = negativt, en glad gubbe = positivt och hade jag varit i en relation hade den indikerat ”knulla som kaniner” de närmaste två dagarna.

Långtråkigt

Den här veckan har jag mest av allt försökt att sakta ner och ta vara på att det är ett långsammare tempo på jobbet. De sista tre dagarna i den här arbetsveckan har jag haft en väldigt luftig agenda vilket möjliggjort mycket tid att reflektera och prata med kollegor och medarbetare.

På en arbetsplats där mina arbetsdagar till stor del styrs av bokningar i min kalender blir jag rätt rastlös när kalender lyser tom, men innan jag springer till min chef och ber om ett nytt projekt tänkte jag att jag skulle ge det en vecka. En vecka av långtråkigt. Puh!

I onsdags hade jag endast ett möte så när lunchen närmade sig beslutade jag mig för att plocka ihop mina saker och åkte via T på en lunch hem och slipade en möbel som jag ska renovera och ställa i mitt sovrum. Det är ett gammalt TV-skåp från tiden då tjock-TV’s dominerade hemmiljön.

Nedan är en inspirationsbild som jag använder även om mitt skåp är av en annan modell, men ett mörkt skåp med rottingväv är målbilden.

Så det här projektet ska jag fortsätta med i helgen, och i nästa vecka ska jag fortsätta öva mig på att inte ha för mycket att göra utan försöka gå runt och prata med mina kollegor, ta det lite lugnt och njuta av att kunna gå hem tidigare.

Jo, andra saker jag hunnit med i veckan. Springa med en granne som jag pratat med vid två tillfällen, kört min första morgonträning som jag kört på flera år och hittat tillbaks till att läsa böcker igen!

Min sanning

Dagens, veckans och kanske senaste månadernas känsla. Varför inte bara summera det till senaste årets känsla. Att inte vara tillräckligt för Ts kärlek. Nu har jag faktiskt fått nog.

Recept : Kantarellsoppa

Hade tjejerna i bokklubben på besök igår och som alltid är det en rolig utmaning att välja sopprecept! Jag har fått massor av kantareller av pappa så frysen dignar av påsarna jag tryckt in, så jag tänkte passa på att skämma bort med lite god kantarellsoppa. Som grund till mitt recept är min mammas mångåriga soppfavorit och ett recept från Arla.

Livets kantarellsoppa (6pers)

200g grönkål

2msk smör och rapsolja

500g kantareller

3 schalottenlök

3 vitlök

3msk vetemjöl

4dl matlagningsgrädde/grädde

6dl grönsaksbuljong (smakrik)

10 rosépepparkorn

1dl portvin

Ripsa grönkålen av stjälken och riv sönder i mindre delar. Lägg på en plåt med bakplåtspapper, ringla över smör & rapsolja och knåda in i grönkålen tillsammans med salt. Ställ in i varm ugn (225g) i 10-12 minuter. Rör om under tillagning.

Är dina kantareller färska eller förvällda så stek dem i smör under tiden du hackar lök och vitlök. Blanda i löken och stek mjuk. Tillsätt mjöl och blanda sedan i buljongen lite i taget. Låt därefter koka på låg värme i 15 minuter.

Kör ner stavmixern och kör soppan slät. Tillsätt sedan grädde och låt sjuda upp. Smaksätt nu soppan med krossar rosépeppar, salt, peppar och portvin (whiskey, konjak eller sherry ta vad du har hemma!)

Redo att serveras med en grötig ostmacka!

hösttrött

Är det okej att innan ens oktober passerat längta efter jul? Jag menar adventsljus, glögg,kryddat te, pepparkakor, luciafirande och julsånger? Hepp, där är jag i alla fall – rätt trött på oktober och snart ställer vi om klockan också. Yay, MER mörker.

Var åker jag på vinter-retreat i år? Överlevnadsresa.

« Äldre inlägg

© 2019 G i r l y t a l k

Tema av Anders NorenUpp ↑