Girlytalk

Uppfostran

Hur blev du uppfostrad och hur ska du uppfostra ditt barn?

Den frågan nådde mig via internet för någon vecka sedan. Och har legat i mitt medvetande sedan dess.

Jag är ett lätt barn. Jag har alltid tagit ansvar och inte haft någon större revolt även om det inte finns barn som är helt oproblematiska så vågar jag säga att jag tillhör den lättare skaran.

Som barn var det också lätt. Jag har inga direkta minnen av uppfostran förrän i 10-års-åldern. Jag tror egentligen inte att jag uppfostrades utan uppläxades.

Mina föräldrar har aldrig hjälpt mig med en läxa. Kravet för att få hjälp var att jag redan skulle kunna läxan till 100%. Så antingen kunde jag den eller så kunde jag den inte. Mina föräldrar hade inte tid med mig. Jag handlade, lagade mat och passade syskon. Fick order om att tvätten behövde tvättas på fredag kl 18 eller så var det städdag på lördag mellan 11-18.

Och alla misstag eller utskällningar skedde offentligt. Alltid. Inför syskon eller kompisar. Mina föräldrar var alltid två mot en med åskådare. Pappa skrek på mig till jag började gråta och då var vi vänner igen. Mamma stod bredvid och fyllde på. Det var viktigt för dem med “enad front”.

Jag flydde direkt efter gymnasiet.

Hur tänker jag då?

Jag visste hela tiden att mina föräldrar inte var som andra. Jag skämdes så ofta och så länge vilket ju så klart gjorde och gör att jag ljuger för mina föräldrar och undanhåller. Och inte har någon bra relation till dem idag.

Jag försöker uppfostra Nils med massa tid. Svara på frågor. Han får vara med överallt, hela tiden och prova allt. Han får tröst när han är ledsen och jag uppmuntrat alltid hans känslor. Vi pratar aldrig aldrig aldrig A L D R I G om hans prestation typ att han varit duktig eller gjort fint utan jag frågar alltid om han har haft roligt och berömmer honom för att han är kreativ eller tålmodig eller noggrann. Jag pratat också alltid positivt om allt. Allt är fint och alla är fina och glada och snygga och roliga. Livet med Nils är ett äventyr som vi ska vara nyfikna på.

Han får alltid konsekvenser kopplade till hans handling. Detta är väldigt viktigt för mig och ett otroligt effektivt sätt att bli av med beteenden som man inte gillar. Tex: Nils hoppar i soffan, vilket han inte får. Jag hade fått konsekvensen att jag fått gå till mitt rum och miss middagen = ingen koppling till varken hoppa eller soffan. Nils konsekvens blir att han inte får vara i soffan. Överallt annars och stå nedanför eller sitta i fåtöljen är godkänt. Men inte soffan. = du missköter dig i soffan så du får inte vara där. Konsekvens direkt kopplad till hans handling.

Jag hoppas att all tid och att han känner sig sedd för den han är gör att vi har en stadig relation när han blir äldre och livet är svårare. För jag vet inte. Jag vill inte skrika eller vara arg. Jag vill inte snälla i dörrar och få honom att känna sig oälskad även fast vi inte ör sams hänt.

Kommentarer inaktiverade för Uppfostran