Girlytalk

Syskon

Jag tänker mycket på syskon. Jag försöker förstå hur andra tänker med syskon, där är jag mest nu. När jag läser om en familj med syskon eller som avslöjar att de är gravid så tänker jag alltid “hur fan tänker de nu?” 

Linnea skrev att hon inte kände sig färdig med barn efter sina två pojkar och jag känner inte så. För Nils skulle vill jag ha ett barn till men om det vore för min skulle så kunde det va. Jag älskar att lägga all min tid och kärlek på bara en människa. Det är lätt att ha med ett barn och jag kommer kunna behålla både egentid och lägga tid på Nils. 
Därför är den här trenden (?) med att få barn tätt ännu konstigare i mina ögon. En av mina bästa vänner ska få sitt andra barn nu, storasyskonet är 1.5 år, och hon får inte bli buren sedan några månader tillbaka, får inte sova hos föräldrar, får inte åka i åkpåsen etc för allt detta ska lillasyskonet göra när hen kommer. Jag tycker att det känns så sorgligt. Att ta bort det där från någon, det är så basalt, som är så liten. 

Jag vill absolut inte ha syskon innan Nils är mer självgående. Minst 3 år. M I N S T! Det beror så klart på min före graviditet men också på att jag bara vill ha en bäbis, ett blöjbarn och en som behöver det där basal. Kunna resa med båda. Kunna ge den olika saker. För att de har olika behov. Ja ni hör ju, syskon är främmande för mig fortfarande och något jag mest funderar på i teorin. 

Kommentarer inaktiverade för Syskon