Girlytalk

Förändringarnas tid

Hösten är min nystart. Jag minns fortfarande känslan av att börja en ny klass med sådan värme. Ett år äldre. Och så fick jag köpa en ny kalender. Åh älskar kalendrar. Och så den där friska luften som är på hösten, och hellregnet, mörkret, norrsken och tiden att bara vara. Springa i skogen och plocka svamp. Bli blöt och få duscha varmt.

Här är hösten annorlunda. Igår hade vi 18 grader. Nu när november kommer ser det ut att leta sig ned mot 10-15 grader men det är ju fortfarande som en svensk sommardag, nej inte riktigt men ni fattar. Ändå är ju hösten en nystart. En tid för reflektion.

Så det gör jag. Jag tänker mycket och ibland bär jag runt på en tung känsla i bröstet. Jag försöker lixom gå upp i den känslan och andas i den. Nästan njuta lite av att känna mig ledsen och deppig. Ja så priviligierad är jag. Att jag vet att jag är glad och har det himla bra så att jag kan hänge mig åt deppigheten.

Efter jul ska förändringarna träda i kraft, vad är rimligt då? Nils ska ju börja på dagis hur mycket ska jag jobba? Kommer jag gråta varje dag han är där? Lyckotårar när jag hämtar honom? Jag har idag meddelat min chef att en del av mitt jobb kommer jag inte vilja göra efter jul och det känns bra, men tråkigt. Jag älskar ju egentligen alla delar av mitt jobb men jag har jobbat kväll på onsdagar och det är inte kompatibelt med vårt övriga liv. V har ju då varit hemma och missat ett projekt han vill göra och nu är det min tur att vara hemma då.

Jag funderar mycket på hur jag vill leva. Vad jag vill att Nils ska växa upp med för värderingar. Jag levar ju lixom inte bara för mig utan också för honom och andra människor nu. Vad ska man göra med livet egentligen? Det funderar jag på just nu, är lite ledsen för att saker skaver men trygg och lycklig i den känslan för jag vet att framtiden är både ljus och min.

Kommentarer inaktiverade för Förändringarnas tid