Girlytalk

Ombytta roller 

Nu är Volker pappaledig. Jag går till jobbet och han är hemma. Det är jobbigt att gå. För mig. Nils är exakt lika glad som alltid. Trygg med oss båda men mammig. Är vi båda i närheten väljer han mig. 

Jobbet känns kul. Jag blev välkomnas tillbaka med öppna armar och det är skönt. Slappt. Jag vet att man inte ska det men jag kan gå på rutin. Igår hade vi möten och en föreläsning och det var sååå värdelöst. Gu vad det stressar mig. Tid som inte spenderad väl. Sitta där och halvsova med migrän medan min älskade prins är hemma. Tid som jag lägger på annat måste kännas värdefull för det är tid borta från Nils. Det gör mig mer motiverad på jobbet, mer effektiv och det måste kännas givande. 

Jag är så glad att min heltid är flexibel. Att jag kan komma och gå lite som jag vill efter kl 12 på dagarna. Att det finns tid för att träffa Nils mer än en timme på eftermiddagen/kvällen som fallet hade varit om jag hade haft fasta arbetstider. 

Att V är hemma gör att vi får ses mer som familj också. Igår tog vi en cykelutflykt och åt lunch ihop. Tiden gör oss mer harmoniska. Jag får tid att tänka, andas och bajsa och V får tid att pussa på Nils och lära känna honom. Både jag och V får en förståelse för hur den andra tänker och har det.