Singelliv

Fuck off världen

Ett ganska tydligt tecken på att jag behöver egentid är att jag tycker hela världen kan fara åt pipsvängen. Så trött på alla, inklusive mig själv. Så ofantligt trött på känslor.

Vad gör jag när jag då tycker att världen ska ta och fucka off. Jo men då skapar jag kaos. Jag flirtar med allt och alla, leker med andras fantasier, hånglar med svaga män och förför fascinerade män till den grad att de får känslor. Min lek spårar ur helt enkelt. Jag har inte så mycket regler kring interaktion men jag har en, man leker inte med andras känslor. Samtidigt dyker en kvinna upp från historieböckerna och har något utspel om att vi borde återuppta där vi avslutade. Min spontana fråga blev; var exakt tog vad slut? Hej sagovärld. 

Nu är jag på ett tåg. Trött (det kanske inte behövs skriva längre). Trötthet och brist på egentid är förödiskt. Jag får dåligt samvete för mitt beteeende och tycker inte att det är speciellt kul att leka. Min styrka blir min svaghet. Allt blir kaos. Ska vi reda ut nyckelspelarna ikväll kanske? Tills dess, min anthem de senaste veckorna.