Girlytalk

Jag är min mans accessoar

Jag har den senaste tiden följt lady dahmers blogg och det som skrivits om vikt och förhållanden där. Bland annat om män som lämnar kvinnor för att de gått upp i vikt och hur kvinnor inte är accessoarer till män. (OBS! Extremt kort sammanfattning på många inlägg, läs själva.) 

Och jag funderar mycket på det där. (Det blir nog fler inlägg om detta). För ibland så Är jag Vs accessoar. Men det ger honom aldrig rätt att kritisera mitt fysiska utseende. Låt mig utveckla! 

V är framgångsrik inom sitt yrke. Ibland är det brukligt att jag följer med honom på en middag eller fest (i jobbet). Där kan det handla om att knyta nya kontakter eller “sälja” in sig och det V står för. Då och då vill han att jag ska följa med och då representerar jag en del av hans “varumärke”. 

Jag klär upp mig. Kollar klädkoden och gör mitt allra yttersta för att se bra ut. V hjälper mig gärna att välja kläder eller frisyr och kan ha synpunkter om en klänning är för tråkig eller om jag borde ha byxor istället. Det är helt okej för mig. Jag kan till och med uppskatta att han ger mig råd och komplimanger, det är ju i huvudsak honom jag klär upp mig för. 

Jag förstår att detta är gammaldags och kanske sexistiskt men jag tycker att det är roligt att jag kan vara delaktig i hans jobb och träffa hans kollegor på det här viset. Jag tror heller inte det är vanligt i Sverige men även min ex-man som jobbade mycket internationellt hade då och då representationsgrejer där jag var förväntad att delta. Har ni upplevt detta med representationsgrejer? I Sverige? Utomlands? Hur ställer ni er till att “representera” er partner? 

Däremot skulle han aldrig ha rätt att på något sätt kommentera eller kräva en förändring av min kropp. Större bröst/fastare lår/längre hår/etc. Men det har han heller aldrig någonsin gjort. 

Kommentarer inaktiverade för Jag är min mans accessoar