Inbillad ensamhet 

I måndags var jag lite panikslagen över min mammaledighet. Lixom, shit!, ska jag vara hemma i nästan ett år!?!?! De flesta jag lärt känna här är via jobbet men under sommaren så har vi inte hörts så mycket. Semestertider och så där.

Men så i måndags så fick jag för mig att vi inte var vänner på riktigt. Lixom att vi bara umgicks för att vi jobbade tillsammans men att hon inte riktigt tyckte om mig. Så jag smsade henne och fick inte svar direkt. 

Jag blev så ledsen. Målade upp bilder och funderade på vad jag gjort henne för dumt i flera dagar, hade sån där ångest-ont-i-magen ni vet?! 

Men igår var hon och två andra kollegor hos mig och fikade. Så mysigt och precis som vanligt. Jag hade så klart bara inbillat mig allt det där. Att vi inte var vänner och så. Är ni fler som kan göra så där? Verkligen måla fan på väggen!