Vardagen

Blä veckan. 

 Det har varit en seg vecka på alla sätt. Attacken i Bryssel var det värsta men ändå bara en i mängden.
Jag fick i början av veckan reda på att min bror ska följa ned mina föräldrar på kryssning. Något som ingen nämt till mig. Så nu är hela familjen förruton jag på en kryssning. 
Som kompensation erbjuder bjuder lin bror mig till London. Det visar sig dock att det bara är för att hjälpa honom flytta. Och jag får lite panik av att han ska flytta. Kopplingen till mitt älskade England dör även om jag har både vänner och kompisar där.

Jag är supertrött, helt obeskrivlig trött och kan utan problem sova cirka 15 timmar fast inte i sträck. Det finns en risk att det är mina hormoner som spökar så nästa vecka blir det läkarbesök.

Miss M ringde. Jag hade världens dåligaste magkänsla på tisdag morgon. Den där magkänslan som alltid har en poäng. Hela dagen gick och på kvällen var jag tvungen att skicka ett meddelande och kolla så hon levde. Det visade sig att hon egentligen skulle varit i Bryssel. Hon ringde upp, vi pratade länge och jag blev förvirrad igen.

Det har varit mycket träning. Alldeles för mycket men det är min terapi. En kostsam sådan för min kropp värker nu. 

Igår gav jag upp och kände att jag ville ha lugn och ro och sova så jag drog iväg till landet. Hade en himla trevlig myskväll med min kompis H. En middag som började 8 och slutade 5 på morgon. Helt rimligt. 

Åkte tillbaks till stan vid 3 tiden och känner mig lite ledsen. Så som det lätt blir vid sömnbrist. Allt känns lite mer. När jag stod och lagade middag inser jag att morgondagens dop är första högtidliga händelse jag går på som singel. En oväsentlig notis.

Kommentarer inaktiverade för Blä veckan.