Sverige,  tankar

Varför mår vi så dåligt av mörkret? 

En vän till mig blir otroligt negativt påverkad av mörkret och tjatar från november till mars om att hon är såååå trött och hur dåligt mörkret är. Jag sitter och funderar på varför det är så? Det känns som om det är fler och fler som hamnar i en vinterdepp för varje år.

Jag tänker när vi i Sverige bodde i små torp och inte hade el och ingen värme, då fanns det ju verkligen anledning till vinterdepression men jag antar att man dels inte hade tid att vara deprimerad pga mörker men också för att de la om sin livsstil. Typ gick och la sig tidigare för att spara ljus.

Idag har vi ju både värme och el och det är ju ljust överallt med julskyltning och dylikt. Ändå blir vi deppigare?

Kanske bör vi också gå och lägga oss tidigare. Sova middag. Men framför allt tror jag på att sysselsätta oss utanför hemmet. Gå på museum. Bio. Ta en promenad i skogen. Ja ni förstår. Klart vi blir deppiga om vi sätter livet på paus för att det blir mörkt. Om livet bara handlar om jobb och tv då är det ju inte speciellt roligt.

Eller så var även bond-svenskarna för några hundra år sedan deprimerade? Hur är det med er, blir ni påverkade av mörkret?