Okategoriserade

Jag. Är. Kär

  
Nej, jag får inte ligga. Men fy i helvetet vad jag är kär. Lite som att vara konstant berusad. Jag kan inte fokusera, tänka klart eller resonera vettigt. Han bor flera hundra mil bort. Ma krossar några landsgränser innan man kommer till honom. 

För att göra tillvaro ännu mer förvirrad så försöker jag just nu jonglera tre styrelseroller, en ideell roll och snart ett jobb. Och så är jag festfixare extraordinär. Så inlägg här uteblir på grund av allt förvirrat tillstånd. Jag hoppas ju snart att jag återfår vettet och dessutom kan njuta av livets tokigheter utan en massa måsten. Semester är det ni andra kallar det. Hur har ni det? Saknar ni mig inte? 

Kommentarer inaktiverade för Jag. Är. Kär