Förhållanden

Kallelsen 

 
Trots att jag njuter av värmen och solen så går det inte en dag utan att jag tänker på det stundande brevet från Tingsrätten. Var endaste dag. Det är bara mentalt tröttsamt, kan inte beskriva det på något annat sätt. Extra tröttsamt är det för att det inte är slutet på något. I brevet förmedlas ett datum för ett sammankallande då Tingsrätten ska bestämma när mitt förhållande tog slut. Det är alltså fortsättningen på en lång historia. Inte som när man väntar antagningsbrev och liknade, innehållandes ett ja eller ett nej.

Idag meddelade min vän att brevet kommit. Det är en lättnad att det kommit men en stress att jag ska behöva träffa honom och hans nya familj. Hon som ska ljuga om när hon flyttade in i mitt hem. En armé kommer han ha. Ensam kommer jag vara. Ensam men mer bekväm och starkare och tryggare. Ändå, det är inget kul. Hela processen är tröttsam.

 Jag tror jag ska provgå lite i Tingsrätten så att det inte blir en känslosam tsunami. Först ska jag dock ringa Tingsrätten och meddela att jag inte ens är hemma det datumet det valt. Hur det kommer mottas är tveksamt. Men ett till stressmoment eller två kvittar väl.